JUST NU: Tullverket bekräftar stor framgång

2023 02 22

Mer än tre gånger så mycket kokain beslagtogs av Tullverket under 2022 jämfört med föregående år.

Det uppger myndigheten i ett pressmeddelande.

Tullverket stoppade 822 kilo kokain jämfört med 261 kilo 2021.

Stora beslag av kokain och amfetamin

Beslagen av andra tunga droger ökade även stort.

Så här ser utvecklingen ut för de mest kända narkotikapreparaten mellan 2021 och 2022:

Beslag av kokain ökade från 261 kilo till 822 kilo.
Beslag av amfetamin ökade från 330 kilo till 548 kilo.
Beslag av heroin ökade från 1 kilo till 8,3 kilo.
Beslag av cannabis minskade från 3 243 kilo till 2 285 kilo.

– Även om beslagen av cannabis minskade stoppar vi mycket sett i ett historiskt perspektiv. 2020 och 2021 hade vi hjälp av information från de knäckta brottschattarna i våra utredningar. 2022 hade vi inte lika stor användning av brottschattarna men kunde ändå slå ut 19 kriminella nätverk som ägnade sig åt narkotikasmuggling, säger Per Westberg, chef för Tullverkets kriminalavdelning.

Generaltulldirektör Charlotte Svensson anser att de stora tillslagen är direkt avgörande för att komma till bukt med den grova brottsligheten i Sverige.

– Ska vi lyckas knäcka den grova gängkriminaliteten så är en av de viktigaste insatserna att slå mot narkotikasmugglingen. Narkotikan göder gängen. Dödsskjutningar och sprängningar bottnar ofta i konflikter om narkotikamarknaden. Att stoppa smugglingen av narkotika är vårt viktigaste bidrag i kampen mot den organiserade brottsligheten, säger hon.

Tramadol och narkotiska läkemedel

Tullverkets beslag av tramadol och andra narkotiska läkemedel ökade även stort under 2022.

Förra året beslagtogs nästan 997 000 tramadol-tabletter, jämfört med drygt 726 000 tabletter 2021, uppger myndigheten.

Även beslagen av tabletter i kategorin övrig narkotika och narkotiska läkemedel ökade dramatiskt, från omkring 1 076 000 tabletter 2021 till drygt 2 738 000 tabletter 2022.

– Tramadol och flera andra narkotiska läkemedel är starkt beroendeframkallande. Vissa preparat, som oxycodon, ligger bakom opioid-epidemin i USA där tiotusentals människor dött. Den utvecklingen vill vi inte se i Sverige. Att stoppa de här preparaten och annan narkotika är det som driver mig och mina medarbetare att dag ut och dag in göra kontroller vid våra gränser, säger Stefan Granath, chef för Tullverkets kontrollavdelning.

Ökad samhällsnytta

Tullverkets ökade beslag under fjolåret kan räknas om till samhällsnytta.

– Det görs enligt en modell som väger in hur mycket samhällets kostnader minskar tack vare att Tullverkets beslag hindrar narkotika och dopningsmedel från att komma ut i samhället, framhåller myndigheten.

Bland annat handlar det om uteblivna kostnader för vård och sociala insatser.

Under 2021 uppmättes samhällsnyttan till över 3,5 miljarder. Under 2022 ökade den till 5,1 miljarder. Den högsta nivån hittills.

– Vårt uppdrag är att bidra till ett säkrare och tryggare samhälle. Beräkningen av samhällsnyttan kan tyckas abstrakt men är ett kvitto på att vårt arbete gör skillnad och 2023 har inletts starkt med stora narkotikabeslag. Bara sedan årsskiftet har vi stoppat över 1,5 ton cannabis, säger Charlotte Svensson.

Foto: N. Giffari

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen.

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden.

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd.

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle.

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen