Tufft besked för hushållen – gäller flera år framöver

2024 03 08

Det konstaterar Finansinspektionen (FI) i sin bolånerapport för 2023.

FI pekar särskilt på att boräntan i dag ligger på en mycket högre nivå jämfört med föregående år.

– I dag är genomsnittsräntan på den högsta nivån sedan 2008, framhåller myndigheten.

”Högre nivå de närmaste åren”

Nu går FI ut med ett tufft besked till hushållen. 

I sin rapport varnar  myndigheten för att de höga räntenivåerna är här för att stanna.

– Räntan väntas sjunka något framöver. Men enligt de flesta bedömare kommer räntan fortsätta att vara på en högre nivå de närmaste åren, snarare än att återgå till den låga nivå vi hade fram till 2022, konstaterar FI. 

Färre tar lån

Det nya ekonomiska läget påverkar bostadsmarknaden. FI beskriver läget som ”avvaktande”.  Myndigheten pekar på att antalet försäljningar är på låga nivåer och att antalet hushåll som tog ett nytt bolån minskade avsevärt under 2023. 

– En bostadsköpare får i dag vara beredd att lägga en större del av sin inkomst på ränteutgifter jämfört med de senaste åren. Det påverkar både hur många hushåll som kan låna och hur mycket de vill låna.

– Men även om utlåningen till hushållen har stannat av är hushållens totala skuldsättning fortsatt på en hög nivå. Det har vi ögonen på, säger Daniel Barr, generaldirektör på FI.

18 procent på räntor och amorteringar

Finansinspektionens bolånerapport visar även att hushållen tvingas lägga en allt större del av sina pengar på räntor och amorteringar. Hushåll som tog ett nytt bolån och amorterade lade efter ränteavdrag i genomsnitt 18 procent av sin disponibla inkomst på räntor och amorteringar.

– Det är en ökning med ungefär sju procentenheter jämfört med åren 2017 – 2021 när räntorna var lägre. Var tionde hushåll lade minst 28 procent av sin disponibla inkomst på ränta och amorteringar 2023, framhåller FI.

Många ansöker om amorteringsundantag  

Avslutningsvis konstaterar FI att antalet beviljade undantag från att amortera ligger kvar på en hög nivå.  Bolånetagare har rätt att ansöka om amorteringsundantag under en period om det finns särskilda skäl.

Enligt FI fortsätter banker att bevilja undantag i en högre utsträckning än tidigare.

Det visar att ventilen i amorteringskravet fungerar, framhåller myndigheten.

– När hushållens samlade kostnader stiger blir de mer sårbara för förändringar som innebär att man förlorar en del av sin inkomst, till exempel på grund av arbetslöshet eller sjukdom. För dem kan ett amorteringsundantag innebära en stor lättnad under en period, säger Daniel Barr.

Foto: I. Ibrahim

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen