Toppolitiker fruktar mobilmaster – kräver åtgärder

2023 01 20

Livsutrymmet för elöverkänsliga försvinner och gruppen exkluderas ur samhället på grund av bland annat mobilmaster.

Det anser riksdagsledamoten Ulrika Heie, tillika Centerpartiets 1:e vice gruppledare samt ordförande för Studieförbundet Vuxenskolan, rapporterar Aftonbladet.

I en ny motion direkt riktad mot regeringen kräver hon åtgärder och krafttag – exempelvis ska myndigheter informeras om att elöverkänslighet är ett erkänt funktionshinder.

Det är en upplevelse som människor har. Det blir allt färre sammanhang man kan befinna sig i och man blir inte tagen på allvar av olika samhällsfunktioner. Det här är inte första motionen jag skriver i ärendet. Det är en problematik som pågått under ganska lång tid, säger C-toppen till tidningen.

"Tvingas lämna sina hem"

Ulrike Heie hävdar att mobilmasterna bland annat får “många att tvingas flytta från sina hem” och “sluta sina arbeten”.

Hon menar också att elöverkänsliga förnekas rätt till vård, exempelvis då flera sjukhus saknar “strålningsfria” miljöer.

– Människor jag talat med upplever inte att de blir tagna på allvar av vården. Sen om du frågar efter rapporter som jag hänvisar till så finns det inte så mycket. Det handlar om att folk berättar om sina upplevelser, säger Heie till Aftonbladet.

– Tyvärr har inställningen mot dessa drabbade hårdnat allteftersom vi ställt ökade krav på mobiltäckning, skriver hon i sin motion, som finns publicerad på Sveriges Riksdags hemsida.

Ingen diagnos

Enligt Socialstyrelsen är elöverkänslighet visserligen en funktionsnedsättning.

Det räknas däremot inte som en diagnos.

– Den enkla förklaringen är att man i den forskning som har gjorts inte kunnat påvisa ett samband mellan exponering  för elektromagnetiska fält och de här symptomen. Det är är ingenting som Sverige bestämt sig för själva, utan vi följer WHO:s rekommendationer, sa Karin Flyckt, samordnare av funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen, till Sveriges Radio 2020, när det diskuterades om elöverkänsliga på Kalmar sjukhus skulle få tillgång till egna rum.

Myndigheter: Saknas vetenskapliga bevis

Även vårdguiden 1177 betonar att elöverkänslighet handlar om en upplevelse snarare än ett sjukdomstillstånd.

Elöverkänslighet är ett omdiskuterat ämne. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen anser att det saknas vetenskapliga bevis för att elektromagnetiska fält ger fysiska och psykiska besvär. Myndigheterna anser därför inte att elöverkänslighet är en sjukdom, framhålls på dess hemsida i ämnet.

Andra myndigheter uttrycker sig liknande.

– Trots omfattande forskning finns det inte något vetenskapligt underlag som styrker ett orsakssamband mellan elöverkänsligas symtom och elektromagnetiska fält, framhäver Strålskyddsmyndigheten på sin sajt.

Partiet har annan uppfattning

För Aftonbladet berättar Ulrika Heie att det inte är några konspirationsteorier som ligger till grund för hennes motion.

Hon berättar också att hon har fått god respons i frågan.

Centerpartiet har i ett mejl till tidningen uttryckt att partiet inte delar ledamotens uppfattning i frågan och kommer inte att verka för motionen.

Foto: Sveriges Riksdag resp Julian resp D. Herron

Text: Redaktionen


JUST NU: Svensk dundersuccé i USA – amerikanerna flockas

2025 12 04

Amerikanernas intresse för svenskt lösgodis skjuter i höjden.

Saltlakrits, sura skallar och annat svenskt godis har fått stort genomslag på sociala medier. På TikTok finns nu över 120 miljoner klipp taggade med “Swedish candy reviews”, alltså recensioner av svenskt godis.

Nu hakar det svenska godisföretaget CandyKing på trenden. Företaget, som tidigare hette Karamellkungen, öppnar en permanent godisbutik i hjärtat av New York City.

Butiken slår upp portarna på populära Bleecker Street i West Village och kommer erbjuda ett brett sortiment av svenskt lösgodis.

– Det känns fantastiskt kul för oss på CandyKing att fortsätta sprida den smakglädje, kvalitet och valfrihet som varumärket står för. Dessutom kommer kunderna att få möjligheten att påverka sortimentet över tid, vilket görs möjligt då butiken är i New York för att stanna, säger Laura Rytkölä, globalt ansvarig för CandyKing. 

Växande efterfråga

CandyKing ägs av Cloetta, som även står bakom populära varumärken som Kexchoklad, Ahlgrens Bilar och Polly.

Niklas Truedsson, områdeschef för tillväxt och lösviktskonfekt på Cloetta, konstaterar att svenskt godis är i USA för att stanna.

– CandyKing finns i cirka 4 000 dagligvarubutiker i Europa, och vi är glada att nu även kunna erbjuda vår shoppingupplevelse till konsumenter i USA – världens största konfektyrmarknad. Den nya butiken är ännu ett steg i vårt kontinuerliga arbete för att möta den växande efterfrågan på lösgodis i Nordamerika, säger han.

– Våra pilotprojekt i USA har gett oss de konsumentinsikter vi behöver för att framgångsrikt och långsiktigt lansera CandyKing på den amerikanska marknaden.

LÄS MER: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare

FAKTA: CandyKing

- CandyKing grundades 1984 i Stockholm. I dag har företaget en stark marknadsposition i Europa och är det ledande varumärket för lösgodis i Norden.  

- I över fyra decennier har CandyKing levererat konfektyr till livsmedelsbutiker, biografer och nöjesparker över hela Europa.

- CandyKing möter nu en växande efterfrågan från konsumenter i USA som letar efter högkvalitativt svenskt lösgodis nu globalt känt som Swedish Candy.

LÄS OCKSÅ: Omtyckt restaurangkedja riskerar konkurs

Foto: Lenzatic

Text: Redaktionen


JUST NU: Nytt körkort införs – men inte för bilar

2025 12 04

Från och med den 1 januari skärps reglerna för en omstridd farkost.

Det handlar om drönare, som blivit allt populärare i Sverige.

Vid årsskiftet blir det straffbart att flyga farkosterna utan ett så kallat drönarkort. Den som använder drönare utan giltig licens riskerar böter på mellan 30–150 dagsböter.

I de allvarligaste fallen kan straffet bli fängelse i upp till sex månader.

– Det är många som ska samsas i vårt gemensamma luftrum. Där behöver vi förhålla oss till trafikregler – precis som på vägen eller till sjöss. Det är viktigt att vi alla bidrar till att behålla säkerheten när trafiken i luftrummet ökar, säger Karl-Axel Edén, flyginspektör på Transportstyrelsen.

Flera incidenter

Beslutet fattas under en känslig tid. Transportstyrelsen har noterat en kraftig ökning av antalet inrapporterade händelser med drönare. Det handlar bland annat om att drönare flyger för nära flygplatser och folksamlingar, i restriktionsområden eller på för hög höjd. 

– De flesta som flyger drönare är noga med att följa regler och flyger på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Men i de fall man bryter mot reglerna kan det få allvarliga konsekvenser, både för säkerheten och för andra människors trygghet, säger Karl-Axel Edén.

– Bättre kunskap hos drönarpiloter bidrar till att öka säkerheten i luften. Genom att fler tar drönarkort får också fler den kunskap som krävs för att flyga tryggt och lagligt, tillägger han.

LÄS MER: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad” 

Har mer än fördubblats 

Antalet säkerhetsincidenter kopplat till drönarflygningar har mer än fördubblats sedan 2020. 

I synnerhet har antalet drönare i närheten av flygplatser ökat kraftigt. 

Under årets första sex månader har 35 händelser rapporterats, uppger SVT med hänvisning till statistik från Transportstyrelsen. 

LÄS OCKSÅ: En av Rysslands största producenter under attack 

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen