Tre ryska befälhavare dödade

2022 03 06

Nu kommer rapporter om att minst tre ryska chefer inom armén har dödats i strid.

Den ryska regimens armé bjuds på hårt motstånd av Ukrainas väpnade styrkor.

Allt fler döda

I takt med att Rysslands armédivisioner försöker pressa sig allt längre in i Ukraina ökar antalet dödsoffer undan för undan på båda sidor.

Närmare frontlinjen

Då det ryska anfallet bitvis inte gått lika bra som väntat har högre chefer inom ryska armén tagit sig längre fram mot frontlinjen för att få ökad insikt i anfallskriget mot Ukraina, rapporterar BBC News.

Dödad av krypskytt

Framstötningarna är långt ifrån riskfria och nu kommer underrättelseuppgifter från Väst om att vice chefen för 41:a Kombinerade Vapenarmén har dödats av en krypskytt.

Kombinerade vapenarméer är armédivisioner som utgörs av mer än en variant av stridsfunktion, till exempel en kombination av både fotsoldater, så kallat infanteri, och artilleri. Det kan även vara en kombination av artilleri och attackhelikoptrar. Artilleri är exempelvis granatvapen och kanoner.

Två andra chefer dödade

Dessutom skall en rysk divisionschef och en rysk regementschef har dödats i strider med Ukrainas väpnade styrkor.

– Armécheferna försöker implementera sin egen profil och betoning på stridsfältet men det leder i sin tur till att de utsätter sig själva för större risker, rapporterar BBC News säkerhetskorrespondent Gordon Corera.

Belägrar Mariupol

Ryssarna belägrar den ukrainska staden Mariupol, uppger CNN.

Stadens borgmästare säger att man är omringade av ryska styrkor och att folket är i desperat behov av militär hjälp och humanitära insatser.

34 invånare dödade

I nordöstra Ukraina har 34 personer ur allmänheten dödats av en rysk attack mot Kharkivregionen på bara 24 timmar, rapporterar BBC.

– [Ryssarna] försöker avsiktligt eliminera ukrainska folket eftersom de skjuter mot civila områden, säger Kharkivs borgmästare.

Ryssar avancerar mot Odesa

Ryska trupper uppges även närma sig Odesa som är landets tredje största stad med över 1 miljon invånare. Odesa ligger vid Svarta Havets nordvästra strand.

Arkivfoto: Ux gun resp Ukraine President Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras.

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen