Trendbrott för elbilar – på grund av Riksbanken

2024 04 02

Men nu har trenden brutits.

Det uppger branschorganisationen Mobility Sweden i sin senaste månadsstatistik över antalet nyregistrerade bilar i Sverige.

Av antalet nyregistrerade bilar i mars var 35 procent elbilar. En ökning med 7 procentenheter jämfört med föregående månad.

Dessutom ökade antalet nyregistrerade elbilar på privatpersoner med hela 32 procent.

Riksbankens signaler bakom ökningen

Enligt Mattias Bergman, vd för Mobility Sweden, beror uppgången på en ljusning i det ekonomiska läget. 

– Riksbankens signaler om kommande sänkningar av styrräntan har gett viss ökning av privatmarknadens intresse för elbilar i mars, säger han i ett uttalande.

Samtidigt konstaterar Bergman att försäljningssiffrorna måste upp om Sverige ska klara klimatmålen.

– Tillväxtkurvan är flackare än den behöver vara för att klara våra klimatmål. Därför är det viktigt att regeringen bidrar till att elektrifieringen tar fart på privatmarknaden genom effektiva styrmedel, framhåller vd:n för Mobility Sweden.

Då ska fossila bränslen fasas ut

Sverige har genom ett EU-beslut förbundit sig till att förbjuda fossila förbränningsmotorer till 2035. Ett mål som kan bli svårt att uppnå om elbilsmarknaden stagnerar.

– Det är uppenbart att privatmarknaden för personbilar generellt och elbilar i synnerhet är fortsatt svag. För att vända denna negativa trend krävs det riktade insatser från regeringen för att stimulera efterfrågan på elbilar bland privatpersoner. Det är avgörande för att inte elektrifieringen ska backa, sa Mattias Bergman när Mobility Sweden presenterade sin månadsstatistik för februari.

Fakta: Sveriges nationella klimatmål

Etappmålen:

- Utsläppen år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990.

- Utsläppen år 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990.

- Utsläppen år 2040 bör vara 75 procent lägre än utsläppen år 1990.

Långsiktiga målet:

- Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre senast år 2045 än utsläppen år 1990. 

Källa: Naturvårdsverket

Foto: Johanna Hanno resp M. Fousert

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen