Donald Trump får åtråvärt pris

2024 12 12

Varje år utser ansedda Times Magazine årets person.

Sedan 1927 har tidningen utsett den person som har haft störst inflytande på världen under de senaste 12 månaderna. 

Tidigare vinnare är USA:s president Joe Biden, Tysklands före detta förbundskansler Angela Merkel, påve Franciskus och klimataktivisten Greta Thunberg.

USA tillträdande president Donald Trump har också tagit hem den åtråvärda utmärkelsen. Efter presidentvalet 2016 knep han förstaplatsen.

Och nu är det dags igen.

För andra gången väntas Trump utses till årets person av Times Magazine, rapporterar flera medier.

Bekräftar själv

Tillkännagivandet är inte officiellt, men Trump tycks själv bekräfta utmärkelsen på sina sociala medier.

På hans egen sociala medie-plattform Truth Social delar Trump en länk till en artikel om utnämningen.

När han mottog priset 2016 kallade Trump det för ”en stor ära”.

Donald Trumps år

År 2024 har varit ett intensivt år för Donald Trump.

Republikanen har överlevt två mordförsök och återigen blivit vald till president i USA. Nu förbereder han sig för fullt inför sin andra mandatperiod i Vita huset.

Hitler på listan 

Times Magazin har prisat ”årets person” sedan 1927.

Den snart 100 år gamla utmärkelsen har gått till frihetskämpar och demokratiska ledare, men även till diktatorer som haft stort inflytande på världen. År 1938 fick Adolf Hitler ta emot priset.

Alla nomineringar  

Utöver Trump är följande individer nominerade 2024:

- Kamala Harris

- Kate Middleton

- Elon Musk

- Julia Navalnaja

- Benjamin Netanyahu

- Jerome Powell

- Joe Rogan

- Claudia Sheinbaum

- Mark Zuckerberg

Förra året vann artisten Taylor Swift priset som årets person. 

Foto: Official White House Photo by Adam Schultz

Text: Redaktionen

NYTT LAND VARNAR: 10 000 ryska soldater på väg

2025 06 05

Ryssland vill stationera ytterligare 10 000 soldater i Transnistrien, en utbrytarstat i östra Moldavien som får ekonomiskt och militärt bistånd från Moskva.

Det framhåller Moldaviens premiärminister Dorin Recean. Han hänvisar till underrättelseuppgifter som slår fast att Ryssland ”vill befästa sin militära närvaro i Transnistrien”.

Enligt samma uppgifter försöker Ryssland påverka Moldaviens kommande parlamentsval i september. Moskvas förhoppning är att en ryssvänlig regering kommer tillåta stora truppförflyttningar till Transnistrien.

– Detta är en enorm ansträngning för att undergräva den moldaviska demokratin, säger Dorin Recean till Financial Times.

– Man kan också föreställa sig vilket tryck 10 000 soldater skulle sätta på sydvästra Ukraina. Dessutom skulle de vara stationerade nära Rumänien, som är ett Natoland, fortsätter premiärministern.

Varningen: ”Kan stärka sitt grepp”

Ryska soldater har varit stationerade i Transnistrien sedan början av 1990-talet, då regionen hävdade självständighet från Moldavien.

Men under 2000-talet har Rysslands militära närvaro stadigt minskat. I dag uppgår den ryska styrkan till cirka 1 500 soldater. De flesta av soldaterna är dock lokalinvånare. Endast en handfull har skickats från det ryska fastlandet.

– För närvarande är deras styrkor nästintill betydelselösa. Men med en större militär närvaro i Transnistrien, som en ryssvänlig regering kan tillåta, kan de stärka sitt grepp, varnar premiärminister Dorin Recean.

”Moldavien näst på tur”

Flera västländer har varnat för att Ryssland kan vända blicken mot Moldavien om kriget i Ukraina slutar i rysk favör.

Om Ukraina faller står Moldavien näst på tur, hävdade Tysklands dåvarande utrikesminister Annalena Baerbock när hon besökte landet i höstas.

– Det är tydligt vad det moldaviska folkets största bekymmer är. Om Ukraina faller så står Moldavien näst på tur, sade Baerbock på en gemensam pressträff med Moldaviens president Maia Sandu.

En högt uppsatt försvarschef inom Nato har också pekat ut Moldavien som Rysslands nästa mål.

LÄS MER HÄR: NATO-general pekar ut land – ”Kommer att attackeras av Putin”

Foto: 

Text: Redaktionen

JUST NU: Helt nytt straff införs i Sverige

2025 06 05

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) kallar till pressträff.

Klockan 11.45 ska han ta emot Straffreformutredningen – en utredning som haft i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet.

Rikspolischef Petra Lund, som är regeringens särkilda utredare, kommer också att medverka på pressträffen.

Helt nytt straff införs

Enligt uppgifter till SVT Nyheter kommer Gunnar Strömmer ge besked om att en helt ny straffmodell kommer att införas i Sverige.

Modellen är hämtad från Danmark och handlar om att gängrelaterad brottslighet ska kunna ge upp till dubbla straff.

Kriminella som tillhör ett gäng ska alltså kunna straffas dubbelt så hårt som andra brottslingar.

– Det innebär en ny straffskärpningsbestämmelse för brottslighet som kan kopplas till kriminella nätverk samt vissa brott som exempelvis sprängningar och skjutningar på allmän plats, rapporterar SVT med hänvisning till källor med insyn.

LÄS MER: Strömmer: Detta år minskar brottsligheten i Sverige

Flera straffhöjningar  

Dessutom kommer en ny paragraf om förhöjt straffmaximum att införas, enligt tv-kanalens uppgifter.

Den nya paragrafen innebär att högsta möjliga straff för vissa grova vålds- och sexualbrott höjs.

Bland annat föreslås höjda maxstraff för synnerligen grov misshandel, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn.

Den som har begått flera brott som var för sig har ett maxstraff på tolv års fängelse ska också kunna dömas till livstid, även om de enskilda brotten i sig inte kan ge livstids fängelse. 

LÄS MER: Sverige rasar till ny lägstanivå – “kan bli sämst i Norden”

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen