Trafikverket varnar för nytt E22

2024 01 17

Ett kraftigt snöoväder har dragit in över Sverige under onsdagen.

SMHI har utfärdat en orange varning, den näst högsta, från Bohuslän ner till stora delar av Halland.

Västkusten är hårt drabbat.

Polisen uppmanar allmänheten att inte ge sig ut på vägarna.

– Väglaget är inte lämpat för bilkörning. Det är snövallar och mycket snö och dålig sikt, säger polisens presstalesperson Hans-Jörgen Ostler till GP.

Förberedande åtgärder

Under onsdagen har flera åtgärder vidtagits för att möta snöovädret.

Kollektivtrafik har ställts in på många håll, skolelever tvingas stanna hemma och Trafikverket har satt in bandvagnar.

– Vi har beslutat att skicka bandvagnar som kommer att stå räddningstjänsten till förfogande. Vi kommer skicka tre till Göteborg och tre till Uddevalla, sa Felicia Danielsson, kommunikatör på Trafikverket, till P4 Väst under gårdagskvällen.

Varnar för skräckscenario

Trafikverket har agerat förebyggande.

Men myndigheten utesluter inte att ett nytt skräckscenario kan uppstå på vägarna.

Den 3 januari fastnade cirka 1 000 fordon på E22 mellan Hörby och Kristianstad. Människor satt fast i sina bilar i många timmar innan de kunde evakueras.

Nu varnar Bengt Ohlsson, presschef på Trafikverket, för att ett nytt E22 kan uppstå.

– Det finns alltid risk för att vi ska få ett nytt E22. En olycka som pluggar igen vägbanan och snö som ställer till det. Vinden skapar stora snövallar som inte går att ta sig förbi. Snömässigt är det ingen skillnad då och nu, säger han till Expressen och tillägger:

– Vi har inte kameror som täcker alla 10 000 kilometer av väg och sker en olycka måste vår ledningscentral få reda på det, men det kan ta tid.

Uppmaningen: Ta med termos och filt

Även polisen varnar för att ett liknande scenario kan inträffa.

– Om man trots allt måste ge sig ut i trafiken idag så är det klokt att ta med sig en termos med varm dryck samt jacka alternativt filt ifall man blir stående med bilen. Då klarar man sig en stund, säger Hans-Jörgen Ostler till GP.

Foto: E. Myznik

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen