Trotsar SD:s nej – går vidare med infekterad utredning

2026 01 16

Förra våren aktualiserades frågan om svenska universitet och högskolor.

Diskussionen handlade om huruvida de svenska högre lärosätena bör fortsätta stå under statlig kontroll eller om de ska bli fristående.

Frågan fick extra syre av att Donald Trump, som nyligen hade inlett sin andra mandatperiod, ställde villkor och ströp finansieringen till elituniversitetet Harvard.

Liberalernas dåvarande partiledare, Johan Pehrson, ville gå vidare med en utredning över den svenska modellen, där 31 av de högre lärosätena är statliga myndigheter.

Stoppades av S och SD

Utredningen stoppades av riksdagen, efter att både Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna motsatt sig förslaget.

– Det är häpnadsväckande att S och SD försökte stoppa regeringens rätt att tillsätta utredningar, säger Lotta Edholm (L), Sveriges högskole- och forskningsminister, till DN.

Och nu väljer regeringen att ändå gå vidare med utredningen.

Presenteras idag

Regeringen ger nu en utredare uppdraget att ta fram ett förslag på hur svenska statliga universitet och högskolor ska organiseras.

– Den akademiska friheten utmanas just nu runt om i världen, säger Lotta Edholm i ett uttalande.

– Regeringen vill säkerställa att svenska universitet och högskolor kan upprätthålla sin särskilda roll. Självbestämmandet behöver samtidigt balanseras mot statens behov av styrning.

LÄS OCKSÅ: Moskva hånar hela Europa

”Grundsten i demokratin”

Utredaren får uppdraget att ta fram två olika modeller för hur relationen mellan stat och lärosäten kan se ut i framtiden.

Förslaget ska ta hänsyn till lärosätenas behov av ekonomisk och administrativ handlingsfrihet och institutionell autonomi, men också statens behov av kontroll, styrning och uppföljning av sina medel.

– Den akademiska friheten är en grundsten i vår demokrati. Att vi värnar den är en förutsättning för det öppna, offentliga samtalet där högskolor och universitet har en viktig roll att spela, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M), i ett uttalande.

LÄS MER: Riksbanken övertygade om 2026: Efterlängtat besked för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Samtal väller in – ovanlig sjukdomsvåg i Sverige

2026 08 05

Just nu pågår en sällsynt virusvåg i landet.

Sjukvården får ovanligt många samtal om förkylnings- och influensaliknande symptom.

Hos vårdtjänsten 1177 vittnar personalen om en kraftig ökning av antalet samtal, rapporterar Sydsvenskan.

Utvecklingen beskrivs som ovanligt, eftersom flest svenskar brukar drabbas av förkylningar, influensa och andra luftvägsinfektioner under hösten och vintern.

Men i år har en ovanlig sommartopp inträffat.

– I ett par veckors tid har våra sjuksköterskor sagt att det är ovanligt många som ringer med förkylnings- och influensasymptom, säger 1177:s enhetschef Suzanne Didricksson till Sydsvenskan.

”Sprids lättare”

Det är oklart vad den plötsliga ökningen beror på.

Enligt Suzanne Didricksson kan det finnas flera förklaringar.

– Under sommartid är det ju mycket folksamlingar och fester och flygresor. Då sprids sådana här saker lite lättare, säger hon.

För att undvika smittspridning uppmanas allmänheten vidta två åtgrder:

- Tvätta händerna

- Håll avstånd

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

Positiva signaler

I maj fastslog Folkhälsomyndigheten att säsongen för de vanliga virusen RS , covid-19 och influensa är över i landet.

Under virussäsongen var sjukdomsbördan av covid-19 lägre än influensa för första gången sedan pandemins början.

– Smittspridningen av influensa har dominerats av den så kallade K-varianten. Fler har blivit allvarligt sjuka i influensa än i covid-19, inte minst bland äldre personer. Att 68 procent av personer 65 år eller äldre har vaccinerat sig mot influensa är glädjande, eftersom det är det bästa sättet att skydda mot allvarlig sjukdom och död, säger Moa Rehn, utredare på Folhälsomyndigheten.

Spridningen av RS-virus var också mindre intensivt jämfört med föregående år. Färre fall och intensivvårdade rapporterades bland barn under 1 år. Störst var minskningen bland barn under sex månader.

Nedgången kopplas till att skyddande antikroppar har erbjudits till alla nyfödda barn för första gången.

– Vi ser en tydlig effekt genom att färre spädbarn har blivit allvarligt sjuka, jämfört med tidigare säsonger, säger FHM:s utredare Susanne Strömdahl.

LÄS OCKSÅ: Trumps stöd rasar i USA

Foto: T. Grote resp Jenny Hagström, 1177

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen