JUST NU: Tung FN-uppmaning till världens regeringar

2023 03 20

FN:s klimatpanel IPCC har släppt en ny, illavarslande klimatrapport.

Möjligheterna att nå 1,5-gradersmålet i Parisavtalet minskar.

Samtidigt bedöms effekterna av den globala uppvärmningen bli allvarligare än man tidigare trott.

– Jag är förskräckt, det går allt fortare, säger Tom Arnbom, expert på Arktis och hav på WWF, till SVT Nyheter.

Anklagar världsledare

Sveriges tyngsta klimatprofil, aktivisten Greta Thunberg, skräder inte på orden efter dagens besked.

I en intervju i AFP anklagar hon världens ledare för ”förräderi”.

– Faktumet att människorna med makt fortfarande på något sätt lever i förnekelse, och aktivt rör sig i fel riktning. Det kommer inom sinom tid att ses och förstås som det exempellösa förräderi som det är. Det är bara en fråga om tid, säger hon till nyhetsbyrån.

Ställer nytt krav

FN:s generalsekreterare António Guterres har även reagerat på den nya rapporten.

– Fönstret för att skapa en hållbar framtid för alla stänger snabbt, säger han enligt BBC.

FN-chefen vill nu se drastiska åtgärder för att nå klimatmålen.

Han föreslår att världens länder bör tidigarelägga sina planer för att nå nettonollutsläpp med minst tio år.

Sveriges målsättning

Antalet länder med nationell lagstiftning eller riktlinjer för att nå nettonollutsläpp har ökat i en stadig takt de senaste åren.

Sverige har exempelvis fastslagit att utsläppen av växthusgaser ska vara nettonoll senast år 2045 för att därefter uppnå negativa utsläpp.

En målsättning som kan behöva ändras om FN får bestämma.

– Klimatkatastrofbomben tickar. Men vi har kunskaper och resurser för att tackla krisen. Vi måste agera nu, framhåller António Guterres i ett inlägg på Twitter.

Regeringen kritiseras

Den svenska regeringen har anklagats för att föra en politik som leder till att Sveriges utsläpp ökar.

Enligt beräkningar från organisationerna Klimatkollen, Världsnaturfonden WWF, Våra barns klimat, ClimateView och Naturskyddsföreningen kommer regeringspartiernas politik att öka Sveriges utsläpp med tio procent under nuvarande mandatperiod.

Nästan hela ökning beror på ambitionen att sänka reduktionsplikten till en miniminivå.

– Med de förändringar av reduktionsplikten som SD, KD och M vill göra bedöms utsläppen öka med 23–24 miljoner ton. Beräkningen baseras på de positioner om reduktionsplikten som partierna gick till val på, framhåller WWF i ett uttalande.

Presenterar ”ambitiös reformagenda”

Regeringen hävdar å sin sida att man arbetar för att ge ”svensk klimat- och miljöpolitik en nystart”.

I november 2022 presenterade regeringen en ”ambitiös reformagenda” i fem led för att på ”allvar minska utsläppen”.

Så här skriver regeringen:

- Fossilfri och planerbar el. Regeringen planerar för ett elbehov på minst 300 terawattimmar 2045 – en fördubbling från idag. Detta betyder att ny kärnkraft kommer att behövas, vilket i sin tur kräver att energipolitiken läggs om. Förbuden i miljöbalken mot nya reaktorer på nya platser och mot fler än tio reaktorer i samtidig drift tas bort. Det energipolitiska målet ändras från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt. Förutsättningarna för kärnkraften stärks genom statliga kreditgarantier. Tillståndsprocesserna kortas och administrativa snabbspår införs.

- Hållbara transporter. Satsningar på utbyggd laddinfrastruktur för eldrivna transporter kommer att genomföras. Utbudet av hållbart biodrivmedel behöver öka. Den dåliga tillgången var ett viktigt skäl till att drivmedelspriserna steg så kraftigt när reduktionsplikten höjdes. Produktion av fossilfria elektrobränslen, som komplement till biobränslena, behöver komma igång.

- Grön industri. Ska vi klara klimatomställningen måste industrin ställa om. Det räcker inte att stoppa utsläppen – vi behöver uppnå negativa utsläpp. En viktig del är infångning och lagring av koldioxid från förbränning av biomassa. I budgeten 2022 som lades fram av den dåvarande oppositionen stärktes ambitionen rejält för detta, och regeringen kommer ha fortsatt höga ambitioner. Regeringen vill också underlätta för att genom CCS fånga in fossil koldioxid som inte går att komma undan, till exempel från tillverkningen av cement.

- Effektivare tillståndsprocesser och miljötillstånd. Tillståndsprocesser får inte hindra företagens klimatomställning. En utredning tillsätts för att effektivisera miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken och göra den mer förutsebar. En ny regel ska in i miljöbalken som innebär att man begränsar antalet myndigheter som får vara motpart i ett tillståndsärende.

- Internationella insatser och klimatbistånd. Klimatbistånd till fattigare länder med växande klimatavtryck behövs och ska riktas så att det ger starka incitament för fler att prioritera klimatarbetet. Klimatbiståndet ska därför öka, samtidigt ska Sveriges satsningar på internationella klimatinvesteringar i enlighet med Parisavtalets artikel sex förstärkas. Export av klimatneutrala varor och tjänster kan också få stor betydelse för att sänka konsumtionsutsläppen. Den svenska exporten behöver ges förutsättningar att växa.

Foto: United Nations

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år.

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba.

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension.

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år.

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

Nationellt förbud föreslås i Sverige – 65 000 har skrivit under

2026 05 20

Tiotusentals svenskar har fått nog.

Nu kräver de att ett nationellt förbud införs i Sverige.

Det framgår av en namninsamling från Djurens rätt.

Förbudet föreslås mot turbokycklingar – det vill säga kycklingar som framavlats för att växa särskilt snabbt och av det skälet kan drabbas av hunger eller sjukdomar.

Listan med 65 000 namnunderskrifter har överlämnats till samtliga riksdagspartier.

– När branschen inte tar ansvar måste politiken göra det. Avslöjandena är återkommande och djurskyddsproblemen är väl dokumenterade. Ändå händer inget. Då krävs tydliga politiska besked: Sverige ska inte tillåta uppfödning av turbokycklingar, säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens rätt.

Ministern om kravet

Sveriges kycklingproduktion domineras nästan helt av de så kallade turbokycklingarna.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) kommenterade kravet på ett förbud under en interpellationsdebatt i riksdagen.

Han konstaterade att djurskyddsnivån inom EU behöver höjas och hänvisade till att det pågår en översyn av unionens djurskyddslagstiftning.

– Med anledning av översynen har Sverige tillsammans med Danmark, Tyskland, Nederländerna och Belgien tagit fram ett gemensamt inspel till kommissionen med förslag som bör beaktas i en kommande lagstiftning. Något som framhålls är vikten av att både djurvälfärd och djurhälsa beaktas vid avel så att det inte blir ett alltför ensidigt fokus på produktionsegenskaper, exempelvis tillväxt, framhöll Kullgren.

LÄS MER: Gratisanvändare stoppas på populär plattform

Svenska folket vill förbjuda

Enligt en Novusundersökning finns det ett starkt stöd i Sverige för att förbjuda turbokycklingar.

Tre av fyra svenskar anser att kycklingbranschen i Sverige bör ställa om till mer långsamväxande kycklingar, enligt undersökningen.

LÄS OCKSÅ: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Foto: T. Flyckt

Text: Redaktionen