Tufft besked för svenska företag – värsta på 25 år

2024 01 15

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) kan glädjas över att inflationen i Sverige minskar. Men samtidigt står det klart att Sverige har kraftiga problem inom ett annat viktigt område med stor påverkan på många anställda och på svensk ekonomi.

Jättestor ökning

– Vi ser ju nu och har sett under hela förra året att antalet konkurser ökade, säger Svantesson.

Och det handlar inte om någon liten ökning.

Nästan 9 000 företag har tvingats slå igen för gott det senaste året.

– Under 2023 har totalt 8 868 företag gått i konkurs.  

– Det är det högsta antalet konkurser under ett år sedan 1998, rapporterar Myndigheten Tillväxtanalys idag.

Fyra branscher pekas ut

Konkurserna har varit särskilt höga sedan maj 2023.

– Skillnaden nu och till exempel mot pandemin är att det här är mer små företag, säger finansministern.

Konkurserna för 2023 berörde 20 712 anställda, vilket är en ökning med 28 procent jämfört med 2022.

Enligt Tillväxtanalys är det tuffa tider för alla näringsgrenar när det gäller antal konkurser.

– Under 2023 ökade konkurserna inom samtliga branscher.

– I absoluta tal gick flest företag i konkurs inom finans-, fastighets- och företagstjänster och byggindustrin, betonar myndigheten.

Bästa och sämsta län

Konkurserna ökade i samtliga län, förutom i Västernorrlands län, där de minskade med 7 procent jämfört med 2022.

Ökningen var särskilt stor i Södermanlands län, där konkurserna ökade med 53 procent.

Bland storstadslänen ökade konkurserna med 31 procent för Stockholms län, 26 procent för Västra Götalands län och 27 procent Skåne län.

Arbetslösheten ökar

Det ökade antalet konkurser slår hårt mot svenska folket och allt fler kommer att stå utan jobb.

– Vi kommer att se konkurser 2024 och fler kommer ju då att bli arbetslösa.

– 40 000 till 43 000 fler personer kommer att vara arbetslösa under det här året jämfört med förra året, bedömer finansministern.

Vid finansministerns uppdatering av landets ekonomiska läge i dag måndag framhölls även att den ökade arbetslösheten ger lägre skatteintäkter vilket drabbar regionerna – som ansvarar för sjukvården – extra hårt.

Foto: R. Arlington

Text: Redaktionen

Jättebesked för svenska kronan

2026 04 08

Under 2025 stärktes kronan rejält. På senare tid har ”kronrallyt” dock tappat fart.

Men det är långt ifrån över, menar Bank of America – som förutspår att den svenska valutan kommer att stärkas ytterligare.

Tror på stark krona

Kronan kommer att stärkas mot euron och dollarn till slutet av 2026.

Den bedömningen gör Bank of America, rapporterar EFN.

Enligt bankens bedömning kommer kronan fortsätta stärkas under hela det återstående året.

Prognosen gör gällande att en euro kommer att kosta 10,5 kronor i slutet av 2026.

Dollarn kommer att kosta 8,40 kronor i slutet av året, enligt banken.

– Svenska kronan har varit den bäst presterande valutan bland G10-länderna i år, men vi tror inte att dess uppgång är över. Vi räknar med gynnsamma utvecklingar både i och utanför hemmaplan, skriver banken, enligt kanalen.

Starkare än euroområdet

Banken spår också att Sverige kommer att ha en starkare tillväxt än länderna i euroområdet.

Bland annat kommer EU:s stora försvarssatsningar att gynna svensk ekonomi.

– På hemmaplan förväntar vi oss en starkare tillväxt i Sverige jämfört med euroområdet, givet Sveriges svagare utgångsläge, högre räntekänslighet och en mer konsumtionsinriktade finanspolitik, skriver banken, enligt kanalen.

Bank of America tror också att svenska Riksbanken kommer att vara mer ”hökaktig” än ECB och prioritera att hålla inflationen låg.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i sitt senaste räntebesked.

Samtidigt framhöll man tydligt att penningpolitiken kommer att anpassas om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

LÄS OCKSÅ: Pensionärer lockas med rabatt - banken varnar

Två scenarier för räntan

I uttalandet i samband med räntebeskedet uppgav Riksbanken att det å ena sidan finns ett scenario där man kan tvingas höja räntan, till följd av effekterna av kriget i Mellanöstern.

– Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, skrev Riksbanken i sitt uttalande.

Men det finns också ett scenario där man kan behöva sänka räntan.

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet, enligt Riksbanken.

LÄS OCKSÅ: Sveriges bästa sparkonton utsedda - flera har sänkt

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen