Tungt krav på Riksbanken – då måste räntan sänkas

2024 01 15

Inflationen sjönk ordentligt i december.

Det visade färska siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, på måndagsmorgonen.

Inflationstakten enligt KPIF – där räntekostnaderna är borträknade – minskade från 3,6 procent i november till 2,3 procent i december.

– Den lägsta noteringen sedan juli 2021, kommenterade Carl Mårtensson, prisstatistiker på myndigheten, i ett pressmeddelande.

Tungt krav på Riksbanken

Nu kräver en tung aktör att Riksbanken agerar.

Svenskt Näringsliv ställer krav på centralbanken.

Arbetsgivarorganisationen vill se en räntesänkning redan i mars – trots att många bedömare och experter anser att ett sådant scenario inte är sannolikt.

Svenskt Näringslivs chefekonom Sven Olof Daunfeldt delar dock inte den uppfattningen.

Han anser att en räntesänkning i närtid är nödvändig.

– Det finns goda skäl att börja sänka redan i mars, framför allt med tanke på det besvärliga konjunkturläge vi befinner oss i, säger han till DN.

– Med största sannolikhet är kriget mot inflationen över för den här gången, fortsätter Daunfeldt.

Tvärsemot finansministern

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) delar inte Sven Olof Daunfeldts prognos.

Under en pressträff på måndagen varnade Svantesson för att ”kampen mot inflationen” inte är över.

– Det finns stora risker, särskild skulle jag säga när det gäller energin. Energipriser i Sverige är osäkra prognoser, sa finansministern enligt Di.

Svantesson varnade även för att konflikten i Röda havet kan sätta käppar i hjulet och i värsta fall leda till en åtstramad penningpolitik under en längre tid.

Arbetslösheten ökar

Finansministern talade även om att det ökade antalet konkurser slår hårt mot svenska folket.

Fler personer kommer att förlora jobbet under året, bedömer Svantesson.

– Vi kommer att se konkurser 2024 och fler kommer ju då att bli arbetslösa.

– 40 000 till 43 000 fler personer kommer att vara arbetslösa under det här året jämfört med förra året.

Vid finansministerns uppdatering av landets ekonomiska framhölls även att den ökade arbetslösheten ger lägre skatteintäkter vilket drabbar regionerna – som ansvarar för sjukvården – extra hårt.

Foto: Riksbanken resp M Lis

Text: Redaktionen

“Kan tvingas avsluta kriget” – bomb i rysk tv

2026 03 31

Tonläget har skiftat i rysk tv.

Rysslands fullskaliga anfallskrig är nu inne på sitt femte år.

Sedan årsskiftet har Ukraina gjort framsteg på fronten – och skickar samtidigt drönare mot rysk energiinfrastruktur över hela landet.

Nu säger en militäranalytiker att Ryssland kan tvingas avsluta kriget, rapporterar TV2.

Bomb i rysk tv

Den ryska militäranalytikern Konstantin Sivkov säger i en intervju i rysk tv att den västliga ekonomiska kapaciteten och stödet just nu ger Ukraina ett avgörande övertag.

Enligt Sivkov blir den ekonomiska skillnaden militärt tydlig då de ”väststödda” ukrainska drönarattackerna nu involverar hundratals drönare.

“Kan tvingas avsluta”

Han varnar för att attackerna bara kommer att öka och att Ryssland inte kan producera tillräckligt med luftvärnsrobotar för att matcha dem, vilket gör landet ”dömt till nederlag” och tvunget att avsluta kriget.

För Sivkov kan Ryssland avsluta kriget på två sätt: antingen genom en ”skamfull fred, som väst insisterar på”, eller genom att besegra Ukraina genom en ”strategisk offensiv operation”.

Läs mer: Lagret nästan tömt – guldläge för Iran

Senaste nytt

Samtidigt kommer uppgifter om oro i ryska kretsar.

– Ukrainas operativa och strategiska förmåga att åsamka Ryssland allt högre kostnader skapar en växande oro inom det ryska ultranationalistiska informationsutrymmet, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Börjar erkänna”

ISW fortsätter.

– Röster inom det ryska krigsvänliga informationsutrymmet börjar nu erkänna Ukrainas framgångar vid fronten, deras BAI-kampanj (flygbekämpning av mål bakom frontlinjen) på medeldistans och deras anpassningar av drönarkrigföringen, uppger tankesmedjan.

– En framstående rysk ultranationalistisk militärbloggare beklagade sig den 26 mars över att ryska styrkor kommer att vara oförmögna att vända en ogynnsam situation på slagfältet under de kommande månaderna, samt att ”ganska framgångsrika” ukrainska motanfall har avbrutit Rysslands möjligheter att fortsätta med offensiva insatser under 2026.

Läs mer: Putin fast i ”återvändsgränd”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Sista dagen idag” – Skatteverket uppmanar svenskarna

2026 03 31

Idag är det många svenskar som lär vilja deklarera.

Det är nämligen sista chansen för den som vill ha återbäring i april.

Den som inte väljer att deklarera senast idag – den 31 mars – kommer att få vänta längre innan återbäringen kommer in på kontot.

Sista dagen idag

Skatteverket meddelar att den som vill ha återbäring i april har en sista chans att deklarera idag.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration digitalt, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att ha möjlighet att få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, meddelar myndigheten.

– Det räknas som en ändring att till exempel lämna in eller ta bort en bilaga till deklarationen.

Detta gäller

Den som senast 31 mars har godkänt sin deklaration i e-tjänsten eller genom att sms:a eller ringa, och som inte har ändrat eller lagt till någon uppgift, kan få sin skatteåterbäring 7-10 april.

Den som har deklarerat senast den 4 maj kan få skatteåterbäringen 9-12 juni om Skatteverket har godkänt uppgifterna.

Läs mer: Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

Senare datum

Om man inte har fått skatteåterbäringen i april eller juni, till exempel för att man har haft anstånd med att deklarera eller för att Skatteverket har kontrollerat deklarationen, kan man få skatteåterbäringen 4-7 augusti om Skatteverket har godkänt uppgifterna i deklarationen.

– Du som inte tidigare har fått besked om din slutliga skatt eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får din skatteåterbäring 8-11 december om Skatteverket har godkänt uppgifterna i din deklaration, förklarar myndigheten.

49 miljarder kronor

Totalt beräknas 4,9 miljoner svenskar få dela på 49 miljarder kronor, enligt preliminära beräkningar.

Summan väntas dock sjunka efter att bland annat bostads- och värdepappersförsäljningar har deklarerats, rapporterar Dagens industri.

Läs mer: Swedbank har smyghöjt – kunder vet inte om det

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen