Tradition i skolan på väg att bytas ut– kan bli ett minne blott

2024 10 25

Ett av de mer klassiska inslagen i skolan är nu föremål för diskussion i riksdagen.

Många markerar veckan i almanackan redan när höstterminen börjar.

För såväl elever som lärare och vårdnadshavare är just vecka 44 helig – det är då det är höstlov i hela landet.

Men den klassiska veckan kan potentiellt bli ett minne blott för många skolor.

Detta efter att riksdagen nu ska diskutera ett förslag om att byta ut traditionen för att istället sprida ut höstlovet under olika veckor.

"Kraftigt dyrare"

Bakom förslaget står Sverigedemokraterna och riksdagsledamoten Josef Fransson.

Han uppmanar riksdagen och regeringen att ställa sig bakom det nya upplägget, som formulerats i en motion.
Det främsta skälet till att sprida ut höstlovet i landet är enligt Josef Fransson att priserna skjuter i höjden när alla är lediga samtidigt.

Semesterresor är dyrt när man har familj och ska man resa sådana veckor som alla andra vill resa så blir det ännu svårare att få ekonomin att gå ihop, framhåller ledamoten i sin motion.

– Till skillnad från sportlovet så infaller höstlovet, eller läslovet, under samma vecka i hela Sverige, nämligen vecka 44. Detta medför att resorna blir kraftigt dyrare eftersom alla vill resa samtidigt. 

Vill göra som med sportlovet

Josef Franssons argumenterar för flera fördelar med ett utspritt höstlov, likt sportlovet.

Kärnan är dock att få ner priset på resor som blir “kraftigt dyrare eftersom alla vill resa samtidigt”.

I Sverige bör vi därför arbeta mot ett system som liknar det för sportlov, att olika delar av Sverige har höstlov på olika veckor, menar Fransson.

– Detta torde även stärka turismnäringen i Sverige.

LÄS MER: Älskad tradition i skolan försvinner – anses opedagogisk

Säljchefen: Kan skilja tusenlappar

Anna Berg, säljchef på en resebyrå i Skövde, framhåller att Josef Fransson kan ha fog för sin tes.

Resor skulle absolut kunna bli väldigt billigare om inte alla var lediga samma vecka.

– Ett par tusenlappar absolut, kanske inte halva priset, men flera tusenlappar tror jag, säger hon till P4 Skaraborg.

Enligt Anna Berg skulle utbudet öka om det fanns fler veckor att välja på, vilket gör att priserna skulle kunna gå ned.

– Det är också väldigt begränsat var man kan åka den veckan, vilket gör att det är väldigt få avgångar. Många bokar ett halvår innan.

Foto: Armin Dröge, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen