JUST NU: Toppledaren i Ukraina – ett oväntat besök

2023 04 20

Natochefen Jens Stoltenberg befinner sig just nu i Kiev.

Det är första gången sedan Rysslands fullskaliga invasion som Ukraina får besök av ledaren.

Resan har inte annonserats offentligt på grund av säkerhetsrisken, skriver Reuters.

Förväntas träffa presidenten

Stoltenberg inleder resan med att besöka en minnesstund för att hedra de ukrainska soldater som dödats i striderna.

Natochefen förväntas även träffa Ukrainas president under dagen.

Påskynda vapentransport

Hans besök sker en dag innan han ska träffa de ukrainska västallierade i Tyskland för att samordna militärt stöd till Kiev. Stoltenberg förväntas under mötet be de allierade att påskynda vapentransporten.

– Det ligger i vårt säkerhetsintresse att stödja Ukraina. För om president Putin vinner kommer det att göra världen farligare, säger Jens Stoltenberg till Financial Times.

En stark röst

Stoltenberg har tidigare riktar ett direkt budskap till Vladimir Putin och andra auktoritära ledare.

– Budskapet till honom och till andra auktoritära ledare är att när de använder militärt våld får de vad de vill, och det kommer att göra världen farligare och oss mer sårbara.

Natoledaren har sedan krigets start varit en stark röst för alliansens stöd.

Vill ha medlemskap

Ukraina befinner sig i ett läge där de kräver en tydligare väg till ett medlemskap i Nato.

Det var i september förra året som den ukrainska regeringen gick ut och formellt begärde en snabbare anslutning.

Redan år 2008 lovade Nato Ukraina ett medlemskap längre fram.

Däremot är flera medlemmar i alliansen, däribland USA försiktiga med att utlova en tydlig väg in under tiden som kriget rasar.

Omdiskuterat

Diskussionerna om ett ukrainskt medlemskap har lett till oenigheter och frustration inom Nato.

Det är många som är överens om att Ukraina inte ska bli en del av alliansen just nu. Medan andra östeuropeiska länder vill att Nato symboliskt ska visa att Ukraina närmar sig dem.

Debatten förväntas bli mer intensiv när ledarna för Nato medlemsländer sammanträder i juli.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Swedbank går ut med varning till kunder

2026 05 10

En ny form av bedrägerier skapar allt större problem.

För några år sedan fullkomligt exploderade förekomsten av artificiell intelligens.

Det har inneburit teknologiska framsteg – men det har också hjälpt bedragare att bli mer effektiva när de lurar människor.

Swedbank varnar sina kunder för att AI används till bedrägerier som kan vara mycket svåra att känna igen.

Swedbank varnar

Bedragare blir med hjälp av AI allt bättre på att manipulera.

Resultatet kan enligt Swedbank “tyvärr bli så trovärdigt att man inte kan lita på det man ser eller hör”.

– En sådan teknik är deepfake, varnar storbanken.

Det är deepfake

Deepfake är en AI-baserad teknik som används för att skapa falska bilder, videor eller ljudklipp som verkar väldigt realistiska.

På så sätt kan en bedragare få sig själv att se ut som, eller låta som, kända personer.

– Bedragare kan även skapa falska videoklipp på nära och kära som ber om ekonomisk hjälp, eller imitera ett bolags vd som kräver ekonomiska transaktioner på företagskonton, förklarar Swedbank.

Läs mer: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Kan låtsas vara barn

Bedragarna använder tekniken till att låtsas vara en familjemedlem, och agerar stressad för att få det tilltänkta offret att vilja föra över pengar fort.

Exempelvis kan offren få ett samtal från “barn”, eller “syskon”, men på andra sidan finns en bedragare som använder deepfake för att se ut eller låta som familjemedlemmen i fråga.

Det kan även handla om filmklipp på sociala medier som försöker övertyga dig att investera med deepfakes som föreställer kända personer.

Så skyddar du dig

Swedbank har upprättat några tips till den som vill skydda sig:

- Om något känns det minsta lurt, är det viktigt att ta extra steg för att kontrollera vad som faktiskt händer. Exempelvis kan man dubbelkolla information från andra, pålitliga källor.

- Detta gäller oavsett om det handlar om ett investeringserbjudande eller en förfrågan om pengar från någon närstående.

- Det är också viktigt att känna igenom de vanliga varningsflaggorna för bedrägerier - oväntad kontakt, det är bråttom och det är för bra för att vara sant.

Läs mer: GMAIL: Stäng av funktionen på kontot – din e-post kan bli läst

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Glädjebesked för många svenskar – “3 000 kronor mer i månaden”

2026 05 11

Geopolitisk oro till trots stärks svenskarnas köpkraft.

Det konstaterar Handelsbanken i en färsk konjunkturrapport.

Rubrikerna har varit mörka under den senaste tiden med anledning av kriget i Mellanöstern, som bland annat drivit upp drivmedelspriserna.

Men enligt Handelsbankens prognos kommer svenskarnas köpkraft att stärkas i år, rapporterar Dagens industri.

Nästan 3 000 kronor

Ett lågt inflationstryck och stigande reallöner bidrar till att köpkraften stärks.

Så här ser ett par exempel ut enligt storbankens beräkningar:

- En barnfamilj med medelhöga inkomster och bolån på två miljoner får 2 750 kronor i ökad köpkraft i år.

- Ett höginkomstpar med ett bolån på fyra miljoner kronor får 3 700 kronor i ökad köpkraft i år.

“Stärks mer än vanligt”

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman säger att prognosen inte har ändrats trots kriget i Iran och det stängda Hormuz-sundet.

– Trots stigande energipriser har vi i huvudscenariot inte reviderat vår syn på hushållens köpkraft, som stärks mer än normalt i år, menar hon.

Även SEB har en liknande syn på saken, och tror likt Handelsbanken på att hushållen får det bättre i år.

Läs mer: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Lämnades oförändrad

Den senaste inflationsrapporten visade att inflationstakten ligger långt under Riksbankens mål på två procent.

Trots det lämnade centralbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent vid det senaste mötet.

Riskerna som kopplas till kriget i Mellanöstern bedöms alltjämt vara påtagliga enligt Riksbanken.

Riksbankens ord

Så här lät det från Riksbanken när det senaste räntebeskedet lämnades tidigare i veckan:

– Osäkerheten är betydande och utvecklingen manar till vaksamhet. Skulle kriget bedömas få stora effekter på den globala ekonomin och leda till en bred och varaktig inflationsuppgång skulle Riksbanken behöva höja styrräntan, menas det.

– Samtidigt har konjunkturutvecklingen varit svagare än väntat och det inhemska inflationstrycket är lågt i nuläget.

Läs mer: Svenska hushåll får pengar i juni

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen