Tre grupper varnas för att bada

2023 06 22

Nya larm har inkommit om en bristfällig vattenkvalité vid svenska badplatser.

Ytterligare tre badplatser har rödlistats i Stockholm, rapporterar SvD.

Det innebär att totalt sex av huvudstadens badplatser anses hålla för låg vattenkvalité. 

Det handlar om: 

- Östra delen av Ängbybadet i Bromma

- Långholmens strandbad på Södermalm

- Östra delen av Kaananbadet i Vällingby

- Östra delen av Maltesholmsbadet i Hässelby

- Norra delen av Sätrastrandsbadet i Skärholmen

- Östra delen av Smedsuddsbadet på Kungsholmen

Varnar äldre och barn

Nu uppmanas allmänheten att hålla sig borta från badvattnet.

Framför allt varnas äldre, barn och personer med nedsatt immunförsvar.

Grupperna löper störst risk att drabbas av allvarliga biverkningar.

Det berättar Victoria Christensen, miljö- och hälsoskyddsinspektör vid miljöförvaltningen, i en intervju med SvD.

– Risken uppstår om man råkar svälja vatten. Det handlar om symptom som liknar magsjuka, med kräkningar och diarré, säger hon till tidningen.

Varierande anledningar

Orsakerna till den dåliga vattenkvalitén varierar.

Vattnet kan ha förorenats på olika sätt – till exempel via fågelbajs, avloppsvatten eller markavrinning efter regn.

Vid Långholmens strandbad misstänker man att det är avföring från gäss som orsakat den dåliga vattenkvalitén.

– De bajsar på stranden vilket rinner ner i vattnet, säger Victoria Christensen till SvD.

Försöker få bort gässen

Olika åtgärder har vidtagits för att försöka få bort gässen från stränderna.

Vid Sätrastrandsbadet, Långholmen och Maltesholmsbadet i Hässelby har drönare använts för att jaga bort djuren, rapporterar DN.

– Vi vill ha bort dem, de förorenar vattnet och vi har tyvärr fått stänga badstränder tidigare somrar, säger finansborgarrådet Karin Wanngård (S) till tidningen.

Förutom drönarprojektet har andra metoder testats för att få bort gässen.

– Vi har skyddsjakt på gässen, men det hjälper inte, de är ganska sluga. I slutet av säsongen har de lärt sig känna igen jägarnas bilar. Vi har också försökt med uppstoppade rävar, men gässen inser att de inte rör sig och inte är någon fara, säger Karin Ekdahl Wästberg, innovationsdirektör i Stockholms stad, till DN.

Foto: D. Boca

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen