Tufft besked för hushållen – gäller flera år framöver

2024 03 08

Det konstaterar Finansinspektionen (FI) i sin bolånerapport för 2023.

FI pekar särskilt på att boräntan i dag ligger på en mycket högre nivå jämfört med föregående år.

– I dag är genomsnittsräntan på den högsta nivån sedan 2008, framhåller myndigheten.

”Högre nivå de närmaste åren”

Nu går FI ut med ett tufft besked till hushållen. 

I sin rapport varnar  myndigheten för att de höga räntenivåerna är här för att stanna.

– Räntan väntas sjunka något framöver. Men enligt de flesta bedömare kommer räntan fortsätta att vara på en högre nivå de närmaste åren, snarare än att återgå till den låga nivå vi hade fram till 2022, konstaterar FI. 

Färre tar lån

Det nya ekonomiska läget påverkar bostadsmarknaden. FI beskriver läget som ”avvaktande”.  Myndigheten pekar på att antalet försäljningar är på låga nivåer och att antalet hushåll som tog ett nytt bolån minskade avsevärt under 2023. 

– En bostadsköpare får i dag vara beredd att lägga en större del av sin inkomst på ränteutgifter jämfört med de senaste åren. Det påverkar både hur många hushåll som kan låna och hur mycket de vill låna.

– Men även om utlåningen till hushållen har stannat av är hushållens totala skuldsättning fortsatt på en hög nivå. Det har vi ögonen på, säger Daniel Barr, generaldirektör på FI.

18 procent på räntor och amorteringar

Finansinspektionens bolånerapport visar även att hushållen tvingas lägga en allt större del av sina pengar på räntor och amorteringar. Hushåll som tog ett nytt bolån och amorterade lade efter ränteavdrag i genomsnitt 18 procent av sin disponibla inkomst på räntor och amorteringar.

– Det är en ökning med ungefär sju procentenheter jämfört med åren 2017 – 2021 när räntorna var lägre. Var tionde hushåll lade minst 28 procent av sin disponibla inkomst på ränta och amorteringar 2023, framhåller FI.

Många ansöker om amorteringsundantag  

Avslutningsvis konstaterar FI att antalet beviljade undantag från att amortera ligger kvar på en hög nivå.  Bolånetagare har rätt att ansöka om amorteringsundantag under en period om det finns särskilda skäl.

Enligt FI fortsätter banker att bevilja undantag i en högre utsträckning än tidigare.

Det visar att ventilen i amorteringskravet fungerar, framhåller myndigheten.

– När hushållens samlade kostnader stiger blir de mer sårbara för förändringar som innebär att man förlorar en del av sin inkomst, till exempel på grund av arbetslöshet eller sjukdom. För dem kan ett amorteringsundantag innebära en stor lättnad under en period, säger Daniel Barr.

Foto: I. Ibrahim

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen