EKONOMI: Tung smäll väntar 100 000 hushåll

2023 06 09

En tung ekonomisk smäll väntar flera hushåll i Sveriges huvudstad Stockholm.

Det fastslår HSB, Sveriges ledande boendeaktör, i en ny sammanställning, rapporterar DN.

I rapporten, Stockholms bostadsrättsbarometer 2023, har HSB sammanställt ekonomiska nyckeltal från över 760 bostadsföreningar.

Det handlar om drygt 100 000 lägenheter.

Resultatet av granskningen är oroande.

HSB konstaterar att majoriteten av bostadsföreningarna inte har höjt den genomsnittliga avgiften – trots att räntan har höjts i rekordfart.

Kraftig höjning

Nu går HSB ut med en skarp varning.

Flera hushåll behöver stålsätta sig för en drastisk höjning av bostadsrättsavgiften i närtid. 

– Vissa föreningar har en brant uppförsbacke framför sig och behöver höja avgiften med 50 procent för en långsiktig ekonomi i balans, säger Cecilia Jutell, analytiker på HSB Stockholm, till DN.

Lånen löper ut

En höjning av avgifterna beräknas att ske i år eller under nästa år.

Detta eftersom många bostadsföreningar har lån som löper ut under 2023 eller 2024.

Lånen ska läggas om och det nya ränteläget kommer att innebära en kraftig justering av avgifterna.

Utöver räntekostnaderna väntas ökade kostnader för vatten, fjärrvärme och underhåll pressa upp avgifterna ytterligare, rapporterar Di.

Mindre sparande

Enligt HSB:s sammanställning har föreningarnas genomsnittliga driftkostnad ökat med fyra procent under 2022. Räntekostnaderna har ökat med hiskeliga 20 procent.

Men den genomsnittliga avgiften har inte justerats, troligtvis eftersom värdet på bostaden sjunker när avgiften höjs.  

Den uteblivna höjningen bidrar till att värdet på bostäderna består. Men den har även bidragit till att föreningarnas möjligheter att utföra framtida underhåll sjunkit rejält. Under en tvåårsperiod har sparkapitalet sjunkit med 26 procent, enligt HSB:s rapport.

– Sparandet sjunker ordentligt. Det är uppenbart att föreningarna förstår att de behöver agera, men nivåerna på avgiftshöjningarna är för låga, säger Cecilia Jutell till DN.

Marginell justering

HSB har tidigare varnat för att endast drygt hälften av Sveriges bostadsföreningar ”marginellt justerat sina avgifter”.

– Det vi kan konstatera är att de avgiftshöjningar som gjorts är på tok för låga, många föreningar är uppenbart väldigt reaktiva i sin avgiftsplanering, sa Johan Lindén, chef för strategisk förvaltning på HSB, till Di i mitten av maj.

– Man kan säga att de kraftigt ökade kostnaderna inte har slagit igenom fullt ut, och att föreningarna inte heller har tagit höjd för dessa, tillade han.

Foto: R. Ledbetter

Text: Redaktionen


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 mars 2026

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 22

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen