JUST NU: Tullverket bekräftar stor framgång

2023 02 22

Mer än tre gånger så mycket kokain beslagtogs av Tullverket under 2022 jämfört med föregående år.

Det uppger myndigheten i ett pressmeddelande.

Tullverket stoppade 822 kilo kokain jämfört med 261 kilo 2021.

Stora beslag av kokain och amfetamin

Beslagen av andra tunga droger ökade även stort.

Så här ser utvecklingen ut för de mest kända narkotikapreparaten mellan 2021 och 2022:

Beslag av kokain ökade från 261 kilo till 822 kilo.
Beslag av amfetamin ökade från 330 kilo till 548 kilo.
Beslag av heroin ökade från 1 kilo till 8,3 kilo.
Beslag av cannabis minskade från 3 243 kilo till 2 285 kilo.

– Även om beslagen av cannabis minskade stoppar vi mycket sett i ett historiskt perspektiv. 2020 och 2021 hade vi hjälp av information från de knäckta brottschattarna i våra utredningar. 2022 hade vi inte lika stor användning av brottschattarna men kunde ändå slå ut 19 kriminella nätverk som ägnade sig åt narkotikasmuggling, säger Per Westberg, chef för Tullverkets kriminalavdelning.

Generaltulldirektör Charlotte Svensson anser att de stora tillslagen är direkt avgörande för att komma till bukt med den grova brottsligheten i Sverige.

– Ska vi lyckas knäcka den grova gängkriminaliteten så är en av de viktigaste insatserna att slå mot narkotikasmugglingen. Narkotikan göder gängen. Dödsskjutningar och sprängningar bottnar ofta i konflikter om narkotikamarknaden. Att stoppa smugglingen av narkotika är vårt viktigaste bidrag i kampen mot den organiserade brottsligheten, säger hon.

Tramadol och narkotiska läkemedel

Tullverkets beslag av tramadol och andra narkotiska läkemedel ökade även stort under 2022.

Förra året beslagtogs nästan 997 000 tramadol-tabletter, jämfört med drygt 726 000 tabletter 2021, uppger myndigheten.

Även beslagen av tabletter i kategorin övrig narkotika och narkotiska läkemedel ökade dramatiskt, från omkring 1 076 000 tabletter 2021 till drygt 2 738 000 tabletter 2022.

– Tramadol och flera andra narkotiska läkemedel är starkt beroendeframkallande. Vissa preparat, som oxycodon, ligger bakom opioid-epidemin i USA där tiotusentals människor dött. Den utvecklingen vill vi inte se i Sverige. Att stoppa de här preparaten och annan narkotika är det som driver mig och mina medarbetare att dag ut och dag in göra kontroller vid våra gränser, säger Stefan Granath, chef för Tullverkets kontrollavdelning.

Ökad samhällsnytta

Tullverkets ökade beslag under fjolåret kan räknas om till samhällsnytta.

– Det görs enligt en modell som väger in hur mycket samhällets kostnader minskar tack vare att Tullverkets beslag hindrar narkotika och dopningsmedel från att komma ut i samhället, framhåller myndigheten.

Bland annat handlar det om uteblivna kostnader för vård och sociala insatser.

Under 2021 uppmättes samhällsnyttan till över 3,5 miljarder. Under 2022 ökade den till 5,1 miljarder. Den högsta nivån hittills.

– Vårt uppdrag är att bidra till ett säkrare och tryggare samhälle. Beräkningen av samhällsnyttan kan tyckas abstrakt men är ett kvitto på att vårt arbete gör skillnad och 2023 har inletts starkt med stora narkotikabeslag. Bara sedan årsskiftet har vi stoppat över 1,5 ton cannabis, säger Charlotte Svensson.

Foto: N. Giffari

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen