JUST NU: Tullverket bekräftar stor framgång

2023 02 22

Mer än tre gånger så mycket kokain beslagtogs av Tullverket under 2022 jämfört med föregående år.

Det uppger myndigheten i ett pressmeddelande.

Tullverket stoppade 822 kilo kokain jämfört med 261 kilo 2021.

Stora beslag av kokain och amfetamin

Beslagen av andra tunga droger ökade även stort.

Så här ser utvecklingen ut för de mest kända narkotikapreparaten mellan 2021 och 2022:

Beslag av kokain ökade från 261 kilo till 822 kilo.
Beslag av amfetamin ökade från 330 kilo till 548 kilo.
Beslag av heroin ökade från 1 kilo till 8,3 kilo.
Beslag av cannabis minskade från 3 243 kilo till 2 285 kilo.

– Även om beslagen av cannabis minskade stoppar vi mycket sett i ett historiskt perspektiv. 2020 och 2021 hade vi hjälp av information från de knäckta brottschattarna i våra utredningar. 2022 hade vi inte lika stor användning av brottschattarna men kunde ändå slå ut 19 kriminella nätverk som ägnade sig åt narkotikasmuggling, säger Per Westberg, chef för Tullverkets kriminalavdelning.

Generaltulldirektör Charlotte Svensson anser att de stora tillslagen är direkt avgörande för att komma till bukt med den grova brottsligheten i Sverige.

– Ska vi lyckas knäcka den grova gängkriminaliteten så är en av de viktigaste insatserna att slå mot narkotikasmugglingen. Narkotikan göder gängen. Dödsskjutningar och sprängningar bottnar ofta i konflikter om narkotikamarknaden. Att stoppa smugglingen av narkotika är vårt viktigaste bidrag i kampen mot den organiserade brottsligheten, säger hon.

Tramadol och narkotiska läkemedel

Tullverkets beslag av tramadol och andra narkotiska läkemedel ökade även stort under 2022.

Förra året beslagtogs nästan 997 000 tramadol-tabletter, jämfört med drygt 726 000 tabletter 2021, uppger myndigheten.

Även beslagen av tabletter i kategorin övrig narkotika och narkotiska läkemedel ökade dramatiskt, från omkring 1 076 000 tabletter 2021 till drygt 2 738 000 tabletter 2022.

– Tramadol och flera andra narkotiska läkemedel är starkt beroendeframkallande. Vissa preparat, som oxycodon, ligger bakom opioid-epidemin i USA där tiotusentals människor dött. Den utvecklingen vill vi inte se i Sverige. Att stoppa de här preparaten och annan narkotika är det som driver mig och mina medarbetare att dag ut och dag in göra kontroller vid våra gränser, säger Stefan Granath, chef för Tullverkets kontrollavdelning.

Ökad samhällsnytta

Tullverkets ökade beslag under fjolåret kan räknas om till samhällsnytta.

– Det görs enligt en modell som väger in hur mycket samhällets kostnader minskar tack vare att Tullverkets beslag hindrar narkotika och dopningsmedel från att komma ut i samhället, framhåller myndigheten.

Bland annat handlar det om uteblivna kostnader för vård och sociala insatser.

Under 2021 uppmättes samhällsnyttan till över 3,5 miljarder. Under 2022 ökade den till 5,1 miljarder. Den högsta nivån hittills.

– Vårt uppdrag är att bidra till ett säkrare och tryggare samhälle. Beräkningen av samhällsnyttan kan tyckas abstrakt men är ett kvitto på att vårt arbete gör skillnad och 2023 har inletts starkt med stora narkotikabeslag. Bara sedan årsskiftet har vi stoppat över 1,5 ton cannabis, säger Charlotte Svensson.

Foto: N. Giffari

Text: Redaktionen

“Chockvåg” i Ryssland – “Ingen har pengarna som krävs”

2026 08 09

Ukrainas attacker mot Wildberries-lager sätter spår.

Ukraina har genomfört en rad attacker mot lager tillhörande den ryska e-handelsjätten Wildberries.

I bland annat St. Petersburg, Krasnodar, Jekaterinburg och utanför Moskva har “Rysslands Amazon” fått besök av ukrainska drönare.

Över en miljon kvadratmeter av lageryta ska ha förstörts, rapporterar Reuters.

Attackerna skickar chockvågor genom Rysslands detaljhandel och påverkar inte bara franchisetagare utan även tiotusentals småföretag som förlitar sig på Wildberries för att sälja sina produkter online.

“Ingen har pengarna”

Franchisetagare och småföretag förlorar stora pengar på grund av attackerna.

Så här låter det från en källa nära Kreml:

– Det kommer att bli en våg av konkurser. Ingen har så mycket pengar som krävs för att stötta säljarna – det handlar om hundratals miljarder rubel. Det är en allvarlig smäll mot ekonomin, säger källan.

Hög inflation

Den ryska centralbankschefen Elvira Nabiullina fruktar samtidigt att attackerna kan få fart på den redan höga inflationstakten i landet.

Och då kan ekonomin bromsas ytterligare.

Ekonomen Elina Ribakova förklarar.

– Även om den ryska ekonomin sannolikt kommer att visa nolltillväxt i år, och befann sig i en avmattning under det första kvartalet, är inflationen fortfarande hög. Därför skulle varje liten chock kunna tvinga centralbanken att antingen sakta ner sänkningarna avsevärt eller till och med stoppa dem helt.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Attackerades igår

Så sent som igår attackerades Wildberries i Jekaterinburg.

En kraftig brand utbröt i ett av kedjans logistikcenter beläget omkring 2 000 kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Moscow Times.

1,18 miljoner

Satellitbilder visar att minst 1,18 miljoner kvadratmeter av Wildberries lageryta – vilket motsvarar mer än 20 procent av bolagets totala kapacitet – har skadats eller förstörts sedan kampanjen inleddes.

Attacker mot Wildberries har bland annat registrerats i Jekaterinburg, Izhevsk, St. Petersburg, Krasnodar, Ryazan, Penza, Volgograd och utanför Moskva.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Sverige vill ta efter ett norskt system som Norge själva vill lämna.

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen