JUST NU: Tung FN-uppmaning till världens regeringar
2023 03 20
FN:s klimatpanel IPCC har släppt en ny, illavarslande klimatrapport.
Möjligheterna att nå 1,5-gradersmålet i Parisavtalet minskar.
Samtidigt bedöms effekterna av den globala uppvärmningen bli allvarligare än man tidigare trott.
– Jag är förskräckt, det går allt fortare, säger Tom Arnbom, expert på Arktis och hav på WWF, till SVT Nyheter.
Anklagar världsledare
Sveriges tyngsta klimatprofil, aktivisten Greta Thunberg, skräder inte på orden efter dagens besked.
I en intervju i AFP anklagar hon världens ledare för ”förräderi”.
– Faktumet att människorna med makt fortfarande på något sätt lever i förnekelse, och aktivt rör sig i fel riktning. Det kommer inom sinom tid att ses och förstås som det exempellösa förräderi som det är. Det är bara en fråga om tid, säger hon till nyhetsbyrån.
Ställer nytt krav
FN:s generalsekreterare António Guterres har även reagerat på den nya rapporten.
– Fönstret för att skapa en hållbar framtid för alla stänger snabbt, säger han enligt BBC.
FN-chefen vill nu se drastiska åtgärder för att nå klimatmålen.
Han föreslår att världens länder bör tidigarelägga sina planer för att nå nettonollutsläpp med minst tio år.
Sveriges målsättning
Antalet länder med nationell lagstiftning eller riktlinjer för att nå nettonollutsläpp har ökat i en stadig takt de senaste åren.
Sverige har exempelvis fastslagit att utsläppen av växthusgaser ska vara nettonoll senast år 2045 för att därefter uppnå negativa utsläpp.
En målsättning som kan behöva ändras om FN får bestämma.
– Klimatkatastrofbomben tickar. Men vi har kunskaper och resurser för att tackla krisen. Vi måste agera nu, framhåller António Guterres i ett inlägg på Twitter.
Regeringen kritiseras
Den svenska regeringen har anklagats för att föra en politik som leder till att Sveriges utsläpp ökar.
Enligt beräkningar från organisationerna Klimatkollen, Världsnaturfonden WWF, Våra barns klimat, ClimateView och Naturskyddsföreningen kommer regeringspartiernas politik att öka Sveriges utsläpp med tio procent under nuvarande mandatperiod.
Nästan hela ökning beror på ambitionen att sänka reduktionsplikten till en miniminivå.
– Med de förändringar av reduktionsplikten som SD, KD och M vill göra bedöms utsläppen öka med 23–24 miljoner ton. Beräkningen baseras på de positioner om reduktionsplikten som partierna gick till val på, framhåller WWF i ett uttalande.
Presenterar ”ambitiös reformagenda”
Regeringen hävdar å sin sida att man arbetar för att ge ”svensk klimat- och miljöpolitik en nystart”.
I november 2022 presenterade regeringen en ”ambitiös reformagenda” i fem led för att på ”allvar minska utsläppen”.
Så här skriver regeringen:
- Fossilfri och planerbar el. Regeringen planerar för ett elbehov på minst 300 terawattimmar 2045 – en fördubbling från idag. Detta betyder att ny kärnkraft kommer att behövas, vilket i sin tur kräver att energipolitiken läggs om. Förbuden i miljöbalken mot nya reaktorer på nya platser och mot fler än tio reaktorer i samtidig drift tas bort. Det energipolitiska målet ändras från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt. Förutsättningarna för kärnkraften stärks genom statliga kreditgarantier. Tillståndsprocesserna kortas och administrativa snabbspår införs.
- Hållbara transporter. Satsningar på utbyggd laddinfrastruktur för eldrivna transporter kommer att genomföras. Utbudet av hållbart biodrivmedel behöver öka. Den dåliga tillgången var ett viktigt skäl till att drivmedelspriserna steg så kraftigt när reduktionsplikten höjdes. Produktion av fossilfria elektrobränslen, som komplement till biobränslena, behöver komma igång.
- Grön industri. Ska vi klara klimatomställningen måste industrin ställa om. Det räcker inte att stoppa utsläppen – vi behöver uppnå negativa utsläpp. En viktig del är infångning och lagring av koldioxid från förbränning av biomassa. I budgeten 2022 som lades fram av den dåvarande oppositionen stärktes ambitionen rejält för detta, och regeringen kommer ha fortsatt höga ambitioner. Regeringen vill också underlätta för att genom CCS fånga in fossil koldioxid som inte går att komma undan, till exempel från tillverkningen av cement.
- Effektivare tillståndsprocesser och miljötillstånd. Tillståndsprocesser får inte hindra företagens klimatomställning. En utredning tillsätts för att effektivisera miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken och göra den mer förutsebar. En ny regel ska in i miljöbalken som innebär att man begränsar antalet myndigheter som får vara motpart i ett tillståndsärende.
- Internationella insatser och klimatbistånd. Klimatbistånd till fattigare länder med växande klimatavtryck behövs och ska riktas så att det ger starka incitament för fler att prioritera klimatarbetet. Klimatbiståndet ska därför öka, samtidigt ska Sveriges satsningar på internationella klimatinvesteringar i enlighet med Parisavtalets artikel sex förstärkas. Export av klimatneutrala varor och tjänster kan också få stor betydelse för att sänka konsumtionsutsläppen. Den svenska exporten behöver ges förutsättningar att växa.
Foto: United Nations
Text: Redaktionen
