Trotsar rekommendation – “den skatten inför vi aldrig”

2023 11 17

I våras tillsatte regeringen den stora produktivitetskommissionen.

Uppdraget var att komma fram till förslag som skulle stärka såväl produktiviteten och tillväxten i Sverige.

Han Lindblad, före detta statssekreterare till tidigare finansminister Anders Borg, leder arbetet.

Ett av hans främsta förslag är att återinföra den statliga fastighetsskatten.

Den idén får starkt stöd bland flera ledande ekonomer, rapporterade Dagens industri nyligen.

Men den nobbas fullständigt av regeringen själv.

– Vi kommer att behöva förändra svensk ekonomi för att få en skarpare och bättre produktivitet. Men, med det sagt, jag kommer aldrig att medverka till en högre fastighetsbeskattning, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till samma tidning på fredagen.

"Rött skynke"

Produktivitetskommissionens motivering är att en ny, årlig fastighetsskatt skulle kunna öka rörligheten på bostadsmarknaden.

Men enligt finansministern är det ett “rött skynke" både för politiken och för svenska folket.

– Det är en dålig idé att höja den. När vi tog bort den ökade legitimiteten i skattesystemet och jag kommer inte att medverka till att den återinförs, understryker Elisabeth Svantesson.

"Höjda boendekostnader"

Fastighetsskatten var en skatt som infördes 1991 och utgick på innehavet av en fastighet.

Den försvann år 2008 och ersattes då istället med kommunal fastighetsavgift.

Även om ekonomer har rekommenderat att återinföra den finns det andra aktörer, även utanför politiken, som varnat för vad det skulle innebära.

– En återinföring skulle ge höjda boendekostnader för många hushåll runtom i landet, och i många fall påverka boendes möjligheter att bo kvar, framhåller exempelvis Mäklarringen på sin hemsida.

Nobbas även av S

Även Magdalena Andersson (S) har uttryckt att hennes parti inte vill ha tillbaka skatten.

Partiledaren har hävdat att fastighetsskatten var så impopulär att hela skattesystemets legitimitet skulle vara i fara om den återvänder.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet är dock för den.

– Sverige sticker ut väldigt mycket jämfört med andra länder i västvärlden eftersom vi varken har förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt eller skatt kopplat till fastigheters marknadsvärde, sade Ali Esbati, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson, till SvD förra året.

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen


22 jan 2026

BEKRÄFTAT: Sveriges billigaste matkedja – lägre priser än Willys

2026 01 22

När oberoende jämförelsesajten Matpriskollen har jämfört landets matkedjor har Willys återkommande pekats ut som den billigaste.

– Vi har gjort vår stora prisundersökning på de allra största butikerna i många år och fortfarande är det Willys som har de lägsta ordinarie butikspriserna, oavsett vilket område och vilka hushållstyper vi undersökt, har Matpriskollnes grundare och vd Ulf Mazur tidigare sagt vid en av utnämningarna.

I Matpriskollens undersökningar har dock kedjor som exempelvis Lidl och Hemköp inte ingått. Enligt Ulf Mazur beror det på att sortimentbreddden och djupet varierar för mycket, vilket omöjliggör relevanta jämförelser.

Här finns kedjorna med

Men i den undersökning som nu slutförts av Pensionärernas riksorganisation, PRO, finns både Lidl och Hemköp med.

Och då kommer man fram till en annan slutsats än Matpriskollen. Lidl har den billigaste matkassen, om än på håret, enligt PRO.

Den tyska lågprisjätten kunde erbjuda en matkasse på 1 082 kronor medan Willys låg på 1 088 kronor, vilket visserligen var billigast bland de större kedjorna. Ica Maxi Stormarknad var hack i häl med en matkasse på 1 090 kronor.

– Vi vill ha koll på matpriserna, helt enkelt. Årets resultat blir också en bra utgångspunkt för att se effekterna av den sänkta matmomsen i april, säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO, i en kommentar.

LÄS MER: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Anklagats för prisfusk

Årets PRO-undersökning fick i slutet av förra året stor uppmärksamhet då kedjor som Willys och Ica anklagades för att tillfälligt sänka sina priser under den period som PRO genomförde sin granskning.

Priskriget har inte gått organisationen obemärkt förbi och ett 50-tal butiker som uppvisade stora prisvariationer plockades därför bort i undersökningen.

Vi använder bara ordinarie priser i undersökningen. Tillfälliga sänkningar, kampanjer och extrapriser räknas inte med. Vi har arbetat länge med ett kontrollsystem som fångar upp alltför stora avvikelser, säger Ola Nilsson, sakkunnig på PRO.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Foto: Axfood

Text: Redaktionen


Mette Frederiksen läxar upp Mark Rutte

2026 01 22

USA:s president Donald Trump och Natos generalsekreterare Mark Rutte uppger att de enats om ett ramavtal för Grönland.

Exakt vad avtalet innehåller är oklart, men enligt Rutte handlar det bland annat om att Natoallierade ska intensifiera sitt säkerhetsarbete i Arktis.

Trump hävdar i sin tur att USA kommer få exklusiv tillgång till investeringar i Grönlands mineralresurser. Det har även rapporterats att Danmark och USA ska omförhandla försvarsavtalet om Grönland från 1951, vilket kan innebära att USA får kontroll över begränsade landområden på Grönland.

Läxar upp Natochefen

Nu svarar Danmarks statsminister Mette Frederiksen.

Hon vänder sig direkt till Natochefen Mark Rutte.

– Natos generalsekreterare har inte mandat att förhandla på Grönlands vägnar. Han har inte heller mandat att förhandla på Danmarks vägnar, säger hon till TV2.

Frederiksen understryker att Danmarks och Grönlands röda linjer kvarstår. Grönlands framtid kan endast definieras av Grönland, betonar hon.

– Vi har sagt från början att Konungariket Danmark kommer att bestå – även efter detta. Vi har aldrig övergett våra åsikter kring det. Så ingenting har förändrats i den danska positionen eller i den grönländska positionen, säger Mette Frederiksen.

LÄS MER: Busch läxar upp Trump – i amerikansk media

Påverkar Sverige

Det påstådda avtalet om Grönland kommer att påverka Sverige, enligt uppgifter till den finska tidningen Iltalehti.

Enligt tidningens uppgifter ska de nordliga Natoländerna, inklusive Sverige, delta i att utveckla ett stärkt robot- och luftförsvar för den arktiska regionen. Det nya avtalet omfattar även rymdkapacitet, i syfte att förhindra att Kina och Ryssland avfyrar robotar från rymden.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA ska störta regering ”innan årsskiftet”

Foto: Nato

Text: Redaktionen