Tungt krav på Riksbanken – då måste räntan sänkas
2024 01 15
Inflationen sjönk ordentligt i december.
Det visade färska siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, på måndagsmorgonen.
Inflationstakten enligt KPIF – där räntekostnaderna är borträknade – minskade från 3,6 procent i november till 2,3 procent i december.
– Den lägsta noteringen sedan juli 2021, kommenterade Carl Mårtensson, prisstatistiker på myndigheten, i ett pressmeddelande.
Tungt krav på Riksbanken
Nu kräver en tung aktör att Riksbanken agerar.
Svenskt Näringsliv ställer krav på centralbanken.
Arbetsgivarorganisationen vill se en räntesänkning redan i mars – trots att många bedömare och experter anser att ett sådant scenario inte är sannolikt.
Svenskt Näringslivs chefekonom Sven Olof Daunfeldt delar dock inte den uppfattningen.
Han anser att en räntesänkning i närtid är nödvändig.
– Det finns goda skäl att börja sänka redan i mars, framför allt med tanke på det besvärliga konjunkturläge vi befinner oss i, säger han till DN.
– Med största sannolikhet är kriget mot inflationen över för den här gången, fortsätter Daunfeldt.
Tvärsemot finansministern
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) delar inte Sven Olof Daunfeldts prognos.
Under en pressträff på måndagen varnade Svantesson för att ”kampen mot inflationen” inte är över.
– Det finns stora risker, särskild skulle jag säga när det gäller energin. Energipriser i Sverige är osäkra prognoser, sa finansministern enligt Di.
Svantesson varnade även för att konflikten i Röda havet kan sätta käppar i hjulet och i värsta fall leda till en åtstramad penningpolitik under en längre tid.
Arbetslösheten ökar
Finansministern talade även om att det ökade antalet konkurser slår hårt mot svenska folket.
Fler personer kommer att förlora jobbet under året, bedömer Svantesson.
– Vi kommer att se konkurser 2024 och fler kommer ju då att bli arbetslösa.
– 40 000 till 43 000 fler personer kommer att vara arbetslösa under det här året jämfört med förra året.
Vid finansministerns uppdatering av landets ekonomiska framhölls även att den ökade arbetslösheten ger lägre skatteintäkter vilket drabbar regionerna – som ansvarar för sjukvården – extra hårt.
Foto: Riksbanken resp M Lis
Text: Redaktionen
