Trots massivt missnöje – höjer skatt i Sverige

2023 11 16

Detta trots att regeringen i sin budgetproposition garanterade att så inte skulle bli fallet.

Det handlar om den så kallade elektronikskatten, som ibland även benämns kemikalieskatten.

För drygt en månad sedan uppgav ElektronikBranschen, som granskat nya siffror från Skatteverket, att det skett en markant ökning av skatteuttaget.

Mellan juli och augusti låg det på 262 miljoner – och motsvarande period 2023 har det legat på 356 miljoner.

En ökning med 96 miljoner, motsvarande 36 procent.

– Elektronikskatten ger negativ miljöpåverkan, dyrare priser för konsumenterna och minskar sysselsättningen. Regeringen måste ta sitt förnuft till fånga och avskaffa skatten, sa Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen, i samband med att granskningen publicerades.

Hon kallade även skattehöjningen för ”obegriplig” och framhöll att den leder till att konsumenter köper billigare och i många fall mindre hållbara produkter än de annars skulle ha gjort. 

Kan inte göra avdrag

Kent Oderud, ordförande i branschorganisationen APPLiA för tillverkare och importörer av elektriska hushållsapparater, instämde i kritiken.

I en intervju med Tidningen Näringslivet framhöll Oderud att skattens nya utformning innebär att i princip alla vitvaror blir 100 procent beskattade utan avdragsmöjlighet då en substitution av grundämnena inte är möjlig. 

–  Om vi ser till de marknadsledande tillverkarna i branschen så har de tidigare kunnat göra 50 procents avdrag på cirka 3 000 produkter. Från den första juli är det nära noll produkter som får avdrag, sa han till TN.

Ny höjning

Trots det stora missnöjet kommer regeringen gå fram med ytterligare en skattehöjning.

–  Vid årsskiftet höjs skattenivåerna igen, nu med 8,5 procent, uppger ElektronikBranschen i ett nytt uttalande.

 Elektronikskatten ökar därmed från maximalt 611 till 668 kronor inkluderat moms per vara.

”Straffar konsumenterna”

Pernilla Enebrink är mycket missnöjd.

– Regeringen fortsätter att straffa svenska konsumenter med en skatt som bevisligen inte skapar någon miljönytta. Hemelektroniken blir däremot dyrare och regeringen driver på inflationen, säger hon och tillägger att Regeringskansliet avstått från att kontakta  branschen för att få information om vilka effekter förändringarna av skatten skulle få. 

Konsekvensutredningen godkändes av Regelrådet, vars uppgift är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till förslag som kan få effekter av betydelse för företag.

– Man kan undra varför vi ens har Regelrådet när de släpper igenom så allvarliga brister. Skatteuttaget som enligt Regeringskansliets beräkningar inte skulle öka, har ökat med 38 procent eller 156 miljoner under första kvartalet, trots minskad försäljning, säger Pernilla Enebrink.

Har velat slopa skatten

Tidöpartierna, i synnerhet Moderaterna, har tidigare varit starkt kritiska mot flera skatter som den dåvarande S/MP-regeringen införde mellan 2014 och 2022 – bland annat elektronikskatten (kemikalieskatten). 

I höstbudgeten fanns dock den kritiserade skatten kvar.

– Man kan inte göra allt. Fyra partier kan inte få igenom allt. Vi har haft bra förhandlingar, prioriterat det som är viktigt. Vi har fått med mycket både inom reformutrymmet och det vi prioriterat om, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Aftonbladet.

Fakta: Förändring i skatteuttag för några produktgrupper

Avser tredje kvartal 2023 jämfört med samma period 2022

Källa: ElektronikBranschen

Foto:  Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

2 000 kronor på kontot – regeringens löfte till hushållen

2026 04 13

Det är en av åtgärderna som hushållen kan förvänta sig när regeringen idag lägger fram vårbudgeten för 2026 till riksdagen.

– Sverige är på rätt kurs. Trots krig och osäkerheter i omvärlden är den svenska ekonomin stark, och vi fortsätter bygga skyddsbarriärer runt den. För att återhämtningen ska ta fart här på hemmaplan behöver vi fortsätta ingjuta framtidstro i Sveriges hårt arbetande människor, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande.

Då kommer pengarna

Totalt innehåller vårdbudgeten förslag på åtgärder värt 7,7 miljarder kronor.

Där ingår bland annat en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel samt ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd. 

Det sistnämnda ska enligt statsminister Ulf Kristersson (M) innebära att en familj med eluppvärmd villa ska ta del av ett stöd på mellan 1 000 och 2 000 kronor som kompensation för vinterns höga elpriser.

– Vi går fram med ett stärkt elstöd, där ersättning alltså ges till hela landet, sade Ulf Kristersson enligt TV4 när förslaget lades fram i mars.

Pengarna planeras att betalas ut under andra halvan av juni 2026.

Kritiserat högkostnadsskydd

Elstödet införs efter att det högkostnadsskydd som redan finns inte aktiverats under de höga priserna i vintras. Skyddet skulle sättas in om spotpriset steg till över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

Ett verkningslöst skydd, enligt kritiker, eftersom priset sällan når de nivåerna.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, har elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna tidigare sagt till DN.

LÄS MER: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Här är några av de mest omtalade åtgärderna som ingår i årets vårbudget:

• en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel och
• ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd.
• förberedande åtgärder i järnvägsnätet och uppbyggnad av en reservhamn på Gotland och
• att inrätta en ny myndighet för Sveriges utrikes underrättelser.
• bidrag till regionerna för att upprätthålla bemanningen och kapaciteten i vården under sommarmånaderna,
• stöd som möjliggör ytterligare tre offentligfinansierade IVF-försök,
• ett vaccinationspaket för äldre,
• satsningar på skolområdet, bland annat språkfrukost och förstärkta statsbidrag för läxhjälp och inköp av litteratur samt
• satsningar på arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Källa: Finansdepartementet

LÄS OCKSÅ: “Ett enormt varuhus” – populära kedjan storsatsar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen