JUST NU: Tung FN-uppmaning till världens regeringar

2023 03 20

FN:s klimatpanel IPCC har släppt en ny, illavarslande klimatrapport.

Möjligheterna att nå 1,5-gradersmålet i Parisavtalet minskar.

Samtidigt bedöms effekterna av den globala uppvärmningen bli allvarligare än man tidigare trott.

– Jag är förskräckt, det går allt fortare, säger Tom Arnbom, expert på Arktis och hav på WWF, till SVT Nyheter.

Anklagar världsledare

Sveriges tyngsta klimatprofil, aktivisten Greta Thunberg, skräder inte på orden efter dagens besked.

I en intervju i AFP anklagar hon världens ledare för ”förräderi”.

– Faktumet att människorna med makt fortfarande på något sätt lever i förnekelse, och aktivt rör sig i fel riktning. Det kommer inom sinom tid att ses och förstås som det exempellösa förräderi som det är. Det är bara en fråga om tid, säger hon till nyhetsbyrån.

Ställer nytt krav

FN:s generalsekreterare António Guterres har även reagerat på den nya rapporten.

– Fönstret för att skapa en hållbar framtid för alla stänger snabbt, säger han enligt BBC.

FN-chefen vill nu se drastiska åtgärder för att nå klimatmålen.

Han föreslår att världens länder bör tidigarelägga sina planer för att nå nettonollutsläpp med minst tio år.

Sveriges målsättning

Antalet länder med nationell lagstiftning eller riktlinjer för att nå nettonollutsläpp har ökat i en stadig takt de senaste åren.

Sverige har exempelvis fastslagit att utsläppen av växthusgaser ska vara nettonoll senast år 2045 för att därefter uppnå negativa utsläpp.

En målsättning som kan behöva ändras om FN får bestämma.

– Klimatkatastrofbomben tickar. Men vi har kunskaper och resurser för att tackla krisen. Vi måste agera nu, framhåller António Guterres i ett inlägg på Twitter.

Regeringen kritiseras

Den svenska regeringen har anklagats för att föra en politik som leder till att Sveriges utsläpp ökar.

Enligt beräkningar från organisationerna Klimatkollen, Världsnaturfonden WWF, Våra barns klimat, ClimateView och Naturskyddsföreningen kommer regeringspartiernas politik att öka Sveriges utsläpp med tio procent under nuvarande mandatperiod.

Nästan hela ökning beror på ambitionen att sänka reduktionsplikten till en miniminivå.

– Med de förändringar av reduktionsplikten som SD, KD och M vill göra bedöms utsläppen öka med 23–24 miljoner ton. Beräkningen baseras på de positioner om reduktionsplikten som partierna gick till val på, framhåller WWF i ett uttalande.

Presenterar ”ambitiös reformagenda”

Regeringen hävdar å sin sida att man arbetar för att ge ”svensk klimat- och miljöpolitik en nystart”.

I november 2022 presenterade regeringen en ”ambitiös reformagenda” i fem led för att på ”allvar minska utsläppen”.

Så här skriver regeringen:

- Fossilfri och planerbar el. Regeringen planerar för ett elbehov på minst 300 terawattimmar 2045 – en fördubbling från idag. Detta betyder att ny kärnkraft kommer att behövas, vilket i sin tur kräver att energipolitiken läggs om. Förbuden i miljöbalken mot nya reaktorer på nya platser och mot fler än tio reaktorer i samtidig drift tas bort. Det energipolitiska målet ändras från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt. Förutsättningarna för kärnkraften stärks genom statliga kreditgarantier. Tillståndsprocesserna kortas och administrativa snabbspår införs.

- Hållbara transporter. Satsningar på utbyggd laddinfrastruktur för eldrivna transporter kommer att genomföras. Utbudet av hållbart biodrivmedel behöver öka. Den dåliga tillgången var ett viktigt skäl till att drivmedelspriserna steg så kraftigt när reduktionsplikten höjdes. Produktion av fossilfria elektrobränslen, som komplement till biobränslena, behöver komma igång.

- Grön industri. Ska vi klara klimatomställningen måste industrin ställa om. Det räcker inte att stoppa utsläppen – vi behöver uppnå negativa utsläpp. En viktig del är infångning och lagring av koldioxid från förbränning av biomassa. I budgeten 2022 som lades fram av den dåvarande oppositionen stärktes ambitionen rejält för detta, och regeringen kommer ha fortsatt höga ambitioner. Regeringen vill också underlätta för att genom CCS fånga in fossil koldioxid som inte går att komma undan, till exempel från tillverkningen av cement.

- Effektivare tillståndsprocesser och miljötillstånd. Tillståndsprocesser får inte hindra företagens klimatomställning. En utredning tillsätts för att effektivisera miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken och göra den mer förutsebar. En ny regel ska in i miljöbalken som innebär att man begränsar antalet myndigheter som får vara motpart i ett tillståndsärende.

- Internationella insatser och klimatbistånd. Klimatbistånd till fattigare länder med växande klimatavtryck behövs och ska riktas så att det ger starka incitament för fler att prioritera klimatarbetet. Klimatbiståndet ska därför öka, samtidigt ska Sveriges satsningar på internationella klimatinvesteringar i enlighet med Parisavtalets artikel sex förstärkas. Export av klimatneutrala varor och tjänster kan också få stor betydelse för att sänka konsumtionsutsläppen. Den svenska exporten behöver ges förutsättningar att växa.

Foto: United Nations

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen