Trafikverket går ut med meddelande till landets bilister

2023 07 01

Trafikverket har en skarp uppmaning till alla som kör bil ute på Sveriges vägar.

Sommaren är här och då ökar resandet i landet.

Slår larm

Den blir trängre på vägarna och olycksrisken ökar i den tunga trafiken.

Mitt i semestertrafiken står alla vägarbetare – som jobbar för fullt under sommarveckorna när det är bäst förutsättningar för underhåll och reparation av Sveriges vägar.

Och nu slår dock Trafikverket larm, rapporterar Sveriges Radio.

Personalen på vägarna riskerar att skadas – för att folk inte klarar av att hålla hastigheten vid vägarbeten.

Viktig uppmaning

Myndigheten riktar därför en viktig uppmaning till alla som sätter sig bakom ratten och beger sig ut på vägarna: dämpa farten.

– Det finns en otrygghet idag och det är en farlig arbetsmiljö, säger Mikael Hårrskog som jobbar som projektledare på Trafikverket, till SR.

"Alla ska få komma hem"

Mellan 2003 och 2021 har 151 olyckor ägt rum där vägarbetare på det statliga vägnätet drabbats.

Av dessa har fem haft dödlig utgång.

Oacceptabelt, enligt Trafikverket.

Ingen vägarbetare ska riskera att inte få lov att återse sina familjer när de slutat arbeta för dagen.

– Tänk på detta att alla som jobbar längs våra vägar ska kunna komma hem från jobbet varje dag och inte vara drabbade av någon skada, säger Mikael Hårrskog.

Flest olyckor på sommaren

Sommarmånaderna är kraftigt överrepresenterade när det gäller olyckor i trafiken.

Förra året dog 77 personer i trafikolyckor på sommaren. Den högsta siffran sedan 2018, enligt Vi Bilägare.

– Den första farliga trafikhelgen är midsommarhelgen. Stress, långa bilköer och trötthet ökar risken för att råka ut för en svår olycka, säger Johan Granholm, motorexpert på försäkringsbolaget If, till samma sajt.

Körs på bakifrån

Även om midsommar har passerat är det många intensiva veckor kvar med hög risk på vägarna.

Och Trafikverket är inte de enda som varnat för att vara extra uppmärksamma i samband med vägarbeten och olycksplatser.

– Det är också viktigt att öka avståndet till framförvarande fordon. Den vanligaste olyckstypen vid vägarbeten är upphinnandeolyckor, där ett fordon blir påkört bakifrån av ett annat fordon, säger trafiksäkerhetsexperten Tony Gunnarsson från riksförbundet M Sverige till Vi Bilägare.

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen