Trump försöker stoppa internt storbråk – ”Lämna Elon Musk ifred”

2025 03 11

Donald Trump ber högerprofilen Steve Bannon att sluta med sina attacker mot Elon Musk.

Sedan flera månader tillbaka har ett internt storbråk rasat i Trumplägret.

Det hela handlar om en konflikt mellan två av Trumps mest tongivande rådgivare – högerprofilen Steve Bannon och techmiljardären Elon Musk.

Fejden mellan de båda topprepublikanerna har pågått under en längre tid, och aktualiserades åter i december då ett jättebråk mellan Musk och flera tunga MAGA-anhängare uppstod.

Läs mer: Donald Trump väljer sida – i internt storbråk

Har drivit på ett “MAGA-inbördeskrig”

Steve Bannon, en mycket inflytelserik högerprofil, har länge haft svårt för Musk.

Särskilt illa tycker han om mogulens vänliga inställning till Kina och all den kritik han riktade mot Trump innan han själv började backa presidentens valkampanj förra året.

På sin egen podcast The War Room har Bannon vid upprepade tillfällen drivit på ett “MAGA-inbördeskrig” mot Musk – något som intensifierats ytterligare under de senaste månaderna.

Trump sätter ned foten

Nu verkar dock Trump ha fått nog av tjafset. Uppgifter till New York Times gör nämligen gällande att den amerikanske presidenten suttit ned foten mot Bannon – och bett honom att låta Musk vara ifred.

– Herr Trump har gjort klart att han vill behålla båda två och deras allierade inom sitt läger, men presidenten har lagt märke till herr Bannons öppna förakt för herr Musk, säger en källa till New York Times och fortsätter:

– I mitten av februari sade presidenten till herr Bannon att han vill se ett slut på attackerna på herr Musk, och att de två bör sätta sig ned privat.

“President Trump är mycket nöjd”

Enligt tidningen har dock inget sådant möte mellan Bannon och Musk ägt rum ännu, och det är för närvarande inte säkert att det inträffar över huvud taget.

I ett nytt uttalande från Vita huset verkar man inte heller förneka att Trump beordrat Bannon att lugna ned sig.

– Vi kommenterar inga privata konversationer som kan ha ägt rum eller inte. President Trump är mycket nöjd med DOGE och det historiska arbete man bedriver under Elon Musk, och han kommer att fortsätta skära ned på slöseri, bedrägeri och missbruk i vår regering för det amerikanska folkets räkning, säger Vita Husets sekreterare Karoline Leavitt enligt AOL.

Läs vidare: Jätteinsamling mot Elon Musk – 150 000 har skrivit på

Foto: G. Skidmore samt D. Oberhaus

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen