Trump-lögn avslöjad – ska slå till mot Zelenskyj

2025 03 06

Donald Trumps administration har hävdat att man inte lägger sig i ukrainsk inrikespolitik.

Tidigare i veckan försäkrade den amerikanske handelsministern Howard Lutnick att president Trump ”inte blandar sig i ukrainsk politik”.

Nu avslöjar flera källor att så inte är fallet.

Enligt uppgifter till Politico har fyra högt uppsatta personer i Trumps stab hållit hemliga möten med president Zelenskyjs politiska motståndare i Ukraina.

Trumps medarbetare ska ha inlett samtal med den ukrainska oppositionsledaren Julia Tymosjenko och landets tidigare president Petro Porosjenko.

Här är planen

Den amerikanska regeringens mål är tydligt: De vill få bort Volodymyr Zelenskyj från makten.

Enligt Politicos källor har diskussionerna kretsat kring när Ukraina kan hålla ett snabbt presidentval.

– Trumps medarbetare är övertygade om att Zelenskyj skulle förlora på grund av krigströtthet och allmän frustration över skenande korruption, rapporterar tidningen med hänvisning till källorna.

Vidare framhåller uppgiftslämnarna att USA först vill få till en tillfällig vapenvila och sedan hålla ett val. När Zelenskyj är borta från makten planerar Trump-administrationen att inleda ”de stora fredsförhandlingarna”.

– Porosjenko och Julia (Tymosjenko) tilltalar Trump-lägret. De positionerar sig som personer som skulle vara enklare att arbeta med. Och som människor som skulle gå med på många av de saker som Zelenskyj inte går med på, säger en högt uppsatt republikansk utrikespolitisk expert till Politico

Leder mätningarna

Volodymyr Zelenskyj ser dock inte ut att gå förlorande ur ett presidentval.

Efter förra veckans kaosartade möte i Vita huset har stödet för presidenten ökat kraftigt.

Enligt en färsk mätning från det brittiska opinionsinstitutet Survation har Zelenskyj ett väljarstöd på 44 procent.

Hans närmaste rival Valerij Zaluzjnyj, en före detta armébefälhavare som nu är Ukrainas ambassadör i Storbritannien, samlar cirka 20 procent av rösterna.

Endast 10 procent stödjer Porosjenko och Tymosjenko får bara 5,7 procent, enligt mätningen.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

KRAFTIG ÖKNING: Avgift höjs för hushållen

2026 03 09

En redan hög avgift kan höjas kraftigt.

Rekordmånga har framfört klagomål om elnätsbolagen till Energimarknadsinspektionen (Ei) den senaste tiden.

Detta till följd av att elnätsavgifterna har höjts.

Men nu varnar experter för att nya, kraftiga höjningar kan vänta.

”Kraftiga höjningar”

Många svenskar fick höjda elnätsavgifter vid årsskiften.

Men avgifterna kan höjas ytterligare, säger experter till DN.

Elnätsbolagen får ta ut totalt 326 miljarder kronor mellan 2024 och 2027, men hittills har de tagit ut mindre än vad som är tillåtet.

Det betyder att det finns utrymme för ytterligare höjningar av avgiften framöver. 2024 tog man exempelvis bara ut 70 miljarder trots att det fanns utrymme för 100.

– Det är en fingervisning om att det finns utrymme för relativt kraftiga ökningar av elnätspriserna fram till 2027, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Ei, till tidningen.

De större bolagen brukar utnyttja nästan hela utrymmet, vilket talar för ytterligare höjningar.

LÄS OCKSÅ: "Fruktansvärt att se" - rysk vansinnesattack fångad på film

Bolagen försvarar sig

Även Sveriges Allmännytta gör bedömningen att elnätsavgifterna kommer att höjas ytterligare.

– Det finns inget som tvingar elnätsbolagen att höja så mycket som de har möjlighet till, men jag delar tyvärr Energimarknadsinspektionens bild av att fler stora prishöjningar är att vänta, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta, till tidningen.

Energimarknadsinspektionen har fått rekordmånga frågor och klagomål om elnätsbolagen.

Men bolagen själva har försvarat sig och menar att de höjda avgifterna är nödvändiga.

Bolagen menar att de måste höja avgifterna för att finansiera infrastruktursatsningar, har Expressen rapporterat.

– Avgiftshöjningen går oavkortat till förbättring och utveckling av elnätet i våra elnätsområden och kommer alla kunder och hela samhället till godo, har Vattenfalls pressekreterare Markus Fischer kommenterat till tidningen.

Vattenfalls elnätsavgifter höjdes med i genomsnitt 14 procent den 1 januari, vilket har väckt ilska hos kunder.

– Vi förstår att många tycker att det är tufft med höga elräkningar i början av året. Även om elpriserna brukar vara högre under vintern, så har januari och början av februari i år blivit dyrare än på flera år, medger Fischer, som dock menar att höjningarna är nödvändiga.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland - "kommer bemötas kraftfullt

Foto: Alex Antas-Bergkvist

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Gränsen nådd för Erdogan – skickar stridsflygplan

2026 03 08

Svallvågorna från Irankriget har nått Cypern.

Den europeiska önationen har varit måltavla för en rad iranska drönar- och robotattacker sedan USA:s och Israels inledande attacker mot Iran för en vecka sedan.

Hotet från Iran har fått flera europeiska länder att agera.

Bland annat har Grekland, Frankrike och Storbritannien flyttat militär utrustning i riktning mot Cypern.

Nu uppges ytterligare ett land agera.

Turkiet, som kontrollerar den norra delen av Cypern, överväger att skicka flera F-16-stridsflygplan till ön.

– Utplacering av stridsflygplan är en av flera åtgärder som övervägs som svar på de ökade spänningarna, rapporterar den statliga tv-kanalen TRT Haber.

Sedan tidigare har Grekland stationerat fyra F-16-flygplan på Cypern.

Högsta beredskap

Iran uppges bland annat ha avfyrat drönare mot den brittiska flygbasen RAF Akrotiri på Cypern.

Attacken inträffade under krigets första dagar. Efter incidenten har Storbritannien satt sin militära personal i högsta beredskap.

– Skyddet av våra styrkor i regionen är på högsta nivå, sade en talesperson för det brittiska försvarsdepartementet i samband med händelsen.

LÄS MER: ”Fruktansvärt att se” – rysk vansinnesattack fångad på film

Regeringsbyggnad brinner

Samtidigt fortsätter attackerna att rasa i Mellanöstern.

I ett inlägg på X uppger den israeliska militären att de genomfört en våg av attacker mot den internationella flygplatsen Mehrabad i den iranska huvudstaden Teheran. Flera iranska stridsflygplan uppges ha förstörts.

Iran har också genomfört storskaliga angrepp. Flera länder har attackerats – bland annat Kuwait, Saudiarabien och Bahrain.

I Kuwait står en regeringsbyggnad i brand, rapporterar CNN. Byggnaden på cirka 22 våningar uppges ha träffats i en drönarattack.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland – ”kommer bemötas kraftfullt”

Foto: Nato resp President of Turkey Office

Text: Redaktionen