Trotsar rekommendation – “den skatten inför vi aldrig”

2023 11 17

I våras tillsatte regeringen den stora produktivitetskommissionen.

Uppdraget var att komma fram till förslag som skulle stärka såväl produktiviteten och tillväxten i Sverige.

Han Lindblad, före detta statssekreterare till tidigare finansminister Anders Borg, leder arbetet.

Ett av hans främsta förslag är att återinföra den statliga fastighetsskatten.

Den idén får starkt stöd bland flera ledande ekonomer, rapporterade Dagens industri nyligen.

Men den nobbas fullständigt av regeringen själv.

– Vi kommer att behöva förändra svensk ekonomi för att få en skarpare och bättre produktivitet. Men, med det sagt, jag kommer aldrig att medverka till en högre fastighetsbeskattning, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till samma tidning på fredagen.

"Rött skynke"

Produktivitetskommissionens motivering är att en ny, årlig fastighetsskatt skulle kunna öka rörligheten på bostadsmarknaden.

Men enligt finansministern är det ett “rött skynke" både för politiken och för svenska folket.

– Det är en dålig idé att höja den. När vi tog bort den ökade legitimiteten i skattesystemet och jag kommer inte att medverka till att den återinförs, understryker Elisabeth Svantesson.

"Höjda boendekostnader"

Fastighetsskatten var en skatt som infördes 1991 och utgick på innehavet av en fastighet.

Den försvann år 2008 och ersattes då istället med kommunal fastighetsavgift.

Även om ekonomer har rekommenderat att återinföra den finns det andra aktörer, även utanför politiken, som varnat för vad det skulle innebära.

– En återinföring skulle ge höjda boendekostnader för många hushåll runtom i landet, och i många fall påverka boendes möjligheter att bo kvar, framhåller exempelvis Mäklarringen på sin hemsida.

Nobbas även av S

Även Magdalena Andersson (S) har uttryckt att hennes parti inte vill ha tillbaka skatten.

Partiledaren har hävdat att fastighetsskatten var så impopulär att hela skattesystemets legitimitet skulle vara i fara om den återvänder.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet är dock för den.

– Sverige sticker ut väldigt mycket jämfört med andra länder i västvärlden eftersom vi varken har förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt eller skatt kopplat till fastigheters marknadsvärde, sade Ali Esbati, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson, till SvD förra året.

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nya villkor för folk som kör över Öresundsbron

2024 04 30

Den som kör ut från eller in i Sverige via Öresundsbron kommer framöver att granskas noggrant.

För första gången någonsin i Sverige kommer kameror av modellen  ANPR (Automatic Number Plate Recognition) att användas för att fotografera och samla in uppgifter om fordon. 

Det meddelar polisen.

– I stället för att filma, så läser de automatiskt av passerande fordons registreringsskyltar och tar endast foton av fordonen, skriver myndigheten om de nya kamerorna.

Stor betydelse för polisen

Enligt polisen kommer kamerorna få stor inverkan på det polisiära arbetet. Fordonsuppgifterna som samlas in ger polisen möjlighet att lägga in bevakning på ett fordon och söka på ett fordon i efterhand.

Håkan Jarborg Eriksson, nationell samordnare för gränsnära brottsbekämpning hos polisens nationella operativa avdelning, Noa, berättar att uppgifterna ska samlas in i brottsbekämpande syfte.

Det nya systemet ska hjälpa polisen  att upptäcka, förebygga och förhindra brottslig verksamhet, utreda och lagföra brott, upprätthålla ordning och säkerhet samt fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden.

–  Det kan bland annat handla om att vi vill lokalisera en efterlyst person eller ett fordon i en pågående brottsutredning eller att identifiera ett fordon som har lämnat en brottsplats. Det kan också handla om att kunna utesluta att ett intressant fordon har passerat området, säger Håkan Jarborg Eriksson i ett uttalande.

Ny lagstiftning

En ny lagstiftning, som trädde i kraft i augusti 2023, ger polisen utökade befogenheter att använda ANPR-kameror i gränsområden.

Framöver kommer kamerorna att monteras upp på andra platser än Öresundsbron.

– Systemets funktionalitet kommer att utvecklas och successivt utökas också antalet kameror på olika platser i Sverige för att effektivisera polisens brottsbekämpande arbete, säger Håkan Jarborg Eriksson.

Den nya tekniken kommer inte att ha någon påverkan på trafiken och bilister kommer informeras om kamerabevakningen via skyltar i berört område. Polisen har rätt att behålla fordonsuppgifterna i sex månader, sedan kommer uppgifterna raderas.

Fakta: ANPR-kameror

- Polisens ANPR-system hanterar insamlad fordonsinformation. Fordonsinformationen samlas in via så kallade ANPR-kameror. Istället för att filma, så läser de automatiskt av passerande fordons registreringsskyltar och tar endast foton av fordonen. Inga foton tas i syfte att identifiera individer i fordonet. Trots det kommer bilden av fordonet att behandlas enligt polisens riktlinjer för allmän kamerabevakning som inkluderar kortare lagringstid och maskering.

- Genom dessa kameror kan polisen samla in fordonsinformation och fordonsrörelser i syfte att upptäcka, förebygga, förhindra brottslig verksamhet, utreda och lagföra brott, upprätthålla ordning och säkerhet samt fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden. Det kan handla om att lokalisera en efterlyst person eller ett fordon i en pågående brottsutredning eller att identifiera ett fordon som har lämnat en brottsplats.

- Att registrera en bevakning på ett registreringsnummer och att utföra en sökning, kräver att ett polisiärt ärende finns som anges vid registrering eller sökning.

- Implementeringen av förmågan att använda fordonsinformation och fordonsrörelser i brottsbekämpande syfte drivs via ANPR-projektet som är EU-finansierat genom Fonden för inre säkerhet (ISF). Fonden ger ekonomiskt stöd till aktiviteter som ska bidra till en hög säkerhetsnivå inom EU. 

Källa: Polisen

Foto: Johan Nilsson Øresundsbron

Text: Redaktionen

”Banbrytande upptäckt” om D-vitamin

2024 04 30

Det finns ett samband mellan intag av D-vitamin och motståndskraft mot att utveckla cancer.

Det har forskare från Aalborgs universitet i Danmark kommit fram till i en ny studie som publicerats i tidskriften Science.

Forskarna beskriver upptäckten som ”banbrytande”.

Genom tester på möss har de kunnat visa att  det finns ett tydligt samband mellan nivån av D-vitamin i blodet och risken att utveckla cancer.

Forskaren förklarar

Tine Jess, professor vid Basic Research Center vid Aalborg Universitet, är huvudförfattare till studien.

– Det har länge talats om ett samband mellan D-vitamin och cancer, men vi har inte kunnat bekräfta det och förstått mekanismerna bakom. Det börjar vi kunna göra nu. Vår studie visar att det verkar som om D-vitamin påverkar kroppens immunsvar genom de mikroorganismer som finns i tarmen, säger hon.

I studien har forskarna utfört en rad experiment  som visar att möss med en diet innehållandes stora mängder D-vitamin är mer motståndskraftiga mot experimentellt överförda cancerformer.

Mössen svarar även bättre på behandlingsformen immunterapi, som är ett sätt att få kroppens immunförsvar att angripa cancerceller.

– Konkret visar studien att D-vitamin påverkar tarmslemhinnan och ökar mängden av bakterien Bacteroides fragilis. Den här mikroben gör mössen mer motståndskraftiga mot cancer, eftersom de transplanterade tumörerna inte växer lika mycket, berättar Tine Jess.

Kan överföras till människor

Resultatet från studien kan överföras på människor.

Forskare vid Aalborgs universitet har nämligen även studerat produktionen av D-vitamin i huden på 1,5 miljoner danska invånare. Resultatet visar att de som har lägre nivåer av D-vitamin löper större risk att utveckla cancer de närmaste åren.

– Vår analys visar att det finns ett samband mellan lägre D-vitaminnivåer och en högre risk att utveckla cancer, inklusive tarm-, lung- och urinvägscancer. En separat analys tyder också på att cancerpatienter med högre nivåer av vitamin D svarar bättre på immunbaserade behandlingar. Resultaten från musförsöken ligger därför i linje med vår analys av data från människor, fastslår Tine Jess.

Foto:  M. Blackwell

Text: Redaktionen