JUST NU: Tullverket bekräftar stor framgång

2023 02 22

Mer än tre gånger så mycket kokain beslagtogs av Tullverket under 2022 jämfört med föregående år.

Det uppger myndigheten i ett pressmeddelande.

Tullverket stoppade 822 kilo kokain jämfört med 261 kilo 2021.

Stora beslag av kokain och amfetamin

Beslagen av andra tunga droger ökade även stort.

Så här ser utvecklingen ut för de mest kända narkotikapreparaten mellan 2021 och 2022:

Beslag av kokain ökade från 261 kilo till 822 kilo.
Beslag av amfetamin ökade från 330 kilo till 548 kilo.
Beslag av heroin ökade från 1 kilo till 8,3 kilo.
Beslag av cannabis minskade från 3 243 kilo till 2 285 kilo.

– Även om beslagen av cannabis minskade stoppar vi mycket sett i ett historiskt perspektiv. 2020 och 2021 hade vi hjälp av information från de knäckta brottschattarna i våra utredningar. 2022 hade vi inte lika stor användning av brottschattarna men kunde ändå slå ut 19 kriminella nätverk som ägnade sig åt narkotikasmuggling, säger Per Westberg, chef för Tullverkets kriminalavdelning.

Generaltulldirektör Charlotte Svensson anser att de stora tillslagen är direkt avgörande för att komma till bukt med den grova brottsligheten i Sverige.

– Ska vi lyckas knäcka den grova gängkriminaliteten så är en av de viktigaste insatserna att slå mot narkotikasmugglingen. Narkotikan göder gängen. Dödsskjutningar och sprängningar bottnar ofta i konflikter om narkotikamarknaden. Att stoppa smugglingen av narkotika är vårt viktigaste bidrag i kampen mot den organiserade brottsligheten, säger hon.

Tramadol och narkotiska läkemedel

Tullverkets beslag av tramadol och andra narkotiska läkemedel ökade även stort under 2022.

Förra året beslagtogs nästan 997 000 tramadol-tabletter, jämfört med drygt 726 000 tabletter 2021, uppger myndigheten.

Även beslagen av tabletter i kategorin övrig narkotika och narkotiska läkemedel ökade dramatiskt, från omkring 1 076 000 tabletter 2021 till drygt 2 738 000 tabletter 2022.

– Tramadol och flera andra narkotiska läkemedel är starkt beroendeframkallande. Vissa preparat, som oxycodon, ligger bakom opioid-epidemin i USA där tiotusentals människor dött. Den utvecklingen vill vi inte se i Sverige. Att stoppa de här preparaten och annan narkotika är det som driver mig och mina medarbetare att dag ut och dag in göra kontroller vid våra gränser, säger Stefan Granath, chef för Tullverkets kontrollavdelning.

Ökad samhällsnytta

Tullverkets ökade beslag under fjolåret kan räknas om till samhällsnytta.

– Det görs enligt en modell som väger in hur mycket samhällets kostnader minskar tack vare att Tullverkets beslag hindrar narkotika och dopningsmedel från att komma ut i samhället, framhåller myndigheten.

Bland annat handlar det om uteblivna kostnader för vård och sociala insatser.

Under 2021 uppmättes samhällsnyttan till över 3,5 miljarder. Under 2022 ökade den till 5,1 miljarder. Den högsta nivån hittills.

– Vårt uppdrag är att bidra till ett säkrare och tryggare samhälle. Beräkningen av samhällsnyttan kan tyckas abstrakt men är ett kvitto på att vårt arbete gör skillnad och 2023 har inletts starkt med stora narkotikabeslag. Bara sedan årsskiftet har vi stoppat över 1,5 ton cannabis, säger Charlotte Svensson.

Foto: N. Giffari

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen