Donald Trump hyllar Sverige

2025 02 05

USA:s president Donald Trump målar upp Sverige som ett föregångsland.

Under en frågestund med reportrar i Vita huset lyfter Trump fram Sveriges utbildningsväsende som ett föredömligt exempel.

Trump vill lägga ner utbildningsdepartementet i USA och låta delstaterna sköta utbildningssystemet.

När presidenten pratar om reformen väljer han att hylla flera nordiska länder, inklusive Sverige.

Enligt Trump är den svenska skolan ett föredöme.

– Jag tror att om vi flyttar våra skolor till några av de delstater som det går bra för så kommer det bli lika bra som i Danmark, Norge och Sverige, säger Trump enligt New York Post.

Hävdar: ”Vi har det sämsta utbildningssystemet”

Lärarfacket i USA motsätter sig Trumps nedstängning av utbildningsdepartementet.

Presidenten är dock övertygad om att han kan få facket att ändra uppfattning.

– Vi skulle behöva samarbeta med lärarfacket eftersom lärarfacket är det enda som är emot reformen, säger Trump och tillägger:

– Vi måste berätta för lärarfacket att vi har det sämsta utbildningssystemet av världen 40 bästa länder.

Det är oklart vilken rankninglista Trump syftar på.

Delar av Republikanerna har länge försökt göra sig av med utbildningsdepartementet, som upprättades 1979 under den avlidne före detta presidenten Jimmy Carter.

Slår till mot myndigheter

Trump vill banta ner den amerikanska staten rejält under sin andra mandatperiod.

Presidenten har anställt techmiljardären Elon Musk som fått i uppdrag att leda det tillfälliga departementet DOGE (Department of Government Efficiency).

Musks uppdrag är att effektivisera de federala myndigheterna.

I dagarna slog han till mot biståndsmyndigheten USAID.

På måndagsmorgonen uppmanades anställda på USAID att stanna hemma. Samtidigt vittnade flera personer om att de blivit utslängda från myndighetens datasystem.

Donald Trump hyllade Elon Musks beslut.

– USAID har letts av en bunt radikala dårar som vi kommer göra oss av med, sade presidenten.

USAID är världens största enskilda biståndsgivare med cirka 10 000 anställda. Omkring 40 procent av allt humanitärt bistånd till FN kommer från den amerikanska biståndsmyndigheten.

Det är oklart om myndigheten kommer läggas ned. USAID är instiftad under kongressen, vilket innebär att Trump behöver kongressens stöd för att skrota biståndsmyndigheten.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen