Trendbrott – två banker sänker räntan

2023 12 07

I ett tufft ekonomiskt läge har svenska bolånetagare fått vänja sig vid att räntorna tickar uppåt.

Förra veckan kom dock ett efterlängtat besked.

SBAB, ett av de största bolåneinstituten i Sverige, meddelade att man sänker samtliga listräntor för bolån.

Sänkningarna ligger mellan 0,10–0,15 procentenheter och gäller alla bindningstider från tre månader upp till tio år.

SBAB förklarade att man fattat beslutet utifrån rådande konkurrenssituationen på marknaden.

Sjunkande marknadsräntor och lägre upplåningskostnader pekades även ut som två viktiga anledningar.

Nu verkar SBAB:s räntebesked gett ringar på vattnet.

I dag, torsdag, meddelar två banker att man går fram med nya sänkningar.

Först ut

Pensionsbolaget Skandia sänker räntor på bolån med 1–5 års löptider.

Sänkningarna varierar mellan 0,20 och 0,30 procent.

Den rörliga boräntan lämnas oförändrad.

Ger besked efter Skandia

Kort efter Skandias besked meddelar Danske Bank att man även kommer att sänka sina boräntor.

Banken sänker bolåneräntan med 0,20 till 0,30 procent på alla bindningstider på bolån.

– Justeringen av räntan på fastränteplaceringarna gäller från och med den 7 december 2023.

– Bakgrunden till justeringarna är förändrade marknadsräntor, framhåller banken i ett uttalande.

Danske Bank sänker även den rörliga boräntan med 0,05 procentenheter.

Landshypotek har även sänkt

Danske Bank blir den tredje banken som går fram med räntesänkningar efter SBAB:s besked.

Utöver Skandia har även Landshypotek sänkt en lång rad bolåneräntor.

Under gårdagen meddelande banken att räntor med 1–10 års löptider sänks med 0,25 till 0,40 procentenheter.

Det är tredje gången på en månad som Landshypotek sänker bolåneräntorna.

– Vi fortsätter att se en mer stabil räntemarknad med lägre upplåningskostnader och kan därför fortsätta att sänka våra bolåneräntor. Vi vill vara snabba med att lyfta ut bättre erbjudanden till våra kunder, och det känns så klart extra viktigt i en tid då många kämpar med att få vardagsekonomin att gå ihop, kommenterade Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef på Landshypotek Bank.

Här är Skandias och Danske Banks nya listräntor

Danske Bank:

Bindningstid	Förändring	Ny listränta(%)
3 mån	-0,05	5,79
1 år	-0,20	5,34
2 år	-0,30	4,94
3 år	-0,20	4,69
4 år	-0,20	4,59
5 år	-0,20	4,36
6 år	-0,20	4,41
10 år	-0,20	4,32

Skandia:

Bindningstid	Förändring	Ny listränta(%)
3 mån	Oförändrad	5,59
1 år	-0,20	5,69
2 år	-0,20	5,29
3 år	-0,30	5,14
5 år	-0,25	4,95

Foto: M Lis

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen