Tradition i skolan på väg att bytas ut– kan bli ett minne blott

2024 10 25

Ett av de mer klassiska inslagen i skolan är nu föremål för diskussion i riksdagen.

Många markerar veckan i almanackan redan när höstterminen börjar.

För såväl elever som lärare och vårdnadshavare är just vecka 44 helig – det är då det är höstlov i hela landet.

Men den klassiska veckan kan potentiellt bli ett minne blott för många skolor.

Detta efter att riksdagen nu ska diskutera ett förslag om att byta ut traditionen för att istället sprida ut höstlovet under olika veckor.

"Kraftigt dyrare"

Bakom förslaget står Sverigedemokraterna och riksdagsledamoten Josef Fransson.

Han uppmanar riksdagen och regeringen att ställa sig bakom det nya upplägget, som formulerats i en motion.
Det främsta skälet till att sprida ut höstlovet i landet är enligt Josef Fransson att priserna skjuter i höjden när alla är lediga samtidigt.

– Semesterresor är dyrt när man har familj och ska man resa sådana veckor som alla andra vill resa så blir det ännu svårare att få ekonomin att gå ihop, framhåller ledamoten i sin motion.

– Till skillnad från sportlovet så infaller höstlovet, eller läslovet, under samma vecka i hela Sverige, nämligen vecka 44. Detta medför att resorna blir kraftigt dyrare eftersom alla vill resa samtidigt.

Vill göra som med sportlovet

Josef Franssons argumenterar för flera fördelar med ett utspritt höstlov, likt sportlovet.

Kärnan är dock att få ner priset på resor som blir “kraftigt dyrare eftersom alla vill resa samtidigt”.

– I Sverige bör vi därför arbeta mot ett system som liknar det för sportlov, att olika delar av Sverige har höstlov på olika veckor, menar Fransson.

– Detta torde även stärka turismnäringen i Sverige.

LÄS MER: Älskad tradition i skolan försvinner – anses opedagogisk

Säljchefen: Kan skilja tusenlappar

Anna Berg, säljchef på en resebyrå i Skövde, framhåller att Josef Fransson kan ha fog för sin tes.

Resor skulle absolut kunna bli väldigt billigare om inte alla var lediga samma vecka.

– Ett par tusenlappar absolut, kanske inte halva priset, men flera tusenlappar tror jag, säger hon till P4 Skaraborg.

Enligt Anna Berg skulle utbudet öka om det fanns fler veckor att välja på, vilket gör att priserna skulle kunna gå ned.

– Det är också väldigt begränsat var man kan åka den veckan, vilket gör att det är väldigt få avgångar. Många bokar ett halvår innan.

Foto: Armin Dröge, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen