EKONOMI: Tung smäll väntar 100 000 hushåll

2023 06 09

Det fastslår HSB, Sveriges ledande boendeaktör, i en ny sammanställning, rapporterar DN.

I rapporten, Stockholms bostadsrättsbarometer 2023, har HSB sammanställt ekonomiska nyckeltal från över 760 bostadsföreningar.

Det handlar om drygt 100 000 lägenheter.

Resultatet av granskningen är oroande.

HSB konstaterar att majoriteten av bostadsföreningarna inte har höjt den genomsnittliga avgiften – trots att räntan har höjts i rekordfart.

Kraftig höjning

Nu går HSB ut med en skarp varning.

Flera hushåll behöver stålsätta sig för en drastisk höjning av bostadsrättsavgiften i närtid. 

– Vissa föreningar har en brant uppförsbacke framför sig och behöver höja avgiften med 50 procent för en långsiktig ekonomi i balans, säger Cecilia Jutell, analytiker på HSB Stockholm, till DN.

Lånen löper ut

En höjning av avgifterna beräknas att ske i år eller under nästa år.

Detta eftersom många bostadsföreningar har lån som löper ut under 2023 eller 2024.

Lånen ska läggas om och det nya ränteläget kommer att innebära en kraftig justering av avgifterna.

Utöver räntekostnaderna väntas ökade kostnader för vatten, fjärrvärme och underhåll pressa upp avgifterna ytterligare, rapporterar Di.

Mindre sparande

Enligt HSB:s sammanställning har föreningarnas genomsnittliga driftkostnad ökat med fyra procent under 2022. Räntekostnaderna har ökat med hiskeliga 20 procent.

Men den genomsnittliga avgiften har inte justerats, troligtvis eftersom värdet på bostaden sjunker när avgiften höjs.  

Den uteblivna höjningen bidrar till att värdet på bostäderna består. Men den har även bidragit till att föreningarnas möjligheter att utföra framtida underhåll sjunkit rejält. Under en tvåårsperiod har sparkapitalet sjunkit med 26 procent, enligt HSB:s rapport.

– Sparandet sjunker ordentligt. Det är uppenbart att föreningarna förstår att de behöver agera, men nivåerna på avgiftshöjningarna är för låga, säger Cecilia Jutell till DN.

Marginell justering

HSB har tidigare varnat för att endast drygt hälften av Sveriges bostadsföreningar ”marginellt justerat sina avgifter”.

– Det vi kan konstatera är att de avgiftshöjningar som gjorts är på tok för låga, många föreningar är uppenbart väldigt reaktiva i sin avgiftsplanering, sa Johan Lindén, chef för strategisk förvaltning på HSB, till Di i mitten av maj.

– Man kan säga att de kraftigt ökade kostnaderna inte har slagit igenom fullt ut, och att föreningarna inte heller har tagit höjd för dessa, tillade han.

Foto: R. Ledbetter

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

–  Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor 

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen