Trots massivt missnöje – höjer skatt i Sverige

2023 11 16

En av Sveriges minst uppmärksammade skatter har skjutit i höjden det senaste året.

Detta trots att regeringen i sin budgetproposition garanterade att så inte skulle bli fallet.

Det handlar om den så kallade elektronikskatten, som ibland även benämns kemikalieskatten.

För drygt en månad sedan uppgav ElektronikBranschen, som granskat nya siffror från Skatteverket, att det skett en markant ökning av skatteuttaget.

Mellan juli och augusti låg det på 262 miljoner – och motsvarande period 2023 har det legat på 356 miljoner.

En ökning med 96 miljoner, motsvarande 36 procent.

– Elektronikskatten ger negativ miljöpåverkan, dyrare priser för konsumenterna och minskar sysselsättningen. Regeringen måste ta sitt förnuft till fånga och avskaffa skatten, sa Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen, i samband med att granskningen publicerades.

Hon kallade även skattehöjningen för ”obegriplig” och framhöll att den leder till att konsumenter köper billigare och i många fall mindre hållbara produkter än de annars skulle ha gjort. 

Kan inte göra avdrag

Kent Oderud, ordförande i branschorganisationen APPLiA för tillverkare och importörer av elektriska hushållsapparater, instämde i kritiken.

I en intervju med Tidningen Näringslivet framhöll Oderud att skattens nya utformning innebär att i princip alla vitvaror blir 100 procent beskattade utan avdragsmöjlighet då en substitution av grundämnena inte är möjlig. 

–  Om vi ser till de marknadsledande tillverkarna i branschen så har de tidigare kunnat göra 50 procents avdrag på cirka 3 000 produkter. Från den första juli är det nära noll produkter som får avdrag, sa han till TN.

Ny höjning

Trots det stora missnöjet kommer regeringen gå fram med ytterligare en skattehöjning.

–  Vid årsskiftet höjs skattenivåerna igen, nu med 8,5 procent, uppger ElektronikBranschen i ett nytt uttalande.

 Elektronikskatten ökar därmed från maximalt 611 till 668 kronor inkluderat moms per vara.

”Straffar konsumenterna”

Pernilla Enebrink är mycket missnöjd.

– Regeringen fortsätter att straffa svenska konsumenter med en skatt som bevisligen inte skapar någon miljönytta. Hemelektroniken blir däremot dyrare och regeringen driver på inflationen, säger hon och tillägger att Regeringskansliet avstått från att kontakta  branschen för att få information om vilka effekter förändringarna av skatten skulle få. 

Konsekvensutredningen godkändes av Regelrådet, vars uppgift är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till förslag som kan få effekter av betydelse för företag.

– Man kan undra varför vi ens har Regelrådet när de släpper igenom så allvarliga brister. Skatteuttaget som enligt Regeringskansliets beräkningar inte skulle öka, har ökat med 38 procent eller 156 miljoner under första kvartalet, trots minskad försäljning, säger Pernilla Enebrink.

Har velat slopa skatten

Tidöpartierna, i synnerhet Moderaterna, har tidigare varit starkt kritiska mot flera skatter som den dåvarande S/MP-regeringen införde mellan 2014 och 2022 – bland annat elektronikskatten (kemikalieskatten). 

I höstbudgeten fanns dock den kritiserade skatten kvar.

– Man kan inte göra allt. Fyra partier kan inte få igenom allt. Vi har haft bra förhandlingar, prioriterat det som är viktigt. Vi har fått med mycket både inom reformutrymmet och det vi prioriterat om, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Aftonbladet.

Fakta: Förändring i skatteuttag för några produktgrupper

Avser tredje kvartal 2023 jämfört med samma period 2022

Produktgrupp

Förändring skatteuttag

Tvättmaskiner

+ 62 Procent

Tv-apparater/Skärmar

+ 58 procent

Torktumlare

+ 50 procent

Datorer/läsplattor

+ 34 procent

Spelkonsoler

+ 31 procent

Telefoner/routrar

+ 23 procent

Källa: ElektronikBranschen

Foto:  Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


JUST NU: Rysk militärhelikopter nedskjuten – inne i Ryssland

2025 11 23

Ukraina säger sig ha lyckats med en unik bedrift.

Ukrainska drönaroperatörer fortsätter att träffa måltavlor i Ryssland.

Vanligtvis rör det sig om oljeraffinaderier, annan energiinfrastruktur eller militära måltavlor.

Men på söndagskvällen uppger Ukrainas specialstyrkor att de med hjälp av drönare har skjutit ner en rysk militärhelikopter – inne i Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

Första gången

Ukrainska styrkor har skjutit ner en rysk Mi-8-helikopter i Rostov-området med en "deep strike"-drönare.

Det uppger Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO.

Operationen markerar första gången Ukraina har använt en "deep strike"-drönare för att skjuta ner en rysk Mi-8.

Helikoptern sköts ner nära Kuteynikovo i Rostov-regionen.

“Ändrar reglerna”

Så här lyder ett meddelande från de ukrainska specialstyrkorna:

– Vi ändrar spelets regler: nu är vi på jakt!

Mi-8 är en tvåmotorig, Sovjetdesignad helikopter som bland annat används i stor utsträckning för transport och stridsstöd.

Läs mer: Lukasjenko ger Ukraina oväntat glädjebesked

Oklart i Kupjansk

Samtidigt fortsätter de intensiva striderna på marken i Ukraina.

De kanske mest intensiva striderna pågår i Pokrovsk i Donetsk, och i Kupjansk nära Kharkiv.

Ryssland hävdar att de har tagit över Kupjansk – någonting som ukrainarna menar är falskt.

“Trycker tillbaka”

Tankesmedjan Institute for the Study of War förklarar.

– Ukrainska militära tjänstemän fortsätter att indikera att ukrainska styrkor trycker tillbaka ryska försök att inta Kupjansk – i motsats till upprepade ryska påståenden om att ha intagit staden, uppger ISW.

– Talespersonen för Ukrainas samlade styrkor – Joint Forces Task Force – överste Viktor Trehubov, uppgav den 21 november att ryska styrkor fortsätter att försöka infiltrera Kupjansk, men att antalet ryska soldater i den norra delen av staden har minskat.

Läs mer: Putin går emot Trump – har skickat 120 ryssar

Foto: By Vitaly V. Kuzmin - commons.wikimedia, CC BY-SA 4.0

Text: Redkationen


JUST NU: Europa bjuder in Putin i värmen igen

2025 11 23

Europa bjuder nu in Vladimir Putin till G8 igen.

USA har som bekant framfört ett fredsförslag till Ryssland och Ukraina.

Samtidigt har de europeiska länderna kommit med ett eget motförslag.

Européerna vill bjuda in Vladimir Putin i värmen igen – Ryssland är välkomna tillbaka till G8 vid ett eventuellt fredsavtal uppbyggt av de europeiska länderna, rapporterar The Telegraph på söndagen.

Bjuder in Putin

Europa har erbjudit sig att bjuda in Vladimir Putin tillbaka till vad som på nytt kan bli G8 istället för G7 vid ett potentiellt fredsavtal för att avsluta kriget i Ukraina. 

Erbjudandet till Ryssland, som uteslöts från det politiska forumet efter annekteringen av Krym, framfördes under förhandlingar i Genève på söndagen. 

Det var ett av ett antal eftergifter som gjordes av europeiska ledare i ett motförslag efter den fredsplan mellan USA och Ryssland som läckte ut förra veckan.

“Bästa mötet hittills”

Den europeiska planen, som brittiska tjänstemän hjälpte till att utforma, anger att Ryssland ska "progressivt återintegreras i den globala ekonomin" innan G8 nämns.

USA:s utrikesminister Marco Rubio är nöjd med utvecklingen.

– Jag tror att detta är ett mycket, mycket meningsfullt, jag skulle säga, förmodligen det bästa mötet och dagen vi har haft hittills under hela den här processen, ända sedan vi först tillträdde i januari, säger han.

Läs mer: Sju tunga bakslag för Trump – ”Sämre än Biden”

Blev G7

G7 grundades efter OPEC:s oljeembargo 1973 som ett forum för de rikaste nationerna att diskutera kriser som påverkade världsekonomin.

Medlemmar är Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA.

Gruppen hette tidigare G8 – men blev G7 sedan Ryssland uteslöts.

Tar över

Varje år övertar ett annat medlemsland ordförandeskapet i gruppen, sätter prioriteringar och organiserar toppmöten. 

Kanada tog över ordförandeskapet från Italien under 2025, uppger Reuters.

Läs mer: Putin går emot Trump – har skickat 120 ryssar

Foto:

Text: Redaktionen