Tradition i skolan på väg att bytas ut– kan bli ett minne blott

2024 10 25

Ett av de mer klassiska inslagen i skolan är nu föremål för diskussion i riksdagen.

Många markerar veckan i almanackan redan när höstterminen börjar.

För såväl elever som lärare och vårdnadshavare är just vecka 44 helig – det är då det är höstlov i hela landet.

Men den klassiska veckan kan potentiellt bli ett minne blott för många skolor.

Detta efter att riksdagen nu ska diskutera ett förslag om att byta ut traditionen för att istället sprida ut höstlovet under olika veckor.

"Kraftigt dyrare"

Bakom förslaget står Sverigedemokraterna och riksdagsledamoten Josef Fransson.

Han uppmanar riksdagen och regeringen att ställa sig bakom det nya upplägget, som formulerats i en motion.
Det främsta skälet till att sprida ut höstlovet i landet är enligt Josef Fransson att priserna skjuter i höjden när alla är lediga samtidigt.

Semesterresor är dyrt när man har familj och ska man resa sådana veckor som alla andra vill resa så blir det ännu svårare att få ekonomin att gå ihop, framhåller ledamoten i sin motion.

– Till skillnad från sportlovet så infaller höstlovet, eller läslovet, under samma vecka i hela Sverige, nämligen vecka 44. Detta medför att resorna blir kraftigt dyrare eftersom alla vill resa samtidigt. 

Vill göra som med sportlovet

Josef Franssons argumenterar för flera fördelar med ett utspritt höstlov, likt sportlovet.

Kärnan är dock att få ner priset på resor som blir “kraftigt dyrare eftersom alla vill resa samtidigt”.

I Sverige bör vi därför arbeta mot ett system som liknar det för sportlov, att olika delar av Sverige har höstlov på olika veckor, menar Fransson.

– Detta torde även stärka turismnäringen i Sverige.

LÄS MER: Älskad tradition i skolan försvinner – anses opedagogisk

Säljchefen: Kan skilja tusenlappar

Anna Berg, säljchef på en resebyrå i Skövde, framhåller att Josef Fransson kan ha fog för sin tes.

Resor skulle absolut kunna bli väldigt billigare om inte alla var lediga samma vecka.

– Ett par tusenlappar absolut, kanske inte halva priset, men flera tusenlappar tror jag, säger hon till P4 Skaraborg.

Enligt Anna Berg skulle utbudet öka om det fanns fler veckor att välja på, vilket gör att priserna skulle kunna gå ned.

– Det är också väldigt begränsat var man kan åka den veckan, vilket gör att det är väldigt få avgångar. Många bokar ett halvår innan.

Foto: Armin Dröge, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19 januari 2026

Jättefabriker stängs ned – rysk gigant drar i handbromsen

2026 01 20

Larmen från den ryska ekonomin avlöser varandra.

Den inhemska produktionen har lidit stor skada av hårda sanktioner från väst och svikande efterfrågan på grund av den haltande ekonomin i landet.

Nu kommer beskedet att en av Rysslands företagsgiganter tvingas att stänga ner produktionen i två fabriker.

Rysslands största producent

Det är Ryssland störst producent av cement som nu tvingas till ett krisdrag.

Cemros holding har stängt produktionen i två fabriker i regionerna Belgorod och Ulyanovsk, rapporterar The Moscow Times med hänvisning till ett uttalande från en representant för företaget.

– En annan fabrik i regionen Lipetsk har gått över till begränsad produktion.

Brist på efterfrågan

Bakom beslutet att stänga produktionen ligger minskad efterfrågan.

Anledningen är den stora nedgången i bostadsbyggandet, men också att utländska producenter konkurrerar ut de ryska.

Bland annat producenter från Belarus och Iran.

– Cemros betonar att utländska företag sänker priserna till nivåer under kostnaden för rysk produktion, vilket gör driften av vissa anläggningar ekonomiskt olönsam, uppger tidningen.

LÄS MER: Uppgifter: Putin redo – ska kalla in hundratusentals

Cemros

Cemros är den största cementproducenten i Ryssland och står för ungefär en tredjedel av marknaden med en produktion på omkring 21 miljoner ton varje år.

Företaget har 18 fabriker och 30 stenbrott i 13 olika ryska regioner. 

Redan i oktober 2025 tvingade den minskade efterfrågan företaget att minska arbetsveckorna till fyra dagar för sina anställda på grund av arbetsbrist och ekonomiska svårigheter.

Varnade i december

I förra månaden gick Cemros avdelningschef Denis Usoltsev ut och varnade för att den minskande efterfrågan skulle tvinga ryska cementföretag att stänga.

Han efterfrågade också statligt stöd till industrin, vilket ännu inte har kommit.

Cementförbrukningen i Ryssland minskade, enligt företaget, med omkring tio procent under 2025, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen