Tui evakuerar svenska turister

2024 07 02

Ett 50-tal svenskar evakueras nu i Grekland.

Det brinner just nu kraftigt på flera håll i Grekland.

Under den senaste tiden har det torra och varma vädret, tillsammans med friska vindar, bidragit till att bränderna har spridit sig på flera håll.

Bland annat råder problem på Kos, där svenskar just nu evakueras.

Det rapporterar Aftonbladet.

50-tal gäster

Närmare bestämt är det från Kardamena-området på Kos som turisterna evakueras.

Kommunikationschefen Adam Györki bekräftar saken.

– Vi flyttar ett 50-tal gäster från hotell i området till en säker plats. De kommer att köras ut till olika konferenscenter och hotell där man får bo över natten, säger han till Aftonbladet.

“Apokalyptiska scener”

Personer på plats beskriver att det rör sig om “apokalyptiska scener” på håll i Grekland.

De kraftiga bränderna fortsätter sprida sig och räddningstjänster runt om i landet arbetar aktivt med situationen.

Greklands premiärminister har tidigare varnat för att den här sommaren kan bli “särskilt farlig”.

Det rapporterar Sky News.

Jämför med krigsfilm

38-åriga Clare Smith från Edinburgh är på plats i Kos med sin familj.

– Alla är oroliga, säger hon till Sky News.

– Det är väldigt blåsigt här, det kommer att bli som en krutdurk. Himlen är täckt av rök. Det känns som om man befinner sig i apokalypsen, eller i någon slags krigsfilm.

Stora insatser

Betydande insatser sker på flera håll i landet, och i Kos bedöms situationen vara särskilt allvarlig.

Ett 100-tal brandmän arbetar tillsammans med 11 flygplan och fem helikoptrar i Kos och Chios.

– Vi har haft en exceptionellt svår juni när det gäller väderförhållanden, med hög torka och ovanligt starka vindar för den här säsongen, säger Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis, som understryker att man har bättre resurser än tidigare.

– Vår arsenal må vara starkare, men ingenting, och det ser vi i praktiken, slår att vara förberedd, och att allmänheten också är delaktig i detta kollektiva försvar mot naturkatastrofer.

Foto: Siret K

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen