EKONOMI: Tung smäll väntar 100 000 hushåll

2023 06 09

Det fastslår HSB, Sveriges ledande boendeaktör, i en ny sammanställning, rapporterar DN.

I rapporten, Stockholms bostadsrättsbarometer 2023, har HSB sammanställt ekonomiska nyckeltal från över 760 bostadsföreningar.

Det handlar om drygt 100 000 lägenheter.

Resultatet av granskningen är oroande.

HSB konstaterar att majoriteten av bostadsföreningarna inte har höjt den genomsnittliga avgiften – trots att räntan har höjts i rekordfart.

Kraftig höjning

Nu går HSB ut med en skarp varning.

Flera hushåll behöver stålsätta sig för en drastisk höjning av bostadsrättsavgiften i närtid. 

– Vissa föreningar har en brant uppförsbacke framför sig och behöver höja avgiften med 50 procent för en långsiktig ekonomi i balans, säger Cecilia Jutell, analytiker på HSB Stockholm, till DN.

Lånen löper ut

En höjning av avgifterna beräknas att ske i år eller under nästa år.

Detta eftersom många bostadsföreningar har lån som löper ut under 2023 eller 2024.

Lånen ska läggas om och det nya ränteläget kommer att innebära en kraftig justering av avgifterna.

Utöver räntekostnaderna väntas ökade kostnader för vatten, fjärrvärme och underhåll pressa upp avgifterna ytterligare, rapporterar Di.

Mindre sparande

Enligt HSB:s sammanställning har föreningarnas genomsnittliga driftkostnad ökat med fyra procent under 2022. Räntekostnaderna har ökat med hiskeliga 20 procent.

Men den genomsnittliga avgiften har inte justerats, troligtvis eftersom värdet på bostaden sjunker när avgiften höjs.  

Den uteblivna höjningen bidrar till att värdet på bostäderna består. Men den har även bidragit till att föreningarnas möjligheter att utföra framtida underhåll sjunkit rejält. Under en tvåårsperiod har sparkapitalet sjunkit med 26 procent, enligt HSB:s rapport.

– Sparandet sjunker ordentligt. Det är uppenbart att föreningarna förstår att de behöver agera, men nivåerna på avgiftshöjningarna är för låga, säger Cecilia Jutell till DN.

Marginell justering

HSB har tidigare varnat för att endast drygt hälften av Sveriges bostadsföreningar ”marginellt justerat sina avgifter”.

– Det vi kan konstatera är att de avgiftshöjningar som gjorts är på tok för låga, många föreningar är uppenbart väldigt reaktiva i sin avgiftsplanering, sa Johan Lindén, chef för strategisk förvaltning på HSB, till Di i mitten av maj.

– Man kan säga att de kraftigt ökade kostnaderna inte har slagit igenom fullt ut, och att föreningarna inte heller har tagit höjd för dessa, tillade han.

Foto: R. Ledbetter

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen