Tre branscher skriker efter personal – nu till hösten

2024 09 10

På flera håll i landet är jobbprognosen svag inför den kommande hösten.

I exempelvis mellersta Sverige väntas en inbromsad arbetsmarknad med en jobbprognos på +5 procent – en kraftig minskning jämfört med föregående kvartal på +28 procent.

Även i södra Sverige samt i Stockholm och Uppsala ser det mörkt ut på jobbfronten, enligt ManpowerGroups uppdaterade Arbetsmarknadsbarometer.

Men det finns undantag.

– Sysselsättningstrenden inför hösten är fortsatt hoppfull i Sverige, trots ganska dystra siffror vad gäller varsel och arbetslöshet, säger Mikael Jansson, vd på ManpowerGroup, i en kommentar.

Tre hoppfulla branscher

Framför allt är det tre branscher där det flaggas för en ljus jobbhöst.

Det handlar om bank-, finans- och fastighetsbranscherna som lämnar den starkaste sysselsättningsprognosen av samtliga branscher inför årets fjärde kvartal.

– Vi ser att framtidstron inom olika branscher skiljer sig åt en hel del, vilket är ett tecken på en fortsatt osäkerhet kring det ekonomiska läget, säger Mikael Jansson och tillägger:

– På europeisk nivå släpar Sverige efter i återhämtningen jämfört med andra länder – därför är det glädjande att bank-, finans- och fastighetsbranscherna är ett positivt undantag med en förväntat stark rekryteringstakt.

"Stabil efterfrågan på kompetens"

IT- och telebranschen har under året genomgående haft den högsta prognosen under 2024.

Men nu får den sig se omskriven av de tre branscherna, som även inkluderar försäkringar, som alltså är på stor frammarsch.

Dessutom ser prognosen lovande ut för hälsa, sjukvård och life science, servicenäringen samt parti- och detaljhandeln.

– Trots lågkonjunkturen har bank-, finans- och fastighetsbranschen genomgående visat en stabil efterfrågan på kompetens. När konkurrensen om den tillgängliga arbetskraften hårdnar inom en bransch behöver arbetsgivarna även satsa på utbildning och kompetensutveckling av befintliga medarbetare, för att inte tappa fart, säger Mikael Jansson.

Hela branschprognosen – här behövs det personal

• Bank-, finans- och fastighetsbranscherna, +31 procent
• Hälsa, sjukvård och Life science, +23 procent
• Servicenäringen samt parti- och detaljhandeln, +23 procent
• Telekom- och mediabranscherna, +22 procent
• IT-branschen, +20 procent
• Transport, logistik och fordonsindustrin, +16 procent
• Råvaror, gröna näringar, bygg- och tjänsteföretag, försvarsindustrin, +11 procent
• Energi- och samhällsservice, +5 procent

Källa: ManpowerGroup

Foto: M. Rad

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen