Trots massivt missnöje – höjer skatt i Sverige

2023 11 16

En av Sveriges minst uppmärksammade skatter har skjutit i höjden det senaste året.

Detta trots att regeringen i sin budgetproposition garanterade att så inte skulle bli fallet.

Det handlar om den så kallade elektronikskatten, som ibland även benämns kemikalieskatten.

För drygt en månad sedan uppgav ElektronikBranschen, som granskat nya siffror från Skatteverket, att det skett en markant ökning av skatteuttaget.

Mellan juli och augusti låg det på 262 miljoner – och motsvarande period 2023 har det legat på 356 miljoner.

En ökning med 96 miljoner, motsvarande 36 procent.

– Elektronikskatten ger negativ miljöpåverkan, dyrare priser för konsumenterna och minskar sysselsättningen. Regeringen måste ta sitt förnuft till fånga och avskaffa skatten, sa Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen, i samband med att granskningen publicerades.

Hon kallade även skattehöjningen för ”obegriplig” och framhöll att den leder till att konsumenter köper billigare och i många fall mindre hållbara produkter än de annars skulle ha gjort. 

Kan inte göra avdrag

Kent Oderud, ordförande i branschorganisationen APPLiA för tillverkare och importörer av elektriska hushållsapparater, instämde i kritiken.

I en intervju med Tidningen Näringslivet framhöll Oderud att skattens nya utformning innebär att i princip alla vitvaror blir 100 procent beskattade utan avdragsmöjlighet då en substitution av grundämnena inte är möjlig. 

–  Om vi ser till de marknadsledande tillverkarna i branschen så har de tidigare kunnat göra 50 procents avdrag på cirka 3 000 produkter. Från den första juli är det nära noll produkter som får avdrag, sa han till TN.

Ny höjning

Trots det stora missnöjet kommer regeringen gå fram med ytterligare en skattehöjning.

–  Vid årsskiftet höjs skattenivåerna igen, nu med 8,5 procent, uppger ElektronikBranschen i ett nytt uttalande.

 Elektronikskatten ökar därmed från maximalt 611 till 668 kronor inkluderat moms per vara.

”Straffar konsumenterna”

Pernilla Enebrink är mycket missnöjd.

– Regeringen fortsätter att straffa svenska konsumenter med en skatt som bevisligen inte skapar någon miljönytta. Hemelektroniken blir däremot dyrare och regeringen driver på inflationen, säger hon och tillägger att Regeringskansliet avstått från att kontakta  branschen för att få information om vilka effekter förändringarna av skatten skulle få. 

Konsekvensutredningen godkändes av Regelrådet, vars uppgift är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till förslag som kan få effekter av betydelse för företag.

– Man kan undra varför vi ens har Regelrådet när de släpper igenom så allvarliga brister. Skatteuttaget som enligt Regeringskansliets beräkningar inte skulle öka, har ökat med 38 procent eller 156 miljoner under första kvartalet, trots minskad försäljning, säger Pernilla Enebrink.

Har velat slopa skatten

Tidöpartierna, i synnerhet Moderaterna, har tidigare varit starkt kritiska mot flera skatter som den dåvarande S/MP-regeringen införde mellan 2014 och 2022 – bland annat elektronikskatten (kemikalieskatten). 

I höstbudgeten fanns dock den kritiserade skatten kvar.

– Man kan inte göra allt. Fyra partier kan inte få igenom allt. Vi har haft bra förhandlingar, prioriterat det som är viktigt. Vi har fått med mycket både inom reformutrymmet och det vi prioriterat om, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Aftonbladet.

Fakta: Förändring i skatteuttag för några produktgrupper

Avser tredje kvartal 2023 jämfört med samma period 2022

Produktgrupp

Förändring skatteuttag

Tvättmaskiner

+ 62 Procent

Tv-apparater/Skärmar

+ 58 procent

Torktumlare

+ 50 procent

Datorer/läsplattor

+ 34 procent

Spelkonsoler

+ 31 procent

Telefoner/routrar

+ 23 procent

Källa: ElektronikBranschen

Foto:  Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


13 november 2025

Facebook stänger ned Messenger

2025 11 13

Metas populära app försvinner.

Meta lägger ner Messenger som fristående app för Windows och Mac för gott, vilket påverkar alla som använder tjänsten på datorn, rapporterar PC-tidningen.

Försvinner från datorn

Messenger som app för datorn kommer snart att vara ett minne blott.

Meta har beslutat att lägga ner appen för både Windows och Mac.

– Messenger för datorn kommer inte längre att vara tillgänglig efter den 14 december 2025, och du kan istället använda Facebook-appen. Du behöver skapa en PIN-kod för att inte förlora din chatthistorik, meddelar Meta.

Enligt planen kommer Messenger inte längre att vara tillgängligt som en app för datorer efter den 14 december 2025.

Båda apparna har redan tagits bort från Microsoft Store och Mac App Store, och befintliga användare börjar få notiser om att desktop-apparna helt kommer att försvinna i december.

– Om du använder Messenger för datorn kommer du att få en notis i appen när avvecklingsprocessen börjar, uppger Meta på sin hjälpsida för Messenger.

LÄS MER: Svenskar skeptiska inför global jättetrend

Så här påverkas användarna

Många användare menar att appen på datorn har gjort det enklare att skriva meddelanden, bifoga filer och hålla reda på konversationer på stora skärmar.

En annan fördel är att det är möjligt att använda Messenger på datorn utan ett aktivt Facebook-konto.

Efter nedstängningen kommer användare automatiskt att omdirigeras till Messenger i webbläsaren, antingen via Messenger.com eller Facebook.com, beroende på hur man använder tjänsten.

Alternativ till Messenger

För de som vill slippa Meta via mobilen finns andra alternativ som Signal, som drivs av en ideell organisation och som inte samlar in användardata.

Meta har ännu inte lämnat någon officiell förklaring till beslutet.

De användare som bara använder Messenger på mobilen behöver däremot inte oroa sig – mobilversionerna för iOS och Android påverkas inte och fungerar som tidigare.

LÄS MER: ”Årets pryl 2026” har utsetts

Foto: B Tromp

Text: Redaktionen


JUST NU: Stubbs överraskande besked chockar Kreml

2025 11 13

Ryssland reagerar på den finske presidentens uttalande om vägen mot en lösning på det pågående kriget.

Relationerna mellan Ryssland och de flesta övriga länder i Europa är som bekant frostiga.

De båda sidorna brukar anklaga varandra och sällan vara överens.

Detsamma gäller den finske presidenten, Alexander Stubb, och den ryska ledningen i Kreml.

”Håller med Stubb”

I veckan uttryckte Alexander Stubb att Ryssland och Europa behöver komma till en dialog, för att hitta en fredlig väg framåt i konflikten.

Uttalandet har överraskat de ryska topparna i Kreml, som bruka hävda att det är de europeiska ledarna som provocerar fram aggressionerna från den ryska krigsmakten.

– Det här uttalandet är atypiskt för honom. Baserat på Stubbs tidigare offentliga uttalanden brukar han tillhöra de hökaktiga militaristernas läger, säger Kremls pressekreterare Dmitrij Peskov i ett uttalande, rapporterar finska Iltalehti.

– Men i stort sett kan vi hålla med Stubb.

Läs mer: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Drar inga slutsatser

Förslaget om att återuppta dialogen mellan Ryssland och de övriga länderna i Europa kom från Finlands före detta president, Sauli Niinistö, tidigare i veckan.

– Jag tycker fortfarande att det är lustigt att européer säger att de inte tänker prata med krigsförbrytaren Putin. Men Trump kommer att prata med honom och sedan kommer vi att gå och undra vad han sa, sa Sauli Niinistö.

Den tidigare presidenten framhöll också att de europeiska länderna måste ta en mer aktiv roll i att försöka föra en dialog med den ryske diktatorn Vladimir Putin. 

Ett förslag som också den nuvarande presidenten har bejakat.

Men enligt Kreml är det inte att sannolikt att de båda parterna är nära en dialog i nuläget.

Anklagar Ukraina och Europa

Ryssland har ofta anklagat Ukraina för att ha tvingat fram den fullskaliga ryska invasionen 2022.

EU och Nato anklagas också ofta för att provocera och genomföra aggressioner mot Ryssland.

Anklagelserna ses som en del av den ryska desinformationskampanjen mot västvärlden.

Läs mer: Macron säker: Här kommer nästa krig starta

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen