01 april 26

Tungt besked för SD – 56 procent säger nej

2025 11 02

SD får ett tungt besked från väljarna.

Sverigedemokraterna kräver att få sitta med i regeringen om Tidöpartierna vinner nästa val, samtidigt som Liberalerna säger nej.

Nu kommer ännu ett tungt besked för SD – en majoritet av väljarna säger också nej.

56 procent säger nej till SD

I en ny enkät från Novus har svenska väljare fått svara på vilka partier de vill ha med i en regering – och vilka de absolut inte vill ha med.

SD är det parti som flest säger nej till, rapporterar TV4.

På frågan "Vilka partier vill du ha absolut inte ha med i en svensk regering?" svarar hela 56 procent att de inte vill ha med SD i regeringen.

Därmed är SD det parti som flest säger nej till.

Därefter kommer V på 45 procent, MP på 42 procent och KD på 37 procent.

S och M klarar sig bättre – bara 11 respektive 13 procent svarar att de inte vill ha med dessa partier i en svensk regering.

Frågan är viktig eftersom respektive statsministerkandidats regeringsunderlag lär diskuteras flitigt i valrörelsen.

– SD säger att de absolut måste sitta i en regering vilket blir ett rött kort för många väljare, vilket i sin tur blir en utmaning för Moderaterna men det gynnar SD som kan visa hur viktiga de är, säger Novus vd Torbjörn Sjöström till kanalen.

LÄS OCKSÅ: DAGAR KVAR: Så gör Riksbanken med räntan

29 procent vill ha med SD

När den motsatta frågan ställs, vilka partier man VILL ha med i en regering, svarar 29 procent att de vill ha med SD. Det är lika många som vill ha med MP.

Den största andelen, 54 procent, vill ha med S i regeringen, medan 43 procent vill ha med M och 31 procent C. V och KD landar på 23 procent, och L hamnar sist på 22 procent.

Frågan om SD:s eventuella medverkan i en regering efter nästa val har splittrat Tidöpartierna.

SD har ställt ett ultimatum och kräver att få sitta med i Tidöregering om de ska släppa fram den.

Samtidigt har L, som också ingår i Tidösamarbetet, sagt tvärt nej till SD.

L säger nej – ”tunga argument emot”

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson har skrivit på DN Debatt att hon vill teckna ett nytt Tidöavtal med Kristersson, Busch och Åkesson, men att hon inte vill ha med Åkesson och SD i regeringen.

– Argumenten väger för tungt emot. De beter sig inte, de är inte ett borgerligt parti och de kommer inte att accepteras av väljare som vill komma över till vårt block, skriver Mohamsson i debattartikeln.

– Därför vill jag att Liberalernas besked om regeringens sammansättning kvarstår – nästa regering ska fortsatt bestå av de tre borgerliga partier som i dag sitter i regering, menar L-ledaren.

– Sverigedemokraterna ska inte ingå i en sådan regering, och Liberalerna kommer inte heller att släppa fram en regering med ministrar från Sverigedemokraterna, fastslår Simona Mohamsson i debattartikeln.

LÄS OCKSÅ: Oväntat "bankmeddelande" skickas ut till svenskarna

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


6 nov 26

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen


7 nov 26

Ångrar allt om Ukraina – var ett misstag

2026 11 07

Stormen kring Starlink fortsätter.

Elon Musk medger ett misstag om Ukraina.

Det handlar om hjälpen med Starlink under den ryska invasionen, rapporterar Kyiv Independent.

Delar kritiskt utspel

Elon Musk har återpublicerat ett inlägg på sin egen plattform X.

Inlägget riktar kritik mot beslutet att förse Ukraina med tusentals Starlink-terminaler och kostnadsfri internettjänst i början av den fullskaliga ryska invasionen.

– I efterhand var det ett misstag av SpaceX att skicka tusentals kostnadsfria Starlink-terminaler till Ukraina och erbjuda tjänster för miljontals dollar i månaden utan kostnad i början av kriget, står det i inlägget.

Vidare hävdas det att tjänsten ursprungligen var tänkt att ge civila tillgång till internet, men att den senare fick en central roll i Ukrainas militära drönarkrigföring.

Musk har återpublicerat inlägget utan någon egen kommentar.

Läs också: Enorm rusning i Sverige – här handlar folk som aldrig förr 

Kritik mot Musk

Återpubliceringen kommer kort efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj riktat kritik mot miljardärens inflytande.

I en intervju med det tyska tv-programmet ZDF Magazin Royale ifrågasätter han hur mycket makt en enskild privatperson kan ha.

– Det finns för mycket makt i händerna på en mycket förmögen person. En sådan koncentration av makt är farlig, säger Zelenskyj.

Viktigt för Ukrainas försvar

Starlink, som drivs av Musks rymdbolag SpaceX, har fått en viktig funktion i Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes.

Ukraina använder både kommersiella Starlink-terminaler och den militära varianten Starshield.

I mitten av oktober infördes en hastighetsbegränsning för Ukrainas Starshield-tjänst utan förvarning. Det störde den ukrainska militärens möjligheter att bekämpa ryska drönare med jetmotorer.

Musk tog inte på sig ansvaret för beslutet, men anklagade offentligt Ukraina för att bryta mot användarvillkoren genom att använda kommersiella Starlink-terminaler för offensiva drönarattacker.

– Att använda Starlink, en civil kommersiell tjänst, för offensiva drönarattacker för att döda människor har aldrig varit tillåtet, och det borde aldrig tillåtas, skrev han på X i oktober.

Ukraina avvisade anklagelserna och uppgav att Starshield används för att stödja militära operationer mot ryska styrkor på ukrainskt territorium.

Andra läser: Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj hoppfull

Foto: President of Russia Office resp White House Official

Text: Redaktionen