Trots massivt missnöje – höjer skatt i Sverige

2023 11 16

En av Sveriges minst uppmärksammade skatter har skjutit i höjden det senaste året.

Detta trots att regeringen i sin budgetproposition garanterade att så inte skulle bli fallet.

Det handlar om den så kallade elektronikskatten, som ibland även benämns kemikalieskatten.

För drygt en månad sedan uppgav ElektronikBranschen, som granskat nya siffror från Skatteverket, att det skett en markant ökning av skatteuttaget.

Mellan juli och augusti låg det på 262 miljoner – och motsvarande period 2023 har det legat på 356 miljoner.

En ökning med 96 miljoner, motsvarande 36 procent.

– Elektronikskatten ger negativ miljöpåverkan, dyrare priser för konsumenterna och minskar sysselsättningen. Regeringen måste ta sitt förnuft till fånga och avskaffa skatten, sa Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen, i samband med att granskningen publicerades.

Hon kallade även skattehöjningen för ”obegriplig” och framhöll att den leder till att konsumenter köper billigare och i många fall mindre hållbara produkter än de annars skulle ha gjort. 

Kan inte göra avdrag

Kent Oderud, ordförande i branschorganisationen APPLiA för tillverkare och importörer av elektriska hushållsapparater, instämde i kritiken.

I en intervju med Tidningen Näringslivet framhöll Oderud att skattens nya utformning innebär att i princip alla vitvaror blir 100 procent beskattade utan avdragsmöjlighet då en substitution av grundämnena inte är möjlig. 

–  Om vi ser till de marknadsledande tillverkarna i branschen så har de tidigare kunnat göra 50 procents avdrag på cirka 3 000 produkter. Från den första juli är det nära noll produkter som får avdrag, sa han till TN.

Ny höjning

Trots det stora missnöjet kommer regeringen gå fram med ytterligare en skattehöjning.

–  Vid årsskiftet höjs skattenivåerna igen, nu med 8,5 procent, uppger ElektronikBranschen i ett nytt uttalande.

 Elektronikskatten ökar därmed från maximalt 611 till 668 kronor inkluderat moms per vara.

”Straffar konsumenterna”

Pernilla Enebrink är mycket missnöjd.

– Regeringen fortsätter att straffa svenska konsumenter med en skatt som bevisligen inte skapar någon miljönytta. Hemelektroniken blir däremot dyrare och regeringen driver på inflationen, säger hon och tillägger att Regeringskansliet avstått från att kontakta  branschen för att få information om vilka effekter förändringarna av skatten skulle få. 

Konsekvensutredningen godkändes av Regelrådet, vars uppgift är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till förslag som kan få effekter av betydelse för företag.

– Man kan undra varför vi ens har Regelrådet när de släpper igenom så allvarliga brister. Skatteuttaget som enligt Regeringskansliets beräkningar inte skulle öka, har ökat med 38 procent eller 156 miljoner under första kvartalet, trots minskad försäljning, säger Pernilla Enebrink.

Har velat slopa skatten

Tidöpartierna, i synnerhet Moderaterna, har tidigare varit starkt kritiska mot flera skatter som den dåvarande S/MP-regeringen införde mellan 2014 och 2022 – bland annat elektronikskatten (kemikalieskatten). 

I höstbudgeten fanns dock den kritiserade skatten kvar.

– Man kan inte göra allt. Fyra partier kan inte få igenom allt. Vi har haft bra förhandlingar, prioriterat det som är viktigt. Vi har fått med mycket både inom reformutrymmet och det vi prioriterat om, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Aftonbladet.

Fakta: Förändring i skatteuttag för några produktgrupper

Avser tredje kvartal 2023 jämfört med samma period 2022

Produktgrupp

Förändring skatteuttag

Tvättmaskiner

+ 62 Procent

Tv-apparater/Skärmar

+ 58 procent

Torktumlare

+ 50 procent

Datorer/läsplattor

+ 34 procent

Spelkonsoler

+ 31 procent

Telefoner/routrar

+ 23 procent

Källa: ElektronikBranschen

Foto:  Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


JUST NU: Estland har stängt gränsen till Ryssland

2025 10 11

Estland har tillfälligt stängt gränsövergången mot Ryssland

Estland har tillfälligt stängt gränsövergången vid Saatse efter att ovanligt mycket rysk militär aktivitet observerats i området.

Enligt den estniska public service-kanalen ERR fattades beslutet efter att estniska gränsvakter noterat en markant ökning av rysk militär närvaro, rapporterar Kyiv Independent.

Rysk rörelse vid gränsen

– Ryska gränsvakter patrullerar normalt i området, eftersom vägen passerar en liten del av ryskt territorium, säger Kunter Pedoski, operativ chef vid Estlands södra prefektur, till ERR.

– Men idag såg vi betydligt mer rörelse än vanligt.

Pedoski berättar att estniska patruller snabbt stationerades vid vägen för att varna förare och uppmana dem att undvika området.

Trots detta försökte vissa bilister ändå ta sig igenom zonen.

Vill undvika eskalation

Estlands väg 178, mellan byarna Lutepää och Sesniki, passerar genom ryskt territorium två gånger – en kort sträcka på 30 meter och en längre på cirka en kilometer.

Den längre delen kallas Saatse Boot.

Fordon får köra genom ryskt område, men de får inte stanna. Detta gäller för bilar, motorcyklar, mopeder och cyklar, men inte elscootrar.

Det är inte tillåtet att sätta foten i marken inom de markerade områdena.

Ryska gränsvakter har rätt att övervaka området, se till att reglerna följs och stoppa fordon som bryter mot dem.

Gränsövergången vid Saatse innebär alltid vissa risker för civila trafikanter.

– Vi har beslutat att tillfälligt stänga övergången för att undvika att situationen förvärras. Säkerheten för våra medborgare kommer alltid först, säger Pedoski.

Den estniska gränsstängningen sker samtidigt som spänningarna i regionen ökar.

Under de senaste veckorna har flera ryska stridsflygplan och drönare brutit mot Nato:s luftrum.

Ökade intrång

I september flög tre ryska MiG-31-plan in i estniskt luftrum och stannade där i tolv minuter innan de avvisades av NATO-styrkor.

Händelsen väckte starka reaktioner i Tallinn och fördömdes av både EU och NATO.

I början av september sköt polska styrkor ner flera ryska drönare som tagit sig in över polskt territorium, och några dagar senare upptäcktes ytterligare en rysk drönare över Rumänien.

Foto:

Text: Redaktionen


Ny regel på väg till föräldrar som vabbar

2025 10 11

Från och med 1 januari kan fler föräldrar få rätt till VAB-ersättning.

Det gäller dock inte alla föräldrar.

Förändringen riktar sig till föräldrar till barn med sjukdom, skada eller funktionsnedsättning, samt barn som behöver stöd eller skydd från socialtjänsten.

Högre ersättning

Regeringen vill göra det lättare att kombinera arbetsliv och familjeliv och ge barn bättre möjligheter till stöd och skolgång.

– Att föräldrar ska kunna delta på möten med skola och socialtjänst är både rätt och rättvist. En utvidgad rätt till VAB gör det lättare att förena jobb och familj, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

Satsningen beräknas kosta 74,1 miljoner kronor under 2026, enligt budgetpropositionen.

LÄS MER: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Vilka föräldrar berörs?

De nya reglerna omfattar framför allt föräldrar till barn med särskilda behov, som ofta behöver ha kontakter med skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst.

– Föräldrar till barn med sjukdom, skada eller funktionsnedsättning, och föräldrar till barn som behöver skydd eller stöd av socialtjänsten, behöver ofta ha kontakter med skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Det kan till exempel handla om barn med diabetes. För föräldrar kan det vara en utmaning, särskilt för dem som inte har flexibel arbetstid, uppger regeringen.

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan också ha rätt till flera olika typer av ersättningar, som assistansersättning, omvårdnadsbidrag, merkostnadsersättning, kontaktdagar enligt LSS och bilstöd.

Utvidgad rätt

Dessa ersättningar syftar till att ge familjer ekonomiska förutsättningar att hantera barnets behov samtidigt som de kan fortsätta arbeta.

− Det blir enklare för föräldrar som har barn med särskilda behov att vara närvarande när det behövs. Med en utvidgad rätt till VAB stärker vi både barnens och föräldrarnas trygghet, säger Linda Lindberg, gruppledare för Sverigedemokraterna.

De nya reglerna träder i kraft 1 januari 2026.

Föräldrar uppmanas att kontakta myndigheten om de är osäkra på vilka regler och ersättningar som gäller för just deras situation.

LÄS MER: ”Allvarligt” – 1,3 miljoner svenskar har samma problem på jobbet

Foto: K. Sikkema resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen