”Trendbrott” för Tidöpartierna – minskat med 14 procent

2025 12 11

Ett ”möjligt trendbrott” i ett av regeringens viktigaste vallöften är på väg att inträffa.

Inför valet 2022 lovade Tidöpartierna reformer och satsningar inom en rad områden.

Ett av dem, som var särskilt viktigt för Kristdemokraterna, var att korta de långa vårdköerna.

Nu ser en vändning ut att vara på väg.

– På sistone har vi sett ett möjligt trendbrott, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), till SVT.

Kortats ner

För att korta vårdköerna har regeringen satsat 18 miljarder kronor.

Enligt sjukvårdsministern har det lett till kortare köer inom flera av vårdens verksamhetsområden.

Bland annat har väntetiden för operationer gått ner med 14 procent i genomsnitt sedan regeringens tillträde 2022, rapporterar SVT med hänvisning till uppgifter från Sveriges kommuner och regioner.

Samtidigt framhåller Elisabet Lann att det kommer ta längre tid innan de orimliga köerna är helt borta.

– Den genomsnittliga väntetiden är fortfarande för lång men vi ser en trend där det går åt rätt håll, säger hon, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Stora skillnader

Inför 2026 har regeringen avsatt ytterligare 6,6 miljarder kronor i budgeten för att korta köerna.

Trots den genomsnittliga minskningen är skillnaden stor beroende på var i Sverige man bor.

– Skillnaderna visar att vissa regioner har lyckats ställa om och öka produktionen, medan andra har haft svårt att öka antalet operationer, uppger regeringen i ett uttalande.

Nu presenterar regeringen en satsning på att jämna ut villkoren.

– Våra satsningar visar att köerna går att korta med rätt styrning och krav. Men skillnaderna mellan regionerna är oacceptabla, säger Sverigedemokraternas gruppledare i riksdagen, Linda Lindberg, i ett uttalande.

– Patienterna ska inte vara beroende av sitt postnummer för att få vård i tid. Därför breddar vi nu satsningen och förväntar oss att alla regioner tar ansvar, använder den kapacitet som finns och sätter patienten före administration.

LÄS OCKSÅ: Plötsliga vändningen – säger nej till elbilar

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen.

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

– Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen