Trafikverket varnar för nytt E22

2024 01 17

Ett kraftigt snöoväder har dragit in över Sverige under onsdagen.

SMHI har utfärdat en orange varning, den näst högsta, från Bohuslän ner till stora delar av Halland.

Västkusten är hårt drabbat.

Polisen uppmanar allmänheten att inte ge sig ut på vägarna.

– Väglaget är inte lämpat för bilkörning. Det är snövallar och mycket snö och dålig sikt, säger polisens presstalesperson Hans-Jörgen Ostler till GP.

Förberedande åtgärder

Under onsdagen har flera åtgärder vidtagits för att möta snöovädret.

Kollektivtrafik har ställts in på många håll, skolelever tvingas stanna hemma och Trafikverket har satt in bandvagnar.

– Vi har beslutat att skicka bandvagnar som kommer att stå räddningstjänsten till förfogande. Vi kommer skicka tre till Göteborg och tre till Uddevalla, sa Felicia Danielsson, kommunikatör på Trafikverket, till P4 Väst under gårdagskvällen.

Varnar för skräckscenario

Trafikverket har agerat förebyggande.

Men myndigheten utesluter inte att ett nytt skräckscenario kan uppstå på vägarna.

Den 3 januari fastnade cirka 1 000 fordon på E22 mellan Hörby och Kristianstad. Människor satt fast i sina bilar i många timmar innan de kunde evakueras.

Nu varnar Bengt Ohlsson, presschef på Trafikverket, för att ett nytt E22 kan uppstå.

– Det finns alltid risk för att vi ska få ett nytt E22. En olycka som pluggar igen vägbanan och snö som ställer till det. Vinden skapar stora snövallar som inte går att ta sig förbi. Snömässigt är det ingen skillnad då och nu, säger han till Expressen och tillägger:

– Vi har inte kameror som täcker alla 10 000 kilometer av väg och sker en olycka måste vår ledningscentral få reda på det, men det kan ta tid.

Uppmaningen: Ta med termos och filt

Även polisen varnar för att ett liknande scenario kan inträffa.

– Om man trots allt måste ge sig ut i trafiken idag så är det klokt att ta med sig en termos med varm dryck samt jacka alternativt filt ifall man blir stående med bilen. Då klarar man sig en stund, säger Hans-Jörgen Ostler till GP.

Foto: E. Myznik

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen