Trump hotar med åtgärd – mot barbiedockor

2025 05 09

USA:s president Donald Trump hotar med en åtgärd som avser barbiedockor.

Donald Trump har väckt starka känslor sedan han återvände till Vita huset.

Inte minst i företagsvärlden, som har påverkats starkt av Trumps tullpolitik och i vissa fall valt att klaga offentligt.

Nu ryter Trump till mot ett företag som tillverkar barbiedockor – och hotar med åtgärder.

Hotar med åtgärd

Företaget Mattel tillverkar barbiedockor i Kina, och företagets vd har meddelat att tillverkningen kommer att ske utanför USA även i fortsättningen, trots tullarna.

Detta får Donald Trump att se rött, rapporterar Newsweek.

– Jag har hört dem säga: ”Vi ska gå till motangrepp, vi ska försöka flytta någon annanstans”, säger Donald Trump.

– Det är okej, låt honom gå, så sätter vi en 100-procentig tull på hans leksaker, och han kommer inte att sälja en enda leksak i USA, och det är deras största marknad, hotar den amerikanska presidenten.

Leksaker, inte minst dockor, har blivit en stridsfråga i debatten om Donald Trumps tullpolitik och handelskrig, enligt tidningen.

Inom leksaksindustrin har flera företag varnat för att de är beroende av import från Kina.

Det innebär att leksaksföretagen riskerar att drabbas extra hårt av Trumps tullar mot Kina, vilket kan leda till att leksaker rusar i pris i USA.

Trumpadministrationen har dock tonat ned frågan och avfärdat argumenten.

– Jag tror att de säger det bara för att förhandla om avtal med mig, säger Trump, enligt tidningen.

”Behöver inte så många dockor”

Donald Trump själv har tidigare uttalat sig och sagt att barn inte behöver så många dockor.

– Jag tror inte att en vacker flicka – som är 11 år gammal – behöver ha 30 dockor. Jag tror att de kan ha tre dockor eller fyra dockor eftersom det vi gjorde med Kina var helt otroligt. Vi hade ett handelsunderskott på hundratals miljarder dollar med Kina, har Trump tidigare sagt.

Mattels vd Ynon Kreiz varnar dock för problem.

– 80 procent av leksaksproduktionen globalt sker i Kina, säger vd:n.

– Om den nuvarande situationen fortsätter kommer det att bli betydande störningar i branschen, menar Ynon Kreiz.

Foto: White House Official Photographer resp Roman Vsugon Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen