Toppnamn i Ryssland spårlöst försvunnen

2026 06 18

Det handlar om Rysslands centralbankschef Elvira Nabiullina, som har varit spårlöst försvunnen i flera veckor.

Nabiullina avtjänar sin tredje mandatperiod som chef för den ryska centralbanken och har ett avgörande inflytande över den ryska ekonomin. Enligt uppgift hotade hon att avgå från posten efter Vladimir Putins beslut att invadera Ukraina i februari 2022.

– Hon återvaldes för sin andra femårsperiod bara dagar efter att kriget i Ukraina började, och efter att hon försökt avgå på grund av sina djupa reservationer mot invasionen, rapporterar brittiska The Independent med hänvisning till källor med insyn.

Ställt in allt

Nu lyser Elvira Nabiullina med sin frånvaro.

Centralbankschefen sågs senast offentligt i slutet av maj.

Under de senaste veckorna har hon ställt in flera stora framträdanden, däribland sitt deltagande i Rysslands ekonomiska forum i Sankt Petersburg. Nabiullina väntades hålla ett anförande under evenemanget, men ströks från deltagarlistan i sista stund.

Hon deltog inte heller i ett möte om inflation och räntor som leddes av Vladimir Putin.

Kan lämna

Kremls talesperson Dmitrij Peskov hävdar att centralbankschefen är sjukskriven. Han avfärdar påståenden om att hon är försvunnen som ”konspirationsteorier”, rapporterar The Independent.

– Folk blir sjuka ibland, säger Peskov.

Trots Kremls uttalande har Nabiullinas frånvaro väckt spekulationer om att hon kommer att lämna sin post i förtid.

ANDRA LÄSER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Omstridd person

Under kriget i Ukraina har Nabiullina pekats ut som en nyckelperson bakom Rysslands ekonomiska motståndskraft. Genom en stram penningpolitik har centralbankschefen bidragit till att landet undvikit en ekonomisk kollaps.

Samtidigt har hon fått kritik för sina omfattande räntehöjningar. För omkring två år sedan beslutade Nabiullina att höja styrräntan till 21 procent i ett försök att dämpa den stigande inflationen.

Den kraftiga räntehöjningen har samtidigt bidragit till att den ekonomiska tillväxten stagnerat i Ryssland, vilket fått många företag att kritisera henne.

LÄS OCKSÅ:  ”Moskva ska brinna”

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen