Tungt krav på Riksbanken – då måste räntan sänkas

2024 01 15

Inflationen sjönk ordentligt i december.

Det visade färska siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, på måndagsmorgonen.

Inflationstakten enligt KPIF –  där räntekostnaderna är borträknade – minskade från 3,6 procent i november till 2,3 procent i december.

– Den lägsta noteringen sedan juli 2021, kommenterade Carl Mårtensson, prisstatistiker på myndigheten, i ett pressmeddelande.

Tungt krav på Riksbanken

Nu kräver en tung aktör att Riksbanken agerar.

Svenskt Näringsliv ställer krav på centralbanken.

Arbetsgivarorganisationen vill se en räntesänkning redan i mars – trots att många bedömare och experter anser att ett sådant scenario inte är sannolikt.

Svenskt Näringslivs chefekonom Sven Olof Daunfeldt delar dock inte den uppfattningen.

Han anser att en räntesänkning i närtid är nödvändig. 

– Det finns goda skäl att börja sänka redan i mars, framför allt med tanke på det besvärliga konjunkturläge vi befinner oss i, säger han till DN.

– Med största sannolikhet är kriget mot inflationen över för den här gången, fortsätter Daunfeldt.

Tvärsemot finansministern

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) delar inte Sven Olof Daunfeldts prognos.

Under en pressträff på måndagen varnade Svantesson för att ”kampen mot inflationen” inte är över.

– Det finns stora risker, särskild skulle jag säga när det gäller energin. Energipriser i Sverige är osäkra prognoser, sa finansministern enligt Di.

Svantesson varnade även för att konflikten i Röda havet kan sätta käppar i hjulet och i värsta fall leda till en åtstramad penningpolitik under en längre tid.

Arbetslösheten ökar

Finansministern talade även om att det ökade antalet konkurser slår hårt mot svenska folket.

Fler personer kommer att förlora jobbet under året, bedömer Svantesson.

– Vi kommer att se konkurser 2024 och fler kommer ju då att bli arbetslösa.

– 40 000 till 43 000 fler personer kommer att vara arbetslösa under det här året jämfört med förra året.

Vid finansministerns uppdatering av landets ekonomiska framhölls även att den ökade arbetslösheten ger lägre skatteintäkter vilket drabbar regionerna – som ansvarar för sjukvården – extra hårt.

Foto: Riksbanken resp M Lis

Text: Redaktionen


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen