JUST NU: Tullverket bekräftar stor framgång

2023 02 22

Mer än tre gånger så mycket kokain beslagtogs av Tullverket under 2022 jämfört med föregående år.

Det uppger myndigheten i ett pressmeddelande.

Tullverket stoppade 822 kilo kokain jämfört med 261 kilo 2021.

Stora beslag av kokain och amfetamin

Beslagen av andra tunga droger ökade även stort.

Så här ser utvecklingen ut för de mest kända narkotikapreparaten mellan 2021 och 2022:

Beslag av kokain ökade från 261 kilo till 822 kilo.
Beslag av amfetamin ökade från 330 kilo till 548 kilo.
Beslag av heroin ökade från 1 kilo till 8,3 kilo.
Beslag av cannabis minskade från 3 243 kilo till 2 285 kilo.

– Även om beslagen av cannabis minskade stoppar vi mycket sett i ett historiskt perspektiv. 2020 och 2021 hade vi hjälp av information från de knäckta brottschattarna i våra utredningar. 2022 hade vi inte lika stor användning av brottschattarna men kunde ändå slå ut 19 kriminella nätverk som ägnade sig åt narkotikasmuggling, säger Per Westberg, chef för Tullverkets kriminalavdelning.

Generaltulldirektör Charlotte Svensson anser att de stora tillslagen är direkt avgörande för att komma till bukt med den grova brottsligheten i Sverige.

– Ska vi lyckas knäcka den grova gängkriminaliteten så är en av de viktigaste insatserna att slå mot narkotikasmugglingen. Narkotikan göder gängen. Dödsskjutningar och sprängningar bottnar ofta i konflikter om narkotikamarknaden. Att stoppa smugglingen av narkotika är vårt viktigaste bidrag i kampen mot den organiserade brottsligheten, säger hon.

Tramadol och narkotiska läkemedel

Tullverkets beslag av tramadol och andra narkotiska läkemedel ökade även stort under 2022.

Förra året beslagtogs nästan 997 000 tramadol-tabletter, jämfört med drygt 726 000 tabletter 2021, uppger myndigheten.

Även beslagen av tabletter i kategorin övrig narkotika och narkotiska läkemedel ökade dramatiskt, från omkring 1 076 000 tabletter 2021 till drygt 2 738 000 tabletter 2022.

– Tramadol och flera andra narkotiska läkemedel är starkt beroendeframkallande. Vissa preparat, som oxycodon, ligger bakom opioid-epidemin i USA där tiotusentals människor dött. Den utvecklingen vill vi inte se i Sverige. Att stoppa de här preparaten och annan narkotika är det som driver mig och mina medarbetare att dag ut och dag in göra kontroller vid våra gränser, säger Stefan Granath, chef för Tullverkets kontrollavdelning.

Ökad samhällsnytta

Tullverkets ökade beslag under fjolåret kan räknas om till samhällsnytta.

– Det görs enligt en modell som väger in hur mycket samhällets kostnader minskar tack vare att Tullverkets beslag hindrar narkotika och dopningsmedel från att komma ut i samhället, framhåller myndigheten.

Bland annat handlar det om uteblivna kostnader för vård och sociala insatser.

Under 2021 uppmättes samhällsnyttan till över 3,5 miljarder. Under 2022 ökade den till 5,1 miljarder. Den högsta nivån hittills.

– Vårt uppdrag är att bidra till ett säkrare och tryggare samhälle. Beräkningen av samhällsnyttan kan tyckas abstrakt men är ett kvitto på att vårt arbete gör skillnad och 2023 har inletts starkt med stora narkotikabeslag. Bara sedan årsskiftet har vi stoppat över 1,5 ton cannabis, säger Charlotte Svensson.

Foto: N. Giffari

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen