Trots massivt missnöje – höjer skatt i Sverige

2023 11 16

En av Sveriges minst uppmärksammade skatter har skjutit i höjden det senaste året.

Detta trots att regeringen i sin budgetproposition garanterade att så inte skulle bli fallet.

Det handlar om den så kallade elektronikskatten, som ibland även benämns kemikalieskatten.

För drygt en månad sedan uppgav ElektronikBranschen, som granskat nya siffror från Skatteverket, att det skett en markant ökning av skatteuttaget.

Mellan juli och augusti låg det på 262 miljoner – och motsvarande period 2023 har det legat på 356 miljoner.

En ökning med 96 miljoner, motsvarande 36 procent.

– Elektronikskatten ger negativ miljöpåverkan, dyrare priser för konsumenterna och minskar sysselsättningen. Regeringen måste ta sitt förnuft till fånga och avskaffa skatten, sa Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen, i samband med att granskningen publicerades.

Hon kallade även skattehöjningen för ”obegriplig” och framhöll att den leder till att konsumenter köper billigare och i många fall mindre hållbara produkter än de annars skulle ha gjort. 

Kan inte göra avdrag

Kent Oderud, ordförande i branschorganisationen APPLiA för tillverkare och importörer av elektriska hushållsapparater, instämde i kritiken.

I en intervju med Tidningen Näringslivet framhöll Oderud att skattens nya utformning innebär att i princip alla vitvaror blir 100 procent beskattade utan avdragsmöjlighet då en substitution av grundämnena inte är möjlig. 

–  Om vi ser till de marknadsledande tillverkarna i branschen så har de tidigare kunnat göra 50 procents avdrag på cirka 3 000 produkter. Från den första juli är det nära noll produkter som får avdrag, sa han till TN.

Ny höjning

Trots det stora missnöjet kommer regeringen gå fram med ytterligare en skattehöjning.

–  Vid årsskiftet höjs skattenivåerna igen, nu med 8,5 procent, uppger ElektronikBranschen i ett nytt uttalande.

 Elektronikskatten ökar därmed från maximalt 611 till 668 kronor inkluderat moms per vara.

”Straffar konsumenterna”

Pernilla Enebrink är mycket missnöjd.

– Regeringen fortsätter att straffa svenska konsumenter med en skatt som bevisligen inte skapar någon miljönytta. Hemelektroniken blir däremot dyrare och regeringen driver på inflationen, säger hon och tillägger att Regeringskansliet avstått från att kontakta  branschen för att få information om vilka effekter förändringarna av skatten skulle få. 

Konsekvensutredningen godkändes av Regelrådet, vars uppgift är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till förslag som kan få effekter av betydelse för företag.

– Man kan undra varför vi ens har Regelrådet när de släpper igenom så allvarliga brister. Skatteuttaget som enligt Regeringskansliets beräkningar inte skulle öka, har ökat med 38 procent eller 156 miljoner under första kvartalet, trots minskad försäljning, säger Pernilla Enebrink.

Har velat slopa skatten

Tidöpartierna, i synnerhet Moderaterna, har tidigare varit starkt kritiska mot flera skatter som den dåvarande S/MP-regeringen införde mellan 2014 och 2022 – bland annat elektronikskatten (kemikalieskatten). 

I höstbudgeten fanns dock den kritiserade skatten kvar.

– Man kan inte göra allt. Fyra partier kan inte få igenom allt. Vi har haft bra förhandlingar, prioriterat det som är viktigt. Vi har fått med mycket både inom reformutrymmet och det vi prioriterat om, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Aftonbladet.

Fakta: Förändring i skatteuttag för några produktgrupper

Avser tredje kvartal 2023 jämfört med samma period 2022

Produktgrupp

Förändring skatteuttag

Tvättmaskiner

+ 62 Procent

Tv-apparater/Skärmar

+ 58 procent

Torktumlare

+ 50 procent

Datorer/läsplattor

+ 34 procent

Spelkonsoler

+ 31 procent

Telefoner/routrar

+ 23 procent

Källa: ElektronikBranschen

Foto:  Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Tung smäll för alla som tankar bilen

2023 11 29

Regeringen och Sverigedemokraterna har lovat väljarna att priserna på bensin och diesel ska pressas ner.

Tidöpartierna har sänkt bränsleskatten och vid årsskiftet sänks den så kallade reduktionsplikten till sex procent.

Enligt SD och regeringen kan sänkningen  resultera i att det blir ungefär 5,50 kronor billigare per liter diesel inklusive moms att tanka redan 2024.

För 2025 och 2026  beräknas dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre.

Uppgifter: Extra kostnad tillkommer

Nu kommer dock ett dystert besked för den som hoppas på betydligt lägre drivmedelspriser.

I ett utkast till regeringens klimathandlingsplan, som DN tagit del av, framgår det att regeringen planerar att skapa ett eget system som lägger på en extra kostnad för den som tankar sin bil.

Den nya avgiften skulle innebära att bensin och diesel återigen blir dyrare.

– Särskilt om systemet utformas så att det tvingar ner utsläppen från transporter ända till de nivåer som Sverige har åtagit sig inom EU-systemet att nå till 2030, framhåller DN.

Ställer krav på Sverige

Bakgrunden till det eventuella beslutet är att regeringen pressas av EU:s utsläppsmål för transportsektorn.

Unionen kräver att Sverige gör något drastiskt åt de ökade utsläppen redan till 2030.

Läget är kritiskt.

Regeringens egna beräkningar visar att utsläppen inom transportsektorn kommer att öka med uppemot 30 miljoner ton till 2030.

Oense

Tidöpartierna är inte överens om det nya systemet.

Sverigedemokraterna motsätter sig förslaget, uppger DN.

Tidningen beskriver hur en ”dragkamp” pågår på statsrådsberedningen, som har ansvar för att leda och samordna arbetet i Regeringskansliet.

Hotat med regeringskris

För Sverigedemokraterna är lägre drivmedelspriser en hjärtefråga.

Partiet har gått så långt som att hota med regeringskris om inte drivmedelspriserna sjunker drastiskt efter årsskiftet.

– Det kommer komma en förändring som är ganska markant och substantiell till årsskiftet. Det kan vi vara 99,9 procent säkra på, annars har vi regeringskris, sa SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt till TV4 Nyheterna i slutet av mars.

Efter hotet har dock SD närmat sig regeringens klimatpolitik.

För drygt två veckor sedan meddelade  partiets klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen att SD ställer sig bakom Sveriges klimatmål till 2045.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp E. Akyurt

Text: Redaktionen


Krisbesked från Coop – ”vi beklagar”

2023 11 28

Coop tvingas vidta extraordinära åtgärder för att lösa en svår ekonomisk situation.

Matbutiken drar ned på kostnader värda 300 miljoner kronor.

Förändringen är en del av en stor omställning av organisationen som företaget menar ska “öka konkurrenskraften och ge bättre priser och erbjudanden", skriver Coop i ett pressmeddelande.

Men de potentiella prissänkningar kommer till ett annat stort pris.

100 personer får sparken för att Coop ska kunna driva igenom den nya organisationen.

– Coops uppdrag är att skapa ekonomisk nytta för våra drygt 3,9 miljoner medlemmar, säger Marie Nygren, vd på Coop Sverige, i företagets pressutskick.

"Kraftiga kostnadsökningar"

Marie Nygren pekar på omvärldsförändringarna de senaste åren, som framför allt eskalerat efter Rysslands invasion av Ukraina, och som orsakat kraftiga konsekvenser på ekonomin även här i Sverige.

– De senaste årens kraftiga kostnadsökningar för bland annat inköp av varor, energi, transporter och höjda hyror gör att vi måste anpassa organisationen för att ge förutsättningar för ett lönsamt Coop i Sverige, säger Marie Nygren.

– Ett starkt Coop kan ta matchen med konkurrenterna och skapa både medlemsnytta och bidra till ökad hållbarhet.

"Beklagar" uppsägningarna

Att 100 personer måste lämna sitt jobb är ett nödvändigt ont.

Enligt Marie Nygren är beskedet Coop ger “beklagligt”.

– Vi kommer att göra vad vi kan för att hjälpa dem vidare i sina yrkesliv, lovar Coop-vd.n.

Den nya organisationen börjar gälla från och med 1 januari 2024.

Företaget kommer då också att inleda driften av en ny, helautomatiserad varuterminal i Eskilstuna – vilket beskrivs som den största investeringen för Coop i modern tid.

– Det är en framtidssatsning som under många decennier ska leverera en kostnadseffektiv och driftsäker logistik och varuhantering för hela Coop i Sverige. Varuterminalen är en av förutsättningarna för att klara konkurrensen och samtidigt bidra till ökad hållbarhet, säger Marie Nygren.

Tvingats stänga butiker

Så sent som för en månad sedan tvingades Coop stänga fem butiker i Sverige.

Affärerna har länge haft ekonomisk uppförsbacke.

– I detta fall har berörda butiker, trots ett flertal insatser, fortsatt att gå med förlust. Och vi ser inte att utvecklingen går att vända inom överskådlig tid, sade Meta Persdotter, vd för Coop Butiker och Stormarknader, vid tillfället.

Foto: Coop

Text: Redaktionen