Tungt krav på Riksbanken – då måste räntan sänkas

2024 01 15

Inflationen sjönk ordentligt i december.

Det visade färska siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, på måndagsmorgonen.

Inflationstakten enligt KPIF –  där räntekostnaderna är borträknade – minskade från 3,6 procent i november till 2,3 procent i december.

– Den lägsta noteringen sedan juli 2021, kommenterade Carl Mårtensson, prisstatistiker på myndigheten, i ett pressmeddelande.

Tungt krav på Riksbanken

Nu kräver en tung aktör att Riksbanken agerar.

Svenskt Näringsliv ställer krav på centralbanken.

Arbetsgivarorganisationen vill se en räntesänkning redan i mars – trots att många bedömare och experter anser att ett sådant scenario inte är sannolikt.

Svenskt Näringslivs chefekonom Sven Olof Daunfeldt delar dock inte den uppfattningen.

Han anser att en räntesänkning i närtid är nödvändig. 

– Det finns goda skäl att börja sänka redan i mars, framför allt med tanke på det besvärliga konjunkturläge vi befinner oss i, säger han till DN.

– Med största sannolikhet är kriget mot inflationen över för den här gången, fortsätter Daunfeldt.

Tvärsemot finansministern

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) delar inte Sven Olof Daunfeldts prognos.

Under en pressträff på måndagen varnade Svantesson för att ”kampen mot inflationen” inte är över.

– Det finns stora risker, särskild skulle jag säga när det gäller energin. Energipriser i Sverige är osäkra prognoser, sa finansministern enligt Di.

Svantesson varnade även för att konflikten i Röda havet kan sätta käppar i hjulet och i värsta fall leda till en åtstramad penningpolitik under en längre tid.

Arbetslösheten ökar

Finansministern talade även om att det ökade antalet konkurser slår hårt mot svenska folket.

Fler personer kommer att förlora jobbet under året, bedömer Svantesson.

– Vi kommer att se konkurser 2024 och fler kommer ju då att bli arbetslösa.

– 40 000 till 43 000 fler personer kommer att vara arbetslösa under det här året jämfört med förra året.

Vid finansministerns uppdatering av landets ekonomiska framhölls även att den ökade arbetslösheten ger lägre skatteintäkter vilket drabbar regionerna – som ansvarar för sjukvården – extra hårt.

Foto: Riksbanken resp M Lis

Text: Redaktionen

Banken går ut med varning till kunderna – om BankID

2024 04 28

En bank går nu ut och varnar sina kunder.

Bedrägerier är ett växande problem i dagens Sverige.

Nu går Svea Bank ut och varnar sina kunder, efter att bedrägeriförsöken ökat lavinartat.

Bedragarna använder sig inte bara av namnet Svea Bank, utan även av andra namn inom samma koncern.

– För närvarande ser vi en markant ökning av bedragare som ger sken av att företräda Svea Bank, Svea Inkasso eller annan Svea-klingande verksamhet, uppger bolaget.

”Var försiktig med BankID”

Rent specifikt handlar Svea Banks varning till kunderna om användningen av BankID.

– Var försiktig med ditt BankID, uppmanar bolaget.

Det är nämligen just med ”hjälp” av ditt BankID som bedragarna försöker komma åt dig.

Och dessa bedrägeriförsök har alltså ökat markant på senare tid.

Kontakta banken själv

Därför uppmanar Svea Bank sina kunder att inte låta sig luras.

Banken har inte för vana att kontakta folk och säga åt dem att starta sitt BankID.

– Starta och använd aldrig BankID på uppmaning av någon som kontaktat dig, råder banken.

Om man är osäker på om den som har hört av sig verkligen företräder banken, så råds man att själv kontakta banken.

– Avsluta samtalet och ring upp oss – tänk på att inte använda telefonens återuppringningsfunktion, uppmanar banken.

Mejl och sms

Man bör också vara försiktig i hanteringen av mejl och sms som skickas till en, då även dessa kan ha skickats från bedragare.

– Klicka aldrig på länkar i mejl eller sms om du inte är helt säker på avsändaren.

Det är också viktigt att anmäla alla misstänkta försök till bedrägeri.

– Polisanmäl alltid om du misstänker att du blivit utsatt för ett bedrägeriförsök, råder Svea Bank på sin hemsida.   

Även BankID varnar

Även BankID själva varnar för bedragare som hör av sig och till exempel utger sig för att vara kundsupport.

– Samtalet kan handla om att du är utsatt för bedrägeri eller att du av någon annan anledning behöver identifiera dig. Samtalet kan se ut som att det kommer från bankens telefonnummer fast det inte är sant, varnar BankID.

Även BankID uppmanar den som är osäker att avsluta samtalet och i stället själv kontakta sin bank.

Foto: BankID

Text: Redaktionen

Jula förbereder stor förändring – kunder påverkas direkt

2024 04 28

Ett helt nytt betalsätt kan snart bli verklighet i Julas varuhus.

Swish har under den senaste tiden presenterat möjligheten för företag att införa självskanningstjänster.

Intresset har enligt egen utsago varit stort, och flera aktörer har testat den nya betalmetoden.

Nu kommer uppgifter om att Jula kan vara på väg att införa betalsättet.

Det meddelar Swish i ett pressmeddelande.

Börjar i centrallagret

Jula kommer inledningsvis att prova självskanningen i centrallagret och på huvudkontoret, för att därefter ta det till varuhusen.

– Jula är ett företag som hela tiden vill utvecklas och utforska nya möjligheter för att göra erbjudandet ännu bättre för kunderna, säger Niklas Svensson, UX Design Lead på Jula.

– Det som är så fantastiskt med självskanning direkt i Swish-appen är att tröskeln till att komma i gång är så låg. Appen är redan installerad vilket gör det väldigt lätt för kunderna att våga testa.

“Är mycket roligt”

Swish framhåller att allt fler föredrar att kunna betala på egen hand direkt i mobilen.

– Det är så roligt att en stor handlare som Jula nu ska testa självskanning med Swish. Jula ser, precis som oss, ett stort värde i att låta kunderna sköta hela köpet i Sveriges största betalapp, som idag används av 8,5 miljoner användare, säger Simon Nilsson, Head of B2B på Swish.

Rapport visar

En ny rapport från Swish visar att självbetjäning blir allt mer populärt.

– Rapporten visar att användningen av alla typer av självbetjäningslösningar, i såväl matbutiker som sällanköpsbutiker, har ökat under det senaste året, framhåller Swish.

– Mest populära är självutcheckningsstationerna, som vuxit från 58 procent till 67 procent i användning. Även användningen av butiksappar eller webbsidor blir allt vanligare, från 22 procent i fjol till 27 procent i år.

Har debatterats länge

Vd Urban Höglund menar att rapporten ger ett efterlängtat klargörande.

– Hela fenomenet självbetjäning har länge debatterats inom handeln. Teknik som strulat har fått skeptiker att göra motstånd, och på andra sidan finns de som lovordat utvecklingen, säger han.

– Det vår rapport visar är att vi nu, svart på vitt, verkligen kan se effekterna av självbetjäningens införande, i form av fler köp, nöjdare kunder och högre snittkvitto.

Foto: Jula

Text: Redaktionen