Tungt krav på Riksbanken – då måste räntan sänkas

2024 01 15

Det visade färska siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, på måndagsmorgonen.

Inflationstakten enligt KPIF –  där räntekostnaderna är borträknade – minskade från 3,6 procent i november till 2,3 procent i december.

– Den lägsta noteringen sedan juli 2021, kommenterade Carl Mårtensson, prisstatistiker på myndigheten, i ett pressmeddelande.

Tungt krav på Riksbanken

Nu kräver en tung aktör att Riksbanken agerar.

Svenskt Näringsliv ställer krav på centralbanken.

Arbetsgivarorganisationen vill se en räntesänkning redan i mars – trots att många bedömare och experter anser att ett sådant scenario inte är sannolikt.

Svenskt Näringslivs chefekonom Sven Olof Daunfeldt delar dock inte den uppfattningen.

Han anser att en räntesänkning i närtid är nödvändig. 

– Det finns goda skäl att börja sänka redan i mars, framför allt med tanke på det besvärliga konjunkturläge vi befinner oss i, säger han till DN.

– Med största sannolikhet är kriget mot inflationen över för den här gången, fortsätter Daunfeldt.

Tvärsemot finansministern

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) delar inte Sven Olof Daunfeldts prognos.

Under en pressträff på måndagen varnade Svantesson för att ”kampen mot inflationen” inte är över.

– Det finns stora risker, särskild skulle jag säga när det gäller energin. Energipriser i Sverige är osäkra prognoser, sa finansministern enligt Di.

Svantesson varnade även för att konflikten i Röda havet kan sätta käppar i hjulet och i värsta fall leda till en åtstramad penningpolitik under en längre tid.

Arbetslösheten ökar

Finansministern talade även om att det ökade antalet konkurser slår hårt mot svenska folket.

Fler personer kommer att förlora jobbet under året, bedömer Svantesson.

– Vi kommer att se konkurser 2024 och fler kommer ju då att bli arbetslösa.

– 40 000 till 43 000 fler personer kommer att vara arbetslösa under det här året jämfört med förra året.

Vid finansministerns uppdatering av landets ekonomiska framhölls även att den ökade arbetslösheten ger lägre skatteintäkter vilket drabbar regionerna – som ansvarar för sjukvården – extra hårt.

Foto: Riksbanken resp M Lis

Text: Redaktionen

En kedja har inte höjt – 100 kronor billigare per tank

2026 04 07

Kriget i Mellanöstern har som bekant inneburit kraftigt stigande oljepriser – och dyrare priser vid pump runt om i världen.

Så även i Sverige – där flera av de stora bensinkedjorna under de senaste dagarna har höjt sina priser, precis lagom till påsk.

Men en kedja har inte höjt inför högtidsdagarna – och där går det att spara så mycket som 100 kronor per tank.

Har inte höjt

Så här ser de senaste dieselpriserna ut hos de ledande bensinkedjorna:

Preem: 25,74 kronor per liter

Circle K: 25,74 kronor per liter

OKQ8: 23,89 kronor per liter

Den som tankar 60 liter hos OKQ8 sparar därmed 111 kronor – och den som tankar 50 liter sparar 93 kronor.

Bensinkedjorna uppger numera bara företagspriser – men listpriser för privatpersoner följer enligt Di sannolikt samma mönster.

Den senaste gången OKQ8 höjde priserna var den första april – medan exempelvis Preem och Circle K har höjt efter dess.

Senaste nytt

Samtidigt fortsätter kriget i Mellanöstern att rasa.

Israels försvarsminister Israel Katz har gått ut med ett uttalande om att de har slagit till mot en petrokemisk anläggning i Iran.

Samtidigt meddelar han att IDF har instruerats att fortsätta attackera iransk infrastruktur "med full kraft", rapporterar BBC.

Läs mer: Vita huset rasar mot rykte om Trump

“85 procent”

Så här låter det från försvarsministern på måndagen:

– IDF har nu genomfört ett kraftigt angrepp mot Irans största petrokemiska anläggning i Asaluyeh, säger han.

– Nu har de två anläggningar som tillsammans står för cirka 85 procent av Irans petrokemiska export tagits ur drift och är inte längre funktionsdugliga.

Inga tecken på avtal

Under gårdagen sade USA:s president Donald Trump att ett avtal kan komma att nås med Iran under måndagen.

Det finns dock i nuläget inga tecken på att någon överenskommelse ska vara nära förestående.

Läs mer: Pengarna kan dröja – många har missat viktig detalj i deklarationen

Foto: Circle K

Text: Redkationen

Jättebesked för svenska kronan

2026 04 07

Under 2025 stärktes kronan rejält. På senare tid har ”kronrallyt” dock tappat fart.

Men det är långt ifrån över, menar Bank of America – som förutspår att den svenska valutan kommer att stärkas ytterligare.

Tror på stark krona

Kronan kommer att stärkas mot euron och dollarn till slutet av 2026.

Den bedömningen gör Bank of America, rapporterar EFN.

Enligt bankens bedömning kommer kronan fortsätta stärkas under hela det återstående året.

Prognosen gör gällande att en euro kommer att kosta 10,5 kronor i slutet av 2026.

Dollarn kommer att kosta 8,40 kronor i slutet av året, enligt banken.

– Svenska kronan har varit den bäst presterande valutan bland G10-länderna i år, men vi tror inte att dess uppgång är över. Vi räknar med gynnsamma utvecklingar både i och utanför hemmaplan, skriver banken, enligt kanalen.

Starkare än euroområdet

Banken spår också att Sverige kommer att ha en starkare tillväxt än länderna i euroområdet.

Bland annat kommer EU:s stora försvarssatsningar att gynna svensk ekonomi.

– På hemmaplan förväntar vi oss en starkare tillväxt i Sverige jämfört med euroområdet, givet Sveriges svagare utgångsläge, högre räntekänslighet och en mer konsumtionsinriktade finanspolitik, skriver banken, enligt kanalen.

Bank of America tror också att svenska Riksbanken kommer att vara mer ”hökaktig” än ECB och prioritera att hålla inflationen låg.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i sitt senaste räntebesked.

Samtidigt framhöll man tydligt att penningpolitiken kommer att anpassas om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

LÄS OCKSÅ: Pensionärer lockas med rabatt - banken varnar

Två scenarier för räntan

I uttalandet i samband med räntebeskedet uppgav Riksbanken att det å ena sidan finns ett scenario där man kan tvingas höja räntan, till följd av effekterna av kriget i Mellanöstern.

– Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, skrev Riksbanken i sitt uttalande.

Men det finns också ett scenario där man kan behöva sänka räntan.

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet, enligt Riksbanken.

LÄS OCKSÅ: Sveriges bästa sparkonton utsedda - flera har sänkt

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen