2 sep 26

Tre områden riskerar en blöt midsommar

2023 06 21

Klassiskt svenskt midsommarväder. 

Det kan stora delar av Sveriges befolkning förvänta sig under årets midsommarfirande.

SMHI förutspår att det kommer bli mellan 20 och 25 grader i stora delar av landet på fredag.

Soligast blir det i södra och mellersta Norrland.

Midsommarfirare i Götaland kan däremot behöva stå ut med mindre antal soltimmar och en något lägre temperatur.

Ett tätare molntäcke väntas ligga över Sveriges södra delar under fredagen. 

Höjer ett varningens finger

Prognosen beskrivs som ”relativt säker”, rapporterar DN.

– Det finns bara två osäkerheter. Dels är det hur länge regnområdet kommer hänga kvar över Norrbotten. Nu ser det ut att klarna framåt midsommaraftonens kväll, men det kan ske tidigare eller senare, säger SMHI:s meteorolog Emma Härenstam till tidningen.

Vidare höjer hon ett varningens finger för Skåne och Blekinge.

Skåne- och Blekingebor riskerar en blöt midsommar, enligt meteorologen.  

– Nu ligger också ett regnväder över Tyskland och Polen under midsommar, det kan beröra Skåne och kanske Blekinge, berättar Emma Härenstam

Risk för regn

På sin hemsida varnar SMHI även för regn i det nordligaste delarna av Sverige.

– På midsommarafton dröjer rester av regnet kvar över nordligaste Norrland. Någon skur får man räkna med även ner över i södra Norrlandsfjällen.

– Men i övrigt väntas uppehåll och varierad molnighet. Ett regnområde passerar visserligen över Östersjöns södra delar, men det ser i nuläget inte ut att beröra svenskt landområde, säger väderinstitutets meteorolog Lars Knutsson.

Här blir det varmast

Risk för regn i delar av Sverige. 

Men längs västkusten väntas rejält med sol under midsommarfirandet. 

Det berättar Josefine Qvarnesjö-Bergstedt, meteorolog på väderinstitutet Storm, för Expressen.

– Bästa midsommarvädret blir det i Bohuslän och längs Norrlandskusten, säger hon till tidningen.

Foto: E. Witsoe

Text: Redaktionen


20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen