EKONOMI: Tung smäll väntar 100 000 hushåll

2023 06 09

Det fastslår HSB, Sveriges ledande boendeaktör, i en ny sammanställning, rapporterar DN.

I rapporten, Stockholms bostadsrättsbarometer 2023, har HSB sammanställt ekonomiska nyckeltal från över 760 bostadsföreningar.

Det handlar om drygt 100 000 lägenheter.

Resultatet av granskningen är oroande.

HSB konstaterar att majoriteten av bostadsföreningarna inte har höjt den genomsnittliga avgiften – trots att räntan har höjts i rekordfart.

Kraftig höjning

Nu går HSB ut med en skarp varning.

Flera hushåll behöver stålsätta sig för en drastisk höjning av bostadsrättsavgiften i närtid. 

– Vissa föreningar har en brant uppförsbacke framför sig och behöver höja avgiften med 50 procent för en långsiktig ekonomi i balans, säger Cecilia Jutell, analytiker på HSB Stockholm, till DN.

Lånen löper ut

En höjning av avgifterna beräknas att ske i år eller under nästa år.

Detta eftersom många bostadsföreningar har lån som löper ut under 2023 eller 2024.

Lånen ska läggas om och det nya ränteläget kommer att innebära en kraftig justering av avgifterna.

Utöver räntekostnaderna väntas ökade kostnader för vatten, fjärrvärme och underhåll pressa upp avgifterna ytterligare, rapporterar Di.

Mindre sparande

Enligt HSB:s sammanställning har föreningarnas genomsnittliga driftkostnad ökat med fyra procent under 2022. Räntekostnaderna har ökat med hiskeliga 20 procent.

Men den genomsnittliga avgiften har inte justerats, troligtvis eftersom värdet på bostaden sjunker när avgiften höjs.  

Den uteblivna höjningen bidrar till att värdet på bostäderna består. Men den har även bidragit till att föreningarnas möjligheter att utföra framtida underhåll sjunkit rejält. Under en tvåårsperiod har sparkapitalet sjunkit med 26 procent, enligt HSB:s rapport.

– Sparandet sjunker ordentligt. Det är uppenbart att föreningarna förstår att de behöver agera, men nivåerna på avgiftshöjningarna är för låga, säger Cecilia Jutell till DN.

Marginell justering

HSB har tidigare varnat för att endast drygt hälften av Sveriges bostadsföreningar ”marginellt justerat sina avgifter”.

– Det vi kan konstatera är att de avgiftshöjningar som gjorts är på tok för låga, många föreningar är uppenbart väldigt reaktiva i sin avgiftsplanering, sa Johan Lindén, chef för strategisk förvaltning på HSB, till Di i mitten av maj.

– Man kan säga att de kraftigt ökade kostnaderna inte har slagit igenom fullt ut, och att föreningarna inte heller har tagit höjd för dessa, tillade han.

Foto: R. Ledbetter

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen