Tufft besked för hushållen – gäller flera år framöver

2024 03 08

Hushållen fortsätter att pressas av både högre räntor och andra kostnader.

Det konstaterar Finansinspektionen (FI) i sin bolånerapport för 2023.

FI pekar särskilt på att boräntan i dag ligger på en mycket högre nivå jämfört med föregående år.

– I dag är genomsnittsräntan på den högsta nivån sedan 2008, framhåller myndigheten.

”Högre nivå de närmaste åren”

Nu går FI ut med ett tufft besked till hushållen. 

I sin rapport varnar  myndigheten för att de höga räntenivåerna är här för att stanna.

– Räntan väntas sjunka något framöver. Men enligt de flesta bedömare kommer räntan fortsätta att vara på en högre nivå de närmaste åren, snarare än att återgå till den låga nivå vi hade fram till 2022, konstaterar FI. 

Färre tar lån

Det nya ekonomiska läget påverkar bostadsmarknaden. FI beskriver läget som ”avvaktande”.  Myndigheten pekar på att antalet försäljningar är på låga nivåer och att antalet hushåll som tog ett nytt bolån minskade avsevärt under 2023. 

– En bostadsköpare får i dag vara beredd att lägga en större del av sin inkomst på ränteutgifter jämfört med de senaste åren. Det påverkar både hur många hushåll som kan låna och hur mycket de vill låna.

– Men även om utlåningen till hushållen har stannat av är hushållens totala skuldsättning fortsatt på en hög nivå. Det har vi ögonen på, säger Daniel Barr, generaldirektör på FI.

18 procent på räntor och amorteringar

Finansinspektionens bolånerapport visar även att hushållen tvingas lägga en allt större del av sina pengar på räntor och amorteringar. Hushåll som tog ett nytt bolån och amorterade lade efter ränteavdrag i genomsnitt 18 procent av sin disponibla inkomst på räntor och amorteringar.

– Det är en ökning med ungefär sju procentenheter jämfört med åren 2017 – 2021 när räntorna var lägre. Var tionde hushåll lade minst 28 procent av sin disponibla inkomst på ränta och amorteringar 2023, framhåller FI.

Många ansöker om amorteringsundantag  

Avslutningsvis konstaterar FI att antalet beviljade undantag från att amortera ligger kvar på en hög nivå.  Bolånetagare har rätt att ansöka om amorteringsundantag under en period om det finns särskilda skäl.

Enligt FI fortsätter banker att bevilja undantag i en högre utsträckning än tidigare.

Det visar att ventilen i amorteringskravet fungerar, framhåller myndigheten.

– När hushållens samlade kostnader stiger blir de mer sårbara för förändringar som innebär att man förlorar en del av sin inkomst, till exempel på grund av arbetslöshet eller sjukdom. För dem kan ett amorteringsundantag innebära en stor lättnad under en period, säger Daniel Barr.

Foto: I. Ibrahim

Text: Redaktionen


1 december 2025

JUST NU: Vilda rykten – ”Lukasjenko är försvunnen”

2025 12 01

Vad har hänt med Belarus diktator Alexander Lukasjenko?

Den frågan ställer sig landets tidigare kulturminister, som menar att Lukasjenko verkar ha försvunnit.

”Ingen information om vad som händer”

Lukasjenko anlände till Oman på Arabiska halvön i fredags, rapporterar Iltalehti.

Men sedan dess har han inte setts offentligt.

Åtminstone enligt Lukasjenkos tidigare kulturminister Pavel Latusjka, som satt i Belarus regering 2009-12 men sedan har stöttat protester mot diktatorn.

– Lukasjenko försvann efter att ha anlänt till Oman den 28 november från Myanmar. För tredje dagen nu har det inte funnits någon officiell information om vad som händer med diktatorn, skriver Latusjka i ett inlägg på X på söndagen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Trump kallar till stormöte

Mystiskt besök

Den tidigare kulturministern antyder att det är något skumt med diktatorns resa till Oman.

– Enligt mötesprotokollet i Omans huvudstad Muscat kan man med säkerhet konstatera att diktatorns besök i landet varken är ett statsbesök eller ett officiellt besök, hävdar Latusjka.

– Det fanns ingen hedersvakt på flygplatsen, ingen hälsning från högt uppsatt regeringshållning och inga av de attribut som är typiska för stats- eller officiella besök, tillägger han.

Kan handla om pengar

Han tror att diktatorns resa är av privat slag och handlar om pengar.

– Detta är ett privat besök, möjligen relaterat till placering av privata medel som diktatorn stulit från det vitryska folket. För att rättfärdiga användningen av statliga medel måste det dock också finnas ett möte på hög nivå med den omanska ledningen, skriver Pavel Latusjka.

En annan möjlighet är att Lukasjenko har rest till Oman för medicinska ingrepp, spekulerar den tidigare kulturministern.

– Hur kan vi annars förklara hans långvariga, nu tre dagar gamla, försvinnande från allmänheten? frågar sig Latusjka på söndagen.

På måndagen uppge belarusisk statlig media emellertid att diktatorn har träffat sultanen av Oman, Haitham bin Tariq Al Said, enligt tidningen.

Mötet ska ha varit ”exceptionellt” såtillvida att Lukasjenko mottogs i sultanens hem istället för i palatset, enligt belarusisk media.

LÄS OCKSÅ: Kängan till Europa - "Har inget att säga till om"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


1 december 2025

JUST NU: ”11 kronor helt uppåt väggarna” – bråk om euro i Sverige

2025 12 01

En rad experter vill införa euro i Sverige.

I professor Lars Calmfors nya rapport ”Dags för euron?” uttalar sig 14 olika experter om ett eventuellt svenskt eurointräde.

Calmfors själv har ändrat sig i frågan och är numera för att införa euro.

Han får medhåll från tidigare riksbankschefen Stefan Ingves.

Men den föreslagna växelkursen väcker reaktioner.

”Anslutningskurs på 11 kronor”

Stefan Ingves menar att Sverige kan gå med i euron till en anslutningskurs på 11 kronor, rapporterar DI.

– Om vi går med i dag är en kurs på 11 kronor per euro lämplig. Den ska sedan hållas under två år med ett spann på 2,25 procent upp eller ned, säger Stefan Ingves, enligt tidningen.

Men uttalandet väcker reaktioner.

SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist är starkt kritisk till den växelkurs som Ingves ser som rimlig.

– Känns helt uppåt väggarna fel att kronan bör få anslutningskurs mot euron på 11 kronor vid ett ev. framtida eurobeslut!, skriver Bergqvist på X.

LÄS OCKSÅ: Kängan till Europa - "Har inget att säga till om"

”Förefaller heltokig”

Bergqvist medger att han inte har fördjupat sig i Ingves argumentation.

Men han tycker ändå att den föreslagna anslutningskursen verkar ”heltokig”.

– Erkänner: har inte läst Stefan Ingves bevekelsegrunder för denna slutsats (enbart Di-artikel) men nivån förefaller heltokig utifrån en fundamental analys, skriver Robert Bergqvist i inlägget.

En euro kostar idag 10,98 kronor.

Rapporten ”Dags för euron?” är finansierad av Stiftelsen Fritt Näringsliv, och har 14 medförfattare med professor Lars Calmfors i spetsen.

Alla delförfattare är dock inte för en svensk euroanslutning.

Exempelvis anser ekonomiprofessor Karl Walentin att fördelarna med en självständig Riksbank och en egen valuta överväger.

”Skydda kronan i grundlagen”

På senare tid har det höjts flera röster för att Sverige bör införa euron som valuta.

Samtidigt är det också många som säger nej.

I somras argumenterade SD-företrädarna Oscar Sjöstedt, Michael Rubbestad och Fredrik Lindahl för att kronan rent av bör skyddas i grundlagen.

– Ett svenskt skifte från kronan till euron vore ett historiskt misstag, som riskerar att kosta ekonomiskt självbestämmande. Därför bör kronan skyddas i grundlagen, skrev SD-topparna i en debattartikel i SvD.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen