Det skriver Trump på sin sociala medie-plattform Truth Social.

Presidenten verkar uppspelt inför dagens besked.

– DEN STORA DAGEN ÄR HÄR: ÖMSESIDIGA TULLAR!! skriver han i versaler och avslutar inlägget med sin slogan ”Make America Great Again”.

Oklara omständigheter

Det är oklart vilka tullar Trump syftar på och när de kommer införas. Presidenten har dock tidigare pratat om så kallade ”ömsesidiga tullar”, vilket enligt Trump innebär att USA alltid kommer ta ut samma tullsats som andra länder tar ut på amerikanska varor.

– Om de tar ut 130 procent av oss och vi inte tar betalt av dem, så kommer det inte att fortsätta. Alla länder kommer att bli ömsesidiga, sade Trump på söndagskvällen enligt Politico.

Viktigt vallöfte

Att införa eller utöka tullar mot länder som infört tullar på amerikanska varor var ett av Trumps viktigaste vallöften.

Under sina första veckor i Vita huset har Trump höjt tullarna mot Kina med 10 procent. Han gick även fram med 25-procentiga tullar mot Mexico och Kanada, men efter nya förhandlingar har tullarna mot grannländerna pausats i 30 dagar.

I måndags undertecknade Trump ett dekret om 25-procentiga tullar på import av stål och aluminium, oavsett var produkterna importerats från. 

Presidenten förhoppning är att tullarna ska få fler företag att flytta sin verksamhet till USA. 

Kan slå hårt mot Sverige

Trumps aggressiva handelspolitik kan få stora konsekvenser för Sverige.

– USA:s ekonomi är den största i världen och har en central roll i den globala ekonomin. Trumps förväntade ekonomiska politik kan få betydande konsekvenser för den svenska ekonomin, både genom en potentiellt minskad handel till följd av handelstullar och genom risken att omfattande stimulanser driver upp inflationen och räntorna, säger Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg i ett uttalande.  

Ekonomen pekar bland annat på att Trump hotat att införa tullar på upp till 20 procent på samtliga importerade varor från EU-länder. Ett sådant beslut riskerar att slå hårt mot Sverige, eftersom USA är en av Sveriges största handelspartner. Trumps tullar skulle också kunna utlösa ett handelskrig som påverkar globala handelsflöden och USA:s efterfrågan på svenska produkter.

–  Det slutliga utfallet beror i hög grad på hur USA tillämpar sina åtgärder och hur andra länder väljer att svara på dem. Risken för högre inflation och högre räntor i den amerikanska ekonomin, som en följd av ökade stimulanser och handelsrestriktioner, är påtaglig och kan därmed indirekt påverka Sverige, säger Alexandra Stråberg.

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen

Konkursansökningarna fortsätter att välla in.

Transportbranschen har precis som många andra lidit av höga kostnader och många åkerier har gått i graven.

På onsdagen kommer besked om att Ivan Sundgrens Åkeri - som har funnits i 66 år och med säte i Söderhamns kommun - går i konkurs.

Efter 66 år

Åkeriet bekräftar konkursen på sociala medier.

– Det är med sorg i hjärtat vi skriver detta sista inlägg eftersom vi själva beslutade att sätta oss i konkurs. Vi fick trots allt vara med i 66 år, framhåller Ivan Sundgrens Åkeri.

– Anledningen till konkursen är bristande lönsamhet på grund av alldeles för dåliga fraktpriser. Alla kostnader har ökat lavinartat det senaste åren och flertalet av våra kunder har tyvärr inte följt den prisökningen.

Priserna stigit

Åkeriet fortsätter.

– Alla som är insatta i flisbranschen vet hur mycket priserna på både chassier och påbyggnationer har gått upp. Och tyvärr så speglar inte prishöjningarna kvaliteten som tyvärr blivit mycket sämre de sista åren. 

– Vi vill rikta ett stort tack till alla er som jobbat hos oss under alla år och alla er som stöttat oss under vårt 66 åriga företagande. 

Utmaningarna inte borta

De ekonomiska utmaningarna hänger kvar på många sätt Riksbankens räntesänkningar till trots.

Sverige befinner sig alltjämt i en lågkonjunktur där många branscher har svårt att få fart på saker.

På onsdagen kommer även besvärande siffror från USA - där inflationen fortfarande är ett stort problem.

Över förväntningarna

Konsumentprisindex steg med 0,5 procent under månaden, vilket innebär att den årliga inflationstakten uppgick till 3 procent, över Dow Jones estimat på 2,9.

Kärn-KPI, exklusive livsmedels- och energipriser, var också högre än prognostiserat, rapporterar CNBC.

Det innebär att amerikanerna lär få fortsätta vänta på nya räntesänkningar.

Inflationstakten på andra sidan Atlanten tycks ha fastnat kring 3 procent och ett av de största problemen är boendekostnaderna - som utgör en stor del i de höga inflationsmätningarna.

Foto: R. Hanas

Text: Redaktionen