Trots massivt missnöje – höjer skatt i Sverige

2023 11 16

Detta trots att regeringen i sin budgetproposition garanterade att så inte skulle bli fallet.

Det handlar om den så kallade elektronikskatten, som ibland även benämns kemikalieskatten.

För drygt en månad sedan uppgav ElektronikBranschen, som granskat nya siffror från Skatteverket, att det skett en markant ökning av skatteuttaget.

Mellan juli och augusti låg det på 262 miljoner – och motsvarande period 2023 har det legat på 356 miljoner.

En ökning med 96 miljoner, motsvarande 36 procent.

– Elektronikskatten ger negativ miljöpåverkan, dyrare priser för konsumenterna och minskar sysselsättningen. Regeringen måste ta sitt förnuft till fånga och avskaffa skatten, sa Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen, i samband med att granskningen publicerades.

Hon kallade även skattehöjningen för ”obegriplig” och framhöll att den leder till att konsumenter köper billigare och i många fall mindre hållbara produkter än de annars skulle ha gjort. 

Kan inte göra avdrag

Kent Oderud, ordförande i branschorganisationen APPLiA för tillverkare och importörer av elektriska hushållsapparater, instämde i kritiken.

I en intervju med Tidningen Näringslivet framhöll Oderud att skattens nya utformning innebär att i princip alla vitvaror blir 100 procent beskattade utan avdragsmöjlighet då en substitution av grundämnena inte är möjlig. 

–  Om vi ser till de marknadsledande tillverkarna i branschen så har de tidigare kunnat göra 50 procents avdrag på cirka 3 000 produkter. Från den första juli är det nära noll produkter som får avdrag, sa han till TN.

Ny höjning

Trots det stora missnöjet kommer regeringen gå fram med ytterligare en skattehöjning.

–  Vid årsskiftet höjs skattenivåerna igen, nu med 8,5 procent, uppger ElektronikBranschen i ett nytt uttalande.

 Elektronikskatten ökar därmed från maximalt 611 till 668 kronor inkluderat moms per vara.

”Straffar konsumenterna”

Pernilla Enebrink är mycket missnöjd.

– Regeringen fortsätter att straffa svenska konsumenter med en skatt som bevisligen inte skapar någon miljönytta. Hemelektroniken blir däremot dyrare och regeringen driver på inflationen, säger hon och tillägger att Regeringskansliet avstått från att kontakta  branschen för att få information om vilka effekter förändringarna av skatten skulle få. 

Konsekvensutredningen godkändes av Regelrådet, vars uppgift är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till förslag som kan få effekter av betydelse för företag.

– Man kan undra varför vi ens har Regelrådet när de släpper igenom så allvarliga brister. Skatteuttaget som enligt Regeringskansliets beräkningar inte skulle öka, har ökat med 38 procent eller 156 miljoner under första kvartalet, trots minskad försäljning, säger Pernilla Enebrink.

Har velat slopa skatten

Tidöpartierna, i synnerhet Moderaterna, har tidigare varit starkt kritiska mot flera skatter som den dåvarande S/MP-regeringen införde mellan 2014 och 2022 – bland annat elektronikskatten (kemikalieskatten). 

I höstbudgeten fanns dock den kritiserade skatten kvar.

– Man kan inte göra allt. Fyra partier kan inte få igenom allt. Vi har haft bra förhandlingar, prioriterat det som är viktigt. Vi har fått med mycket både inom reformutrymmet och det vi prioriterat om, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Aftonbladet.

Fakta: Förändring i skatteuttag för några produktgrupper

Avser tredje kvartal 2023 jämfört med samma period 2022

Källa: ElektronikBranschen

Foto:  Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

Stort bakslag för Rusta – därför nobbar kunder kedjan

2026 07 03

Det underströk vd Cathrine Wigzell där och då. Kedjan gjorde en vinst på över 500 miljoner kronor.

– Lågpris växer stadigt och Rusta har tagit en ledande position genom att kombinera lågt pris med kvalitet och en bra shoppingupplevelse, framhöll Cathrine Wigzell i juni.

Men bakom glädjebeskedet finns också mörkare siffror.

I ett avseende tycks kunderna svika Rusta och andra lågpriskedjor, nämligen när det gäller försäljning av dagligvaror. Konkurrensen har blivit större, bland annat från City Gross och Ica Maxi, rapporterar Market.

– Min analys är att de helt enkelt har vässat sig. Det är en rimlig förklaring till att diverselågprishandeln kan ha gått miste om en del köpare, säger Fredrik Bendz, analytiker på Yougov, till sajten. 

"Betydande bakslag"

Det är just Yougov som tagit fram siffror på hur utmanare inom dagligvaror inte når fram till kunderna. Rusta har idag en räckvidd på 22,8 procent när det gäller dagligvaror. Det är ett tapp på hela åtta procent.

– Bakslaget är betydande och har en starkt negativ effekt på dagligvarutrafiken till varuhusen. Glädjeämnet för Rusta är istället att kvarvarande dagligvarukunder är mer lojala, säger Fredrik Bendz.

LÄS MER: Lågpriskedjan storsatsar – ska nå 300 butiker

Sju miljonner medlemmar

De goda nyheterna för Rusta är alltså att de kunder de behåller tycks vara väldigt trogna butiskedjan. Det är något som Cathrine Wigzell också gärna framhåller.

Enligt Rusta själva har man över sju miljoner medlemmar.

– Medlemstillväxten har varit stark på samtliga marknader och vi ser genomgående att Club Rusta attraherar breda kundgrupper, skriver Wigzell i senaste bokslutskommunikén.

LÄS OCKSÅ: