Tung smäll för svenska pensionärer – miljarder kan gå förlorade

2024 11 22

Nio miljarder i pensionspengar riskerar att gå förlorade.

Statliga AP-fonder och pensionsbolagen AMF och Folksam riskerar att åka på en rejäl smäll.

Dessa har tillsammans satsat nio miljarder i krisande Northvolt, rapporterar SVT.

Nu riskerar pengarna att gå förlorade.

95 procent kan gå förlorat

De statliga AP-fonderna samt AMF och Folksam är alltså stora aktieägare i Northvolt.

Under gårdagen meddelades att Northvolt har ansökt om rekonstruktion i USA. Det finns dock ingen garanti för att rekonstruktionen leder till att man undviker konkurs.

Därför finns det en stor risk att investerade pensionspengar går förlorade.

Enligt en källa på ett av pensionsbolagen så räknar man med att 90 till 95 procent av de pengar man har investerat i Northvolt kan gå förlorade.

”Följer processen noga”

Northvolts avgående VD, Peter Carlsson, kan inte ge något rakt svar på vad som kommer att hända med pensionspengarna.

– Det kommer bli en omstrukturering på kapitalstrukturen som kommer att påverka aktieägarna, men hur den kommer att ske, det blir ju liksom en förhandling i den här processen, säger Peter Carlsson till kanalen.

AP-fonderna och andra berörda investerare följer nu utvecklingen och hoppas på det bästa.

– Vi följer processen noga i dialog med bolaget och försöker verka för att säkra våra tillgångar, säger Jenny Askfelt-Ruud på AP-fondernas gemensamma bolag 4 to 1 Investment, enligt SVT.

Vattenfall och Skellefteå Kraft

Även statliga Vattenfall har investerat i Northvolt, rapporterar DI.

Enligt ägardatabasen Holdings äger Vattenfall 1,3 procent av aktierna i bolaget, efter att ha investerat i två omgångar, enligt tidningen.

Det kommunalt ägda Skellefteå Kraft har också investerat pengar i Northvolt, totalt 100 miljoner kronor, och äger 0,6 procent av bolaget.

Nya långivare och investerare som går in i samband med en rekonstruktion får bättre villkor än de gamla investerarna, och prioriteras i händelse av en konkurs.

Foto: Format arw

Text: Redaktionen


JUST NU: Raseri mot aprilskämt – ”osmakligaste någonsin”

2025 04 01

Ett aprilskämt från Haparanda kommun har landat snett.

I ett inlägg på Facebook skämtar kommunen om att man kommer införa ransonering av preventivmedel. Detta för att öka barnafödandet i Haparanda.

– Ransoneringen gäller för personer mellan 25 och 40 år.Ett preventivmedel som dock inte ingår i ransoneringen och därmed tillåts att användas årets alla dagar från och med den 1 april är det så kallade ”Det finska rycket”, står det i inlägget.

Vidare citeras ”vice kommunalrådet herr Rolfs” som berättar att kommunen kommer införa en ”heta linjen-telefontjänst".

– Dit man kan vända sig för att få tips och råd, till förmån för extra krydda i sänghalmen.

Starka reaktioner

Aprilskämtet väcker starka reaktioner. Många personer har reagerat mot inlägget som de anser är osmakligt, rapporterar Aftonbladet med hänvisning till flera läsare. 

Kritik mot skämtet noteras även i kommentarsfältet på Facebook.

– Osmakligt och mansgrisbeteende. Vi har världsdelar/stater där aborträtt och kvinnornas rätt att själva bestämma över sin kropp hotas, skriver en användare.

– Grattis Haparanda stad till det äckligaste och mest pinsamma aprilskämt någonsin. Ni borde skämmas! Fräsch bild man får av kommunalrådet och vice kommunalrådet, framhåller en annan.

Kommunen svarar

Haparanda kommun beklagar att skämtet väckt obehag hos många invånare.

– Det är tråkigt att skämtet fått negativa reaktioner, i och med att det är ett rent aprilskämt, framhåller kommunen i en kommentar till Aftonbladet.

Kraftig nedgång

Barnafödandet fortsätter att minska i Sverige.

2024 var barnafödandet i Sverige det lägsta på 22 år.

– Under 2024 föddes det 98 500 barn i Sverige. Det är 1 600 färre än året innan vilket innebär en minskning med 1,6 procent, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.

Haparanda är en av kommunerna där barnafödandet har minskat mest. Det visar statistik från försäkringsbolaget Dina Försäkringar.

Här är kommunerna där barnafödandet per kvinna har minskat mest under åren 2000-2023:

Essunga -38,2 %
Gnesta -35,6 %
Vilhelmina -35,5 %
Haparanda -33,7 %
Norberg -31,2 %
Färgelanda -30,3 %
Storuman -30,1 %
Åmål -27,8 %
Klippan -27,5 %
Torsby -26,2 %

Foto:  A. Fotos

Text: Redaktionen


JUST NU: Stefan Löfven har fått nog – “nu är det slut”

2025 04 01

Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven har fått nog.

Nu loggar den tidigare S-ledaren ut från Facebook för gott.

Det meddelar Löfven i ett inlägg på tisdagen.

– Nu är det slut med mitt deltagande på Facebook, framhåller den forne statsministern.

"Kan inte vara delaktig"

Stefan Löfven understryker att skälet är för att de globala medieföretagen blivit en fara för demokratin.

– Jag kan inte längre vara delaktig i eller vara med och stödja medieplattformar som bidrar till att undergräva demokratin, menar han.

Löfven vidareutvecklar inte sitt resonemang i inlägget utan avslutar kort.

– Medveten om att många goda krafter finns här vill jag samtidigt säga: tack alla vänner, vi träffas i andra sammanhang. 

– Så länge du finns med här – gör ditt bästa för att stå upp för det goda!

Inte ensam

Stefan Löfven är inte den enda tidigare statsministern att lämna Facebook.

För några veckor sedan gjorde Thorbjørn Jagland, statsminister i Norge mellan 1996 och 1997, samma sak.

Norrmannen menade att han inte vill vara en del av “de amerikanska teknikjättarnas algoritmmanipulerade plattformar”.

– De är en stor fara för världen, uttrycker Thorbjørn Jagland i ett långt inlägg med rubriken “Farväl till Facebook”.

"Mer hat och fundamentalism"

Enligt Jagland var det techmiljardärerna Elon Musk och Mark Zuckebergs vurmande för USA:s president Donald Trump och uppmaningar om att ansluta sig till Trumps “modiga nya värld” som blev startskottet på bojkotten.

– Sociala medier delar upp världen i ekokammare där det blir mer och mer hat och fundamentalism. Ungdomarna tror att politiskt engagemang sker på sociala medier, skriver Jagland och fortsätter:

– Men en lag kan inte “twittras”, den måste antas. En institution kan inte “twittras”, den måste byggas genom politiska beslut. Fred kan inte “twittras”, den måste uppnås genom diplomati och kompromisser.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen