Tradition i skolan på väg att bytas ut– kan bli ett minne blott

2024 10 25

Ett av de mer klassiska inslagen i skolan är nu föremål för diskussion i riksdagen.

Många markerar veckan i almanackan redan när höstterminen börjar.

För såväl elever som lärare och vårdnadshavare är just vecka 44 helig – det är då det är höstlov i hela landet.

Men den klassiska veckan kan potentiellt bli ett minne blott för många skolor.

Detta efter att riksdagen nu ska diskutera ett förslag om att byta ut traditionen för att istället sprida ut höstlovet under olika veckor.

"Kraftigt dyrare"

Bakom förslaget står Sverigedemokraterna och riksdagsledamoten Josef Fransson.

Han uppmanar riksdagen och regeringen att ställa sig bakom det nya upplägget, som formulerats i en motion.
Det främsta skälet till att sprida ut höstlovet i landet är enligt Josef Fransson att priserna skjuter i höjden när alla är lediga samtidigt.

Semesterresor är dyrt när man har familj och ska man resa sådana veckor som alla andra vill resa så blir det ännu svårare att få ekonomin att gå ihop, framhåller ledamoten i sin motion.

– Till skillnad från sportlovet så infaller höstlovet, eller läslovet, under samma vecka i hela Sverige, nämligen vecka 44. Detta medför att resorna blir kraftigt dyrare eftersom alla vill resa samtidigt. 

Vill göra som med sportlovet

Josef Franssons argumenterar för flera fördelar med ett utspritt höstlov, likt sportlovet.

Kärnan är dock att få ner priset på resor som blir “kraftigt dyrare eftersom alla vill resa samtidigt”.

I Sverige bör vi därför arbeta mot ett system som liknar det för sportlov, att olika delar av Sverige har höstlov på olika veckor, menar Fransson.

– Detta torde även stärka turismnäringen i Sverige.

LÄS MER: Älskad tradition i skolan försvinner – anses opedagogisk

Säljchefen: Kan skilja tusenlappar

Anna Berg, säljchef på en resebyrå i Skövde, framhåller att Josef Fransson kan ha fog för sin tes.

Resor skulle absolut kunna bli väldigt billigare om inte alla var lediga samma vecka.

– Ett par tusenlappar absolut, kanske inte halva priset, men flera tusenlappar tror jag, säger hon till P4 Skaraborg.

Enligt Anna Berg skulle utbudet öka om det fanns fler veckor att välja på, vilket gör att priserna skulle kunna gå ned.

– Det är också väldigt begränsat var man kan åka den veckan, vilket gör att det är väldigt få avgångar. Många bokar ett halvår innan.

Foto: Armin Dröge, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


8 november 2025

JUST NU: Kraftig attack i Ryssland – 20 000 drabbade

2025 11 08

Ukraina har slagit ut omfattande elnät i en rysk region.

En kraftig attack mot Belgorod Oblast i Ryssland har lett till omfattande strömavbrott och skapat oro bland lokalbefolkningen, rapporterar Kyiv Independent.

Storskalig blackout

– Ukrainska styrkor har genomfört gränsöverskridande räder i Belgorod Oblast, säger regionens guvernör, Vyacheslav Gladkov.

Han uppger även att över 20 000 människor drabbats av strömavbrott under kvällen.

Han meddelar att attacken orsakat strömavbrott i Belgorod och byn Dubove, men att inga personskador rapporterats.

Det ryska Telegram‑kontot Shot rapporterar att staden Belgorod attackerats med flerkanonsrobotar (MLRS) och att rester från avskärmade vapen träffat ett lokalt kraftverk.

LÄS MER:  Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Region nära frontlinjen

Belgorod Oblast gränsar till Ukrainas Sumy, Kharkiv och Luhansk och används ofta som utgångspunkt för ryska attacker mot ukrainskt territorium.

Situationen har förvärrats de senaste veckorna då Ryssland intensifierat attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur för att slå mot civila inför vintern.

– Livet i Belgorod är helt enkelt hopplöst, ska en lokal invånare ha sagt i ett samtal som avlyssnats av Ukrainas militära underrättelsetjänst (HUR), med hänvisning till regelbundna drönarattacker och strömavbrott.

Upptrappning av energiattacker

Under gårdagen genomförde Ryssland en massiv drönar- och missilattack mot Kyiv och andra städer.

Ukrainas statsägda energibolag Centrenergo rapporterar att alla landets värmekraftverk (TPP) nu står stilla efter vad som beskrivs som den största ryska attacken mot landets energiinfrastruktur någonsin.

Attacken skadade kritiska anläggningar och ledde till omfattande strömavbrott, vilket förvärrade situationen för miljoner civila som redan drabbats av tidigare ryska angrepp på energisektorn.

Händelsen markerar en ny upptrappning i konflikten, där Ryssland riktar in sig på Ukrainas energisystem för att maximera påverkan på civilbefolkningen inför vintern.

President Volodymyr Zelensky har tidigare varnat att Ukraina kommer att slå tillbaka mot Rysslands energisektor om attackerna fortsätter, då dessa nya skador kan få allvarliga konsekvenser för både uppvärmning och elförsörjning i landet.

LÄS MER: Natochefen varnar Putin – ”Det får aldrig hända”

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


8 november 2025

Enormt fynd i Sverige – “värt många miljoner“

2025 11 08

Ett par utanför Stockholm har gjort ett oväntat fynd.

Vad som började som en vanlig fisketur och maskletning slutade i upptäckten av en storslagen medeltida silverskatt som legat nedgrävd i flera hundra år.

Fyndet uppskattas vara värd miljonbelopp, rapporterar SVT.

Sensationellt fynd

En sensommardag gick paret ut för att fiska och gräva efter metmask, men istället slog deras spade i något oväntat.

De hade upptäckt en nedgrävd medeltida skatt.

– Det såg nästan för otroligt ut för att vara sant, säger Arkeologen Richard Grönwall, som kallades till platsen efter fyndet, till SVT.

När skatten grävdes upp visade det sig bestå av 24 000 medeltida mynt och ett och ett halvt kilo andra artefakter, varav omkring 16 000 mynt kommer från Gotland.

LÄS MER: Joe Biden rasande – ”Jag hade ingen aning”

Unikt i Mälarområdet

– I hela Mälarområdet tidigare har det påträffats ungefär 80 stycken. Så det säger någonting om vad det här handlar om, det är väldigt speciellt, säger Grönwall.

Det rör sig om en välbevarad silverskatt från slutet av 1100-talet, baserat på mynt från kung Knut Erikssons tid.

Några av mynten är präglade med texten ”Kanutus”, vilket är Knuts namn på latin. Flera av mynten är ovanliga biskopsmynt, som präglades åt en biskop.

Skatten väger totalt sex kilo och består mestadels av silvermynt, men även av silverringar, hängen och pärlor som alla lagts ned i en kopparkittel.

Fyndet är en av de största samlingarna med medeltida mynt som hittats i området, och det ger ny inblick i handeln och livet under medeltiden i Mälarregionen.

Miljonvärde

Skatten kan vara värd flera miljoner kronor uppger Grönwall, men det exakta värdet kommer att fastställas när mynten analyseras.

– Upphittaren agerade helt korrekt som kontaktade oss på Länsstyrelsen. Enligt kulturmiljölagen är den som hittar ett fornfynd av silver eller ett depåfynd skyldig att erbjuda staten att lösa in det mot betalning, säger Sofia Andersson, antikvarie på Länsstyrelsen i Stockholm.

Forskare planerar nu att studera skatten närmare, och fyndplatsen har skyddats för att säkerställa att inga fler artefakter försvinner innan forskningen är klar.

LÄS MER: Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Foto: D L Almanzor

Text: Redaktionen