Tre män har utsatt 20-åring för svår misshandel

2023 08 26

Det rör sig om en man i 20-årsåldern som blivit utsatt för en brutal misshandel.

Tre maskerade män gav sig på mannen vid en parkeringsplats i Åmål, som ligger i Västra Götalands län.

Personen har nu allvarliga skador.

Det rapporterar Aftonbladet.

“Knogjärn och basebollträ"

Mannen attackerades av de tre maskerade männen som var utrustade med knogjärn och basebollträ.

– De är beväpnade på olika sätt, det finns uppgifter om att de har knogjärn och ett basebollträ. Mannen blir slagen på benen och i ansiktet, säger polisens presstalesperson Jens Andersson till tidningen.

Han är nu allvarligt skadad, men det ska inte röra sig om några livshotande skador.

Försökte stoppa

Två personer som märkte vad som pågick försökte stoppa misshandeln, men gärningspersonerna betedde sig då aggressivt även mot dem.

En av gärningsmännen har sedermera gripits i en bostad, och beslut har fattats om husrannsakan samt beslagtagna föremål.

Gärningsmännen och brottsoffret är bekanta med varandra sedan tidigare.

Polisen kommer nu att utreda händelsen och arbeta med att hitta de övriga inblandade i den brutala misshandeln.

Umeå och Skellefteå

Även i Umeå och Skellefteå har polisen arbetat med flera fall av misshandel.

I Umeå har en man omhändertagits efter att ha slagit en annan man vid en restaurang.

– Polis beordras till Vasaplan i Umeå med anledning av misshandel. En man har blivit slagen av en annan man på en restaurang. 

– En misstänkt man anträffas. Mannen, som är i 30-årsåldern, omhändertas med stöd av lagen om omhändertagande av berusade personer. Han misstänks för misshandel och narkotikabrott, provtagning utförs, framhåller polisen angående händelsen.

Skuren i ansiktet

Även i Göteborg har ett fall av grov misshandel skett under lördagen.

En man i 55-årsåldern har blivit knivskuren i ansiktet på en spårvagn på väg mot Frölunda Torg.

– Polis åker till platsen och påträffar målsägande, som blöder från en skada vid tinningen.

Arkivfoto: Polisen Linköping FB

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen