19 juli 2026

EKONOMI: Tung smäll väntar 100 000 hushåll

2023 06 09

En tung ekonomisk smäll väntar flera hushåll i Sveriges huvudstad Stockholm.

Det fastslår HSB, Sveriges ledande boendeaktör, i en ny sammanställning, rapporterar DN.

I rapporten, Stockholms bostadsrättsbarometer 2023, har HSB sammanställt ekonomiska nyckeltal från över 760 bostadsföreningar.

Det handlar om drygt 100 000 lägenheter.

Resultatet av granskningen är oroande.

HSB konstaterar att majoriteten av bostadsföreningarna inte har höjt den genomsnittliga avgiften – trots att räntan har höjts i rekordfart.

Kraftig höjning

Nu går HSB ut med en skarp varning.

Flera hushåll behöver stålsätta sig för en drastisk höjning av bostadsrättsavgiften i närtid. 

– Vissa föreningar har en brant uppförsbacke framför sig och behöver höja avgiften med 50 procent för en långsiktig ekonomi i balans, säger Cecilia Jutell, analytiker på HSB Stockholm, till DN.

Lånen löper ut

En höjning av avgifterna beräknas att ske i år eller under nästa år.

Detta eftersom många bostadsföreningar har lån som löper ut under 2023 eller 2024.

Lånen ska läggas om och det nya ränteläget kommer att innebära en kraftig justering av avgifterna.

Utöver räntekostnaderna väntas ökade kostnader för vatten, fjärrvärme och underhåll pressa upp avgifterna ytterligare, rapporterar Di.

Mindre sparande

Enligt HSB:s sammanställning har föreningarnas genomsnittliga driftkostnad ökat med fyra procent under 2022. Räntekostnaderna har ökat med hiskeliga 20 procent.

Men den genomsnittliga avgiften har inte justerats, troligtvis eftersom värdet på bostaden sjunker när avgiften höjs.  

Den uteblivna höjningen bidrar till att värdet på bostäderna består. Men den har även bidragit till att föreningarnas möjligheter att utföra framtida underhåll sjunkit rejält. Under en tvåårsperiod har sparkapitalet sjunkit med 26 procent, enligt HSB:s rapport.

– Sparandet sjunker ordentligt. Det är uppenbart att föreningarna förstår att de behöver agera, men nivåerna på avgiftshöjningarna är för låga, säger Cecilia Jutell till DN.

Marginell justering

HSB har tidigare varnat för att endast drygt hälften av Sveriges bostadsföreningar ”marginellt justerat sina avgifter”.

– Det vi kan konstatera är att de avgiftshöjningar som gjorts är på tok för låga, många föreningar är uppenbart väldigt reaktiva i sin avgiftsplanering, sa Johan Lindén, chef för strategisk förvaltning på HSB, till Di i mitten av maj.

– Man kan säga att de kraftigt ökade kostnaderna inte har slagit igenom fullt ut, och att föreningarna inte heller har tagit höjd för dessa, tillade han.

Foto: R. Ledbetter

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen