Tufft besked för hushållen – gäller flera år framöver

2024 03 08

Det konstaterar Finansinspektionen (FI) i sin bolånerapport för 2023.

FI pekar särskilt på att boräntan i dag ligger på en mycket högre nivå jämfört med föregående år.

– I dag är genomsnittsräntan på den högsta nivån sedan 2008, framhåller myndigheten.

”Högre nivå de närmaste åren”

Nu går FI ut med ett tufft besked till hushållen. 

I sin rapport varnar  myndigheten för att de höga räntenivåerna är här för att stanna.

– Räntan väntas sjunka något framöver. Men enligt de flesta bedömare kommer räntan fortsätta att vara på en högre nivå de närmaste åren, snarare än att återgå till den låga nivå vi hade fram till 2022, konstaterar FI. 

Färre tar lån

Det nya ekonomiska läget påverkar bostadsmarknaden. FI beskriver läget som ”avvaktande”.  Myndigheten pekar på att antalet försäljningar är på låga nivåer och att antalet hushåll som tog ett nytt bolån minskade avsevärt under 2023. 

– En bostadsköpare får i dag vara beredd att lägga en större del av sin inkomst på ränteutgifter jämfört med de senaste åren. Det påverkar både hur många hushåll som kan låna och hur mycket de vill låna.

– Men även om utlåningen till hushållen har stannat av är hushållens totala skuldsättning fortsatt på en hög nivå. Det har vi ögonen på, säger Daniel Barr, generaldirektör på FI.

18 procent på räntor och amorteringar

Finansinspektionens bolånerapport visar även att hushållen tvingas lägga en allt större del av sina pengar på räntor och amorteringar. Hushåll som tog ett nytt bolån och amorterade lade efter ränteavdrag i genomsnitt 18 procent av sin disponibla inkomst på räntor och amorteringar.

– Det är en ökning med ungefär sju procentenheter jämfört med åren 2017 – 2021 när räntorna var lägre. Var tionde hushåll lade minst 28 procent av sin disponibla inkomst på ränta och amorteringar 2023, framhåller FI.

Många ansöker om amorteringsundantag  

Avslutningsvis konstaterar FI att antalet beviljade undantag från att amortera ligger kvar på en hög nivå.  Bolånetagare har rätt att ansöka om amorteringsundantag under en period om det finns särskilda skäl.

Enligt FI fortsätter banker att bevilja undantag i en högre utsträckning än tidigare.

Det visar att ventilen i amorteringskravet fungerar, framhåller myndigheten.

– När hushållens samlade kostnader stiger blir de mer sårbara för förändringar som innebär att man förlorar en del av sin inkomst, till exempel på grund av arbetslöshet eller sjukdom. För dem kan ett amorteringsundantag innebära en stor lättnad under en period, säger Daniel Barr.

Foto: I. Ibrahim

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

–  Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor 

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen