Många markerar veckan i almanackan redan när höstterminen börjar.

För såväl elever som lärare och vårdnadshavare är just vecka 44 helig – det är då det är höstlov i hela landet.

Men den klassiska veckan kan potentiellt bli ett minne blott för många skolor.

Detta efter att riksdagen nu ska diskutera ett förslag om att byta ut traditionen för att istället sprida ut höstlovet under olika veckor.

"Kraftigt dyrare"

Bakom förslaget står Sverigedemokraterna och riksdagsledamoten Josef Fransson.

Han uppmanar riksdagen och regeringen att ställa sig bakom det nya upplägget, som formulerats i en motion.
Det främsta skälet till att sprida ut höstlovet i landet är enligt Josef Fransson att priserna skjuter i höjden när alla är lediga samtidigt.

– Semesterresor är dyrt när man har familj och ska man resa sådana veckor som alla andra vill resa så blir det ännu svårare att få ekonomin att gå ihop, framhåller ledamoten i sin motion.

– Till skillnad från sportlovet så infaller höstlovet, eller läslovet, under samma vecka i hela Sverige, nämligen vecka 44. Detta medför att resorna blir kraftigt dyrare eftersom alla vill resa samtidigt. 

Vill göra som med sportlovet

Josef Franssons argumenterar för flera fördelar med ett utspritt höstlov, likt sportlovet.

Kärnan är dock att få ner priset på resor som blir “kraftigt dyrare eftersom alla vill resa samtidigt”.

– I Sverige bör vi därför arbeta mot ett system som liknar det för sportlov, att olika delar av Sverige har höstlov på olika veckor, menar Fransson.

– Detta torde även stärka turismnäringen i Sverige.

LÄS MER: Älskad tradition i skolan försvinner – anses opedagogisk

Säljchefen: Kan skilja tusenlappar

Anna Berg, säljchef på en resebyrå i Skövde, framhåller att Josef Fransson kan ha fog för sin tes.

Resor skulle absolut kunna bli väldigt billigare om inte alla var lediga samma vecka.

– Ett par tusenlappar absolut, kanske inte halva priset, men flera tusenlappar tror jag, säger hon till P4 Skaraborg.

Enligt Anna Berg skulle utbudet öka om det fanns fler veckor att välja på, vilket gör att priserna skulle kunna gå ned.

– Det är också väldigt begränsat var man kan åka den veckan, vilket gör att det är väldigt få avgångar. Många bokar ett halvår innan.

Foto: Armin Dröge, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen