Toppolitiker fruktar mobilmaster – kräver åtgärder

2023 01 20

Livsutrymmet för elöverkänsliga försvinner och gruppen exkluderas ur samhället på grund av bland annat mobilmaster.

Det anser riksdagsledamoten Ulrika Heie, tillika Centerpartiets 1:e vice gruppledare samt ordförande för Studieförbundet Vuxenskolan, rapporterar Aftonbladet.

I en ny motion direkt riktad mot regeringen kräver hon åtgärder och krafttag – exempelvis ska myndigheter informeras om att elöverkänslighet är ett erkänt funktionshinder.

– Det är en upplevelse som människor har. Det blir allt färre sammanhang man kan befinna sig i och man blir inte tagen på allvar av olika samhällsfunktioner. Det här är inte första motionen jag skriver i ärendet. Det är en problematik som pågått under ganska lång tid, säger C-toppen till tidningen.

"Tvingas lämna sina hem"

Ulrike Heie hävdar att mobilmasterna bland annat får “många att tvingas flytta från sina hem” och “sluta sina arbeten”.

Hon menar också att elöverkänsliga förnekas rätt till vård, exempelvis då flera sjukhus saknar “strålningsfria” miljöer.

– Människor jag talat med upplever inte att de blir tagna på allvar av vården. Sen om du frågar efter rapporter som jag hänvisar till så finns det inte så mycket. Det handlar om att folk berättar om sina upplevelser, säger Heie till Aftonbladet.

– Tyvärr har inställningen mot dessa drabbade hårdnat allteftersom vi ställt ökade krav på mobiltäckning, skriver hon i sin motion, som finns publicerad på Sveriges Riksdags hemsida.

Ingen diagnos

Enligt Socialstyrelsen är elöverkänslighet visserligen en funktionsnedsättning.

Det räknas däremot inte som en diagnos.

– Den enkla förklaringen är att man i den forskning som har gjorts inte kunnat påvisa ett samband mellan exponering  för elektromagnetiska fält och de här symptomen. Det är är ingenting som Sverige bestämt sig för själva, utan vi följer WHO:s rekommendationer, sa Karin Flyckt, samordnare av funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen, till Sveriges Radio 2020, när det diskuterades om elöverkänsliga på Kalmar sjukhus skulle få tillgång till egna rum.

Myndigheter: Saknas vetenskapliga bevis

Även vårdguiden 1177 betonar att elöverkänslighet handlar om en upplevelse snarare än ett sjukdomstillstånd.

– Elöverkänslighet är ett omdiskuterat ämne. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen anser att det saknas vetenskapliga bevis för att elektromagnetiska fält ger fysiska och psykiska besvär. Myndigheterna anser därför inte att elöverkänslighet är en sjukdom, framhålls på dess hemsida i ämnet.

Andra myndigheter uttrycker sig liknande.

– Trots omfattande forskning finns det inte något vetenskapligt underlag som styrker ett orsakssamband mellan elöverkänsligas symtom och elektromagnetiska fält, framhäver Strålskyddsmyndigheten på sin sajt.

Partiet har annan uppfattning

För Aftonbladet berättar Ulrika Heie att det inte är några konspirationsteorier som ligger till grund för hennes motion.

Hon berättar också att hon har fått god respons i frågan.

Centerpartiet har i ett mejl till tidningen uttryckt att partiet inte delar ledamotens uppfattning i frågan och kommer inte att verka för motionen.

Foto: Sveriges Riksdag resp Julian resp D. Herron

Text: Redaktionen


24 oktober

Kraftigt regn drar in – kommer ösa ner i tre län

2026 10 25

Stora regnmängder är att vänta i tre län.

Stormen Boelo drar under helgen in över Sverige. I samband med det är kraftiga vindar att vänta på olika håll runt om i landet. Men det är inte bara blåsten som kan ställa till det.

Stora regnmängder kommer också att falla i tre län, meddelar SMHI.

I tre län

Redan på lördagen väntas regn, som sedan kommer att tillta under kvällen och bli allt kraftigare.

På söndagen drar Boelo in över landet – och i och med det kan stormbyar uppnås vid kusterna.

– Det väntas också regn på många håll och i fjälltrakterna inslag av snöfall, uppger vädermyndigheten.

– I västra Götaland, Värmland och Västernorrland kan det totalt komma stora mängder de närmsta dygnen. 

Så blir måndagen

På måndagen försvagas Boelo, men det kommer att vara fortsatt blåsigt i södra Sverige. Någon bättring är heller inte att vänta.

Redan under tisdagen drar nästa lågtryck in över Norska havet och följer i Boelos spår.

Det blir åter blåsigt i stora delar av landet och ännu ett regnområde drar in över södra Sverige.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Onsdag och torsdag

På onsdagen klarnar det i viss utsträckning upp över stora delar av landet.

Men i norra Norrland och fjälltrakterna kan det fortsatt förekomma en del regn och skurar. 

Det finns även indikationer på att ett område med skurar passerar över Götaland. 

Nästa helg

Fredagen väntas bli solig på grund av ett högtryck som växer in över helgen. 

– Om det fortsatt blir milt eller mer normalt för årstiden är än så länge svårbedömt, meddelar SMHI.

– Det finns prognoser som visar att mycket mild luft når in över landet i samband med högtrycket, men över Ryssland finns också kalluft och vid nordliga placeringar av högtryckets centrum kan den föras in över södra Sverige med ostliga vindar. 

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Foto: F. Harirak

Text: Redaktionen


24 okt 2026

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen