24 feb 2026

Trendbrott – två banker sänker räntan

2023 12 07

I ett tufft ekonomiskt läge har svenska bolånetagare fått vänja sig vid att räntorna tickar uppåt.   

Förra veckan kom dock ett efterlängtat besked.

SBAB, ett av de största bolåneinstituten i Sverige, meddelade att man sänker samtliga listräntor för bolån.

Sänkningarna ligger mellan 0,10–0,15 procentenheter och gäller alla bindningstider från tre månader upp till tio år.

SBAB förklarade att man fattat beslutet utifrån rådande konkurrenssituationen på marknaden.

Sjunkande marknadsräntor och lägre upplåningskostnader pekades även ut som två viktiga anledningar.

Nu verkar SBAB:s räntebesked gett ringar på vattnet.

I dag, torsdag, meddelar två banker att man går fram med nya sänkningar. 

Först ut

Pensionsbolaget Skandia sänker räntor på bolån med 1–5 års löptider.

Sänkningarna varierar mellan 0,20 och 0,30 procent.

Den rörliga boräntan lämnas oförändrad.

Ger besked efter Skandia

Kort efter Skandias besked meddelar Danske Bank att man även kommer att sänka sina boräntor.

Banken sänker bolåneräntan med 0,20 till 0,30 procent på alla bindningstider på bolån.

– Justeringen av räntan på fastränteplaceringarna gäller från och med den 7 december 2023.

– Bakgrunden till justeringarna är förändrade marknadsräntor, framhåller banken i ett uttalande.

Danske Bank sänker även den rörliga boräntan med 0,05 procentenheter.

Landshypotek har även sänkt

Danske Bank blir den tredje banken som går fram med räntesänkningar efter SBAB:s besked.

Utöver Skandia har även Landshypotek sänkt en lång rad bolåneräntor.

Under gårdagen meddelande banken att räntor med 1–10 års löptider sänks med 0,25 till 0,40 procentenheter.

Det är tredje gången på en månad som Landshypotek sänker bolåneräntorna.

–  Vi fortsätter att se en mer stabil räntemarknad med lägre upplåningskostnader och kan därför fortsätta att sänka våra bolåneräntor. Vi vill vara snabba med att lyfta ut bättre erbjudanden till våra kunder, och det känns så klart extra viktigt i en tid då många kämpar med att få vardagsekonomin att gå ihop, kommenterade Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef på Landshypotek Bank.

Här är Skandias och Danske Banks nya listräntor

Danske Bank: 

Bindningstid Förändring  Ny listränta(%) 
 3 mån -0,05  5,79
 1 år -0,20  5,34
 2 år -0,30  4,94
 3 år -0,20  4,69
 4 år -0,20  4,59
 5 år -0,20  4,36
 6 år -0,20  4,41
 10 år -0,20  4,32

Skandia: 

Bindningstid Förändring  Ny listränta(%) 
 3 mån Oförändrad  5,59
 1 år -0,20  5,69
 2 år -0,20  5,29
 3 år -0,30  5,14
 5 år -0,25  4,95

Foto: M Lis

Text: Redaktionen


4 feb 2026

S-ledaren: ”Det är helt sjukt – hela personalen har lämnat”

2026 02 27

Magdalena Andersson (S) är besvärad.

Socialdemokraternas partiledare menar att det finns problem med systemet för arbetskraftsinvandring.

Detta efter att S-ledaren gjort ett besök i Norrbotten som lämnade avtryck.

Där har man enligt Andersson tvingats stänga avdelningar på äldreboenden – på grund av att “hela personalen har utvisats”, rapporterar Dagens industri.

“Det är helt sjuk”

Det nuvarande systemet fungerar inte, menar hon.

S-ledaren anser att förändringar krävs – detta efter bland annat ett besök i Norrbotten.

– Där har man fått stänga avdelningar på äldreboenden för att hela personalen har utvisats. Det är helt sjukt, säger hon till Di.

“Fungerar inte”

S-ledaren menar vidare att regeringen och SD försöker komma åt fusk med arbetstillstånd på “ett väldigt stelbent sätt” – och pekar på just exemplet i Norrbotten.

– Det är uppenbart att det som gäller nu, där det är helt upp till arbetsgivaren att bestämma vilka som kommer i kombination med ett lönegolv, inte fungerar, säger hon.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

25 procent

I Harads i Norrbotten har 25 procent av äldreboendenas personal försvunnit på två år.

Personalrekryteraren Marie Mattson är besviken.

– Det säger ”de måste integrera sig, de måste lära sig språket”. Mina medarbetare har gjort allt rätt och ändå hjälpte det inte, säger hon till SVT.

Skärpta regler

“Skärpta regler för arbetskraftsinvandring ska stoppa missbruket och stärka kontrollen”.

Så lät det från regeringen mot slutet av 2025.

– Arbetskraftsinvandringen till Sverige ska ske under rättvisa och ordnade former, sade migrationsminister Johan Forssell (M) då.

– Därför genomför regeringen nu en omfattande reform som sätter stopp för missbruk och stärker kontrollen. Med skärpta regler, nya straffbestämmelser och tydligare ansvar bygger vi ett system som skyddar kvalificerade arbetstagare och gynnar seriösa arbetsgivare.

Läs mer: ”Lägg av, skärp dig” – Sverige dundrar mot Trump

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20 jan 2026

”Inte en chans” – stort bakslag väntar Kreml

2026 02 27

Rysslands ekonomi står inför en tung smäll.

Sberbanks chef Herman Gref varnar för att den ryska rubeln väntas försvagas kraftigt under 2026.

Detta på grund av lägre betalningsbalansöverskott och minskade valutatransaktioner från Centralbanken, vilket kan bli ett stort bakslag för Putins ekonomi, rapporterar oberoende Moscow Times.

Förutspår kraftigt fall

Sberbanks chef Herman Gref förutspår ett kraftigt fall av rubeln.

När Centralbanken drar ner på sina valutatransaktioner och betalningsbalansens överskott krymper, kommer rubeln börja försvagas från andra kvartalet 2026, menar Gref.

– Jag ser i år inte en chans alls att ha en så stark rubel som förra året. Det är kontraproduktivt på alla tänkbara och otänkbara sätt, säger Gref.

Under 2025 stärktes rubeln nästan 45 % mot amerikanska dollarn, vilket gjorde den till den valuta som stärktes mest under året.

Överskottet i Rysslands betalningsbalans uppgick förra året till 41 miljarder dollar, medan Gref påminner om att det för 2026 endast förväntas ligga på cirka 10 miljarder dollar.

LÄS MER: Stor brist för vanliga ryssar – mardröm för Putin

Olika prognoser

Sberbanks officiella prognos för slutet av 2026 ligger på 85–90 rubel per dollar, men Gref själv är mer pessimistisk.

– Mina personliga förväntningar vid årsskiftet är plus-minus 95. Möjligen, beroende på omständigheterna, närmare 100, det kommer att bero på centralbankens politik. Så snart speglingarna minskar kommer rubeln att gå nedåt, förklarar han.

Finansminister Anton Siluanov meddelade nyligen att regeringen överväger en skärpning av budgetregeln med ett lägre baspris för olja, vilket kan minska Centralbankens valutautbud.

Detta kan ytterligare pressa rubeln nedåt.

Faktorer som påverkar rubeln

Centralbanken säljer stora mängder kinesisk valuta och guld på Moskva-börsen – ungefär 16,5 miljarder rubel per dag.

Det är mycket mer än normalt och har hjälpt rubeln att hålla sig stark.

Om detta stöd försvinner kan rubeln däremot bli svagare.

– Kombinationen av dessa faktorer gör att dollarkursen troligen kommer börja stiga från andra kvartalet. Hur snabbt den stiger är svårt att säga, mycket handlar om magkänsla, avslutar Gref.

LÄS MER: Orbán har panik – tvingas till nödåtgärd

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen