Toppolitiker fruktar mobilmaster – kräver åtgärder

2023 01 20

Livsutrymmet för elöverkänsliga försvinner och gruppen exkluderas ur samhället på grund av bland annat mobilmaster.

Det anser riksdagsledamoten Ulrika Heie, tillika Centerpartiets 1:e vice gruppledare samt ordförande för Studieförbundet Vuxenskolan, rapporterar Aftonbladet.

I en ny motion direkt riktad mot regeringen kräver hon åtgärder och krafttag – exempelvis ska myndigheter informeras om att elöverkänslighet är ett erkänt funktionshinder.

Det är en upplevelse som människor har. Det blir allt färre sammanhang man kan befinna sig i och man blir inte tagen på allvar av olika samhällsfunktioner. Det här är inte första motionen jag skriver i ärendet. Det är en problematik som pågått under ganska lång tid, säger C-toppen till tidningen.

"Tvingas lämna sina hem"

Ulrike Heie hävdar att mobilmasterna bland annat får “många att tvingas flytta från sina hem” och “sluta sina arbeten”.

Hon menar också att elöverkänsliga förnekas rätt till vård, exempelvis då flera sjukhus saknar “strålningsfria” miljöer.

– Människor jag talat med upplever inte att de blir tagna på allvar av vården. Sen om du frågar efter rapporter som jag hänvisar till så finns det inte så mycket. Det handlar om att folk berättar om sina upplevelser, säger Heie till Aftonbladet.

– Tyvärr har inställningen mot dessa drabbade hårdnat allteftersom vi ställt ökade krav på mobiltäckning, skriver hon i sin motion, som finns publicerad på Sveriges Riksdags hemsida.

Ingen diagnos

Enligt Socialstyrelsen är elöverkänslighet visserligen en funktionsnedsättning.

Det räknas däremot inte som en diagnos.

– Den enkla förklaringen är att man i den forskning som har gjorts inte kunnat påvisa ett samband mellan exponering  för elektromagnetiska fält och de här symptomen. Det är är ingenting som Sverige bestämt sig för själva, utan vi följer WHO:s rekommendationer, sa Karin Flyckt, samordnare av funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen, till Sveriges Radio 2020, när det diskuterades om elöverkänsliga på Kalmar sjukhus skulle få tillgång till egna rum.

Myndigheter: Saknas vetenskapliga bevis

Även vårdguiden 1177 betonar att elöverkänslighet handlar om en upplevelse snarare än ett sjukdomstillstånd.

Elöverkänslighet är ett omdiskuterat ämne. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen anser att det saknas vetenskapliga bevis för att elektromagnetiska fält ger fysiska och psykiska besvär. Myndigheterna anser därför inte att elöverkänslighet är en sjukdom, framhålls på dess hemsida i ämnet.

Andra myndigheter uttrycker sig liknande.

– Trots omfattande forskning finns det inte något vetenskapligt underlag som styrker ett orsakssamband mellan elöverkänsligas symtom och elektromagnetiska fält, framhäver Strålskyddsmyndigheten på sin sajt.

Partiet har annan uppfattning

För Aftonbladet berättar Ulrika Heie att det inte är några konspirationsteorier som ligger till grund för hennes motion.

Hon berättar också att hon har fått god respons i frågan.

Centerpartiet har i ett mejl till tidningen uttryckt att partiet inte delar ledamotens uppfattning i frågan och kommer inte att verka för motionen.

Foto: Sveriges Riksdag resp Julian resp D. Herron

Text: Redaktionen


Nytt krav införs för pensionärer som kör bil

2026 06 13

Kraven för äldre bilförare höjs.

EU har klubbat igenom ett nytt körkortsdirektiv.

I direktivet ingår skärpta regler för äldre bilförare.

Kortare giltighetstid för äldre

EU är på väg att införa sitt fjärde körkortsdirektiv, där en av de mest uppmärksammade förändringarna gäller äldre bilförare.

För första gången får medlemsländer möjlighet att själva bestämma om körkort ska ha kortare giltighetstid för personer över 65 år.

Det innebär i praktiken tätare kontroller och fler krav för att få fortsätta köra bil.

– Det stämmer att det enligt direktivet finns en möjlighet att införa nationella regler om att ett körkorts giltighetstid kan förkortas för förare som är över 65 år, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till Carup.

I dag finns inga åldersbaserade begränsningar för körkort, och enligt Transportstyrelsen står frågan fortfarande öppen.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Läkarbesök kan bli krav

En central del i direktivet är att förkortad giltighetstid kan kopplas till medicinska kontroller.

Det innebär att äldre förare kan behöva genomgå regelbundna läkarbesök för att kunna få förnya sitt körkort.

– Innan en förare får sitt första körkort eller ansöker om förnyelse ska denne genomgå en medicinsk kontroll, inklusive tester av syn och hjärt- och kärlfunktion. EU-länder kan välja att ersätta den medicinska kontrollen för bilförare eller motorcyklister med självskattningsformulär eller andra bedömningssystem som utformas på nationell nivå, meddelar Europaparlamentet i ett uttalande.

Inget beslut taget

Hur detta direktiv ska införas i Sverige är dock ännu inte beslutat.

I Sverige krävs först en nationell utredning och därefter ett politiskt beslut.

Transportstyrelsen betonar att det ytterst är regeringen som avgör hur regelverket ska utformas.

Om reglerna införs i Sverige kan det innebära att äldre förare behöver genomgå regelbundna medicinska kontroller för att få behålla sitt körkort.

EU:s direktiv innehåller samtidigt ett krav på att åtgärderna inte får leda till generell åldersdiskriminering, utan ska baseras på individuella bedömningar.

LÄS MER: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen


12 juni 2026

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna. 

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats. 

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen