Tung profil lämnar SVT efter 40 år

2026 05 11

Det handlar om utrikeskorrespondenten Bengt Norborg, som bevakat kriget i Ukraina under de senaste åren.

Nu lämnar Norborg kanalen där han arbetat under större delen av sitt yrkesliv.

– Över 40 år i tjänst vid public service går mot sitt slut. Ja, jag tänker sluta i höst, skriver journalisten i ett inlägg på Facebook.

– Det blir ytterligare ett par vändor ner till det krig som jag varit satt att bevaka de senaste fyra åren – och det har varit mitt viktigaste uppdrag, fortsätter Norborg.

Reportern beskriver bevakningen av Ukrainakriget som ”det i särklass mest betydelsefulla jobbet” han haft.

– Det handlar om oss, om Europa, om vilken värld, vilket system, vi ska få leva i. 

Programledare lämnar

Under måndagen har även Karin Magnusson meddelat att hon lämnar SVT.

Magnusson arbetar som programledare i SVT:s Morgonstudio och kommer att fortsätta i rollen fram till höstens val.

Därefter lämnar hon kanalen.

– En av de lärdomarna är, att om verksamheten tar en annan riktning än den man själv vill utvecklas i, som yrkesperson, då man man ta ansvar för det. Antingen genom att gilla läget – vilket det kan finnas massor av goda skäl till – eller genom att gå skilda vägar. Jag väljer nu det senare, skriver Magnusson i ett inlägg på Facebook.

LÄS MER: Stormakt uppmanar hela befolkningen att stanna hemma 

Varslar

SVT har tidigare meddelat att man ska spara 355 miljoner kronor genom att kapa 141 tjänster.

Varslet påverkar tjänster inom sport- och nyhetsredaktionen i Stockholm, Umeå, Göteborg och Växjö.

– Vi tvingas varsla journalister och medarbetare i hela landet. Vi pausar och gör om uppskattade program, säger SVT:s vd Anne Lagercrantz i ett uttalande.

–  Det smärtar. När vi skär ner har vi samtidigt valt att värna oberoende granskning och verifiering, närvaro i hela landet, berättelser om och för Sverige – och innehåll som samlar många till gemenskap, över generationsgränser, fortsätter hon.

LÄS OCKSÅ: Svenska hushåll får pengar i juni

Foto: 

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen