Totalsågar regeringens plan – riskerar stort misslyckande

2024 03 21

– Den klimatpolitiska handlingsplanen leder in på en onödigt riskfylld väg för Sveriges klimatomställning.

Det skriver Klimatpolitiska rådet om regeringens klimatpolitik i sin årliga rapport.

Klimatrådet dömer ut regeringens klimathandlingsplan som innehåller ett 70-tal förslag för utsläppsminskningar som antingen ska genomföras eller påbörjas under mandatperioden.

Ambitionen är att Sverige ska nå nettonollutsläpp senast 2045.

Ett mål som blir omöjligt att uppnå med nuvarande politik, enligt Klimatpolitiska rådet.

Rådets experter slår fast att Sverige kommer missa både etappmålet 2030 och huvudmålet 2045 med nuvarande politik.

– Klimatpolitiska rådets sammantagna bedömning är att handlingsplanen inte bara brister i konkretion utan också leder in på en riskfylld väg för Sveriges klimatomställning, framhåller experterna och tillägger:

– Omställningens centrala frågor hanteras dessutom till stor del i bakvänd tidsordning: De nödvändiga beslut som behöver fattas under denna mandatperiod skjuts upp och läggs i nya utredningar. Stora långsiktiga reformer som behöver utredas påbörjar regeringen direkt, bit för bit, med otillräckliga konsekvensbedömningar och riskanalyser av helheten.

”Missvisande”

Vidare skriver Klimatpolitiska rådet att regeringens nuvarande strategi är ”för smal och innehåller satsningar inom för få områden”.

– Vi har granskat regeringens handlingsplan och konstaterar att påståendet att den skapar förutsättningar för att nå hela vägen till nettonollutsläpp 2045 är missvisande och brister i saklighet, säger rådets vice ordförande Björn Sandén till SVT Nyheter.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har beskrivit regeringens klimathandlingsplan som en ”omläggning av svensk klimatpolitik i grunden”.

– Vi lägger nu om svensk klimatpolitik i grunden med fokus på elektrifiering av industri och transporter, internationellt samarbete och ekonomisk tillväxt. Klimathandlingsplanen är en viktig del i detta och pekar ut en tydlig väg till nettonollutsläpp år 2045, sa Kristersson när handlingsplanen presenterades.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

EU säger nej till Sverige – förslag om elbilar stoppas

2025 10 30

I somras gick regeringen fram med en social klimatplan som bland annat innehöll en ny elbilspremie.

Hushåll med låg inkomst på landsbygden skulle kunna få 54 000 kronor för att köpa en elbil, löd beskedet som följts av hård kritik.

Nu stoppas förslaget.

Det är EU som säger blankt nej till Sverige, avslöjar Borås Tidning.

Nu råder en kamp mot klockan för att ta fram ett nytt förslag som EU ska kunna godkänna.

– Det är extremt tajt med tid – och en stor utmaning att vara redo trots att själva beslutet ännu inte är på plats, säger Naturvårdsverkets chef för klimatanalysenheten Sara Almqvist, till BT.

Här är nya summan

Enligt lokaltidningen kommer det nya förslaget se ut enligt följande.

Den huvudsakliga elbilspremien blir högst 46 800 kronor per fordon, till skillnad från tidigare föreslagna 54 000.

Hushåll i glesbygd med lägre inkomster, upp till 50 procent av medelinkomsten, ska dock kunna få ett starttillägg på 18 000 kronor vilket kan höja det totala bidraget till 64 800 kronor.

Om förslaget får grönt ljus väntas EU-kommissionen fatta beslut i mitten av december. Premien ska då kunna sökas under nästa års första månader.

– Vi får hoppas att EU inte kommer med allt för stora ändringar i det uppdaterade förslaget, säger Sara Almqvist.

Kritiken: för få kan söka

Ett kriterium för att kunna ta del av den premie som lades fram i det första förslaget var att man inte redan får lov att äga eller leasa en elbil eller en laddhybrid.

En stor del av kritiken har handlat om att för få kunnat söka premien. Den tilltänkta målgruppen skulle inte gynnas och förslaget var därmed ineffektivt, löd argumentet.

– Otydliga eller onödigt komplexa villkor kan öka risken för felaktiga ansökningar, fördröjd handläggning och höga administrativa kostnader, framhöll exempelvis Ekonomistyrningsverket i sitt remissvar, enligt Vi Bilägare.

LÄS MER: Förslaget: Ska gå långsammare att tanka bilen

Regeringen: "Viktig åtgärd"

Med den första planen, som EU nobbat, var tanken att 100 000 elbilspremier skulle kunna delas ut mellan 2026-2032.

– Att snabba på elektrifieringen av transporterna och underlätta även för hushåll med svagare ekonomi och begränsad tillgång till kollektivtrafik att ställa om från fossila bränslen, är en viktig åtgärd som bidrar till att nå klimatmålen och öka acceptansen för en ambitiös klimatpolitik, uttryckte regeringen i ett uttalande när beskedet kom i somras.

LÄS MER: Trump uppmanar: Köp den här bilen

Foto: Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet resp K. Medai

Text: Redaktionen

Populär frukostdryck kopplas till dödsfall

2025 10 30

Ett vanligt alternativ till mjölk kan vara mycket skadligt för hälsan.

En ny amerikansk studie visar höga blyhalter i växtbaserade proteinprodukter som innefattar både bland annat havre- och sojamjölk.

Finländska forskare granskar nu säkerheten i liknande produkter som produceras i Finland, rapporterar svenska Yle.

Höga blyhalter

En färsk studie från USA har väckt oro bland konsumenter och forskare.

Consumer Reports testade 23 proteinprodukter och fann att över två tredjedelar innehöll mer bly än experternas säkerhetsnivå per portion.

Två produkter hade så höga nivåer att experterna avråder helt från användning, medan andra kan användas högst en gång i veckan.

Växtbaserade proteinprodukter som havremjölk hade i genomsnitt nio gånger mer bly än mjölkbaserade produkter och är särskilt farligt för gravida kvinnor då det direkt kan påverka fostret.

– Den känsligaste hälsoskadan av bly är att IQ sjunker hos foster som exponerats för bly. Vid något högre mängder påverkas även njurarnas funktion och blodtrycket stiger, säger Johanna Suomi, forskningsprofessor vid Livsmedelsverket, till svenska Yle.

Blyexponering bedöms ha lett till mer än 1,5 miljoner dödsfall globalt år 2021, främst på grund av påverkan på blodkärlen.

LÄS MER: Kraftig kritik mot Ica Maxi – från Handels

Finländska forskare granskar

I Finland pågår nu en studie av Livsmedelsverket och VTT som granskar drygt 70 växtbaserade produkter, inklusive alternativ till mjölk som havremjölk, yoghurt, glass och puddingar.

Forskningen tittar på tungmetaller som bly, kadmium, arsenik och nickel, samt mögelgifter och vissa bakterier.

– Växtbaserade råvaror, som spannmål och soja, kan innehålla faror som inte finns i mjölk eller åtminstone inte i samma omfattning, säger Johanna Suomi.

Resultaten väntas nästa år och ska ligga till grund för framtida EU-gemensamma gränsvärden och ökad konsumentsäkerhet.

Risker för användare

Bly är en tungmetall som finns i miljön och i mat, och WHO menar att ingen nivå är helt säker.

Blyexponering kan leda till minskad IQ hos foster, påverka njurar och höja blodtrycket.

Risken ökar om man regelbundet använder stora mängder av produkter med höga halter under flera år.

LÄS MER: Sverige hyllas internationellt – ”ligger återigen före”

Foto: P Desforges

Text: Redaktionen