Toppekonom tror på tungt besked för hushållen – under längre tid

2023 11 12

Tiderna av låga räntor tycks vara över för nu, menar en framstående nationalekonom.

Riksbanken har på kort tid genomfört en rad räntehöjningar med anledning av den problematiska inflationen som slagit hårt mot många.

Efter en längre tid av nollräntor, och till och med negativa räntor, har styrräntan i Sverige nu nått så högt som fyra procent.

Nu förklarar en framstående nationalekonom att svenskarna kommer få vänja sig vid högre räntor.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

Det nya normala

Det är nationalekonomen Klas Eklund, som tidigare varit verksam som chefsekonom för SEB och idag är seniorekonom vid en advokatbyrå, som tror på högre räntor under längre tid.

Han menar att vi kommer röra oss kring det nya normala, istället för de låga räntor som har varit.

– 2–3 procent, och bolåneräntorna hamnar högre än så, säger han till DN.

Dags att vänja sig

Eklund menar att det är dags för det svenska folket att vänja sig vid ränteläget.

– Jag tror det, och det är inte så konstigt, för det verkligt historiska undantaget har varit de senaste 15 åren med extremt låga räntor.

Han menar vidare att räntorna har tillåtits vara för låga under de senaste åren.

Fortfarande för hög

Riksbanken medger att inflationen har dämpats men att den fortfarande är för hög för att man ska vara bekväm med nivån.

– Inflationen har dämpats men är fortfarande för hög och flera centralbanker har kommunicerat att det kan dröja länge innan styrräntorna sänks, menar myndigheten.

Geopolitiska läget

Man menar att även det problematiska världsläget bidrar till situationen.

– Även det geopolitiska läget och dess ekonomiska effekter skulle kunna skapa problem. Utöver Rysslands invasion av Ukraina handlar det om konflikten i Mellanöstern, meddelar Riksbanken.

– Om läget förvärras skulle det kunna leda till turbulens på de finansiella marknaderna, då även på de svenska, och i så fall går det inte heller att utesluta en påverkan på inflations- och konjunkturutsikterna.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

JUST NU: Larmet inför julskinkan – ”hjärtskärande” avslöjande

2025 11 27

– Bakom varje julskinka finns en gris som har lidit, gömd bakom djurfabrikernas stängda dörrar. Många har nog valt att titta bort, just för att vi egentligen bryr oss och vet att grisarna förtjänar bättre.

Det säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt, efter att ha granskat nytt bild- och filmmaterial från fyra svenska grisfabriker i Västra Götaland.

Enligt Hogevik visar materialet allvarliga brister i djurhållningen. Grisar hålls i karga, smutsiga och trånga utrymmen, på hårda golv utan strö. Många djur är mycket smutsiga, och både skadade och döda grisar förekommer i materialet.

– Det är fruktansvärt att se den misär som grisarna lever i. Ännu mer hjärtskärande blir det med vetskapen om att miljontals svenska grisar stängs in under samma grymma villkor. Grisarna föds, lever och dör under förhållanden som inga djur ska behöva uthärda, säger Tina Hogevik som uppmanar allmänheten att stå över julskinkan i år.

– Inför den här julen uppmanar jag alla som har tänkt att äta griskött att i stället möta grisarnas blick, och sluta brottas med de ursäkter som skymmer sikten. Skippa julskinkan och välj vego i jul.

Polisanmält

Efter granskningen har Djurens Rätt valt att polisanmäla fyra grisfabriker för misstänkt djurplågeri. Anmälningar har även gjorts till länsstyrelsen.

– Bildmaterialet visar inte bara tydliga lagbrott, utan också det systematiska djurplågeri som vi förväntas acceptera som normalt i svenska djurfabriker. Det handlar alltså inte om några enstaka fall av vanvård. Det här är ett inbyggt systemfel – långt ifrån den putsade bild som köttindustrins reklam har vant oss vid, säger Tina Hogevik.

LÄS MER: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare

120 000 grisar

Organisationen uppskattar att 120 000 grisar har passerat anläggningarna under en tidsperiod på drygt tio år. Under samma period har länsstyrelserna genomfört djurskyddskontroller vid totalt fem tillfällen på anläggningar.

LÄS OCKSÅ: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Foto: J. Fiander

Text: Redaktionen

Stor förändring i opinionen – inte hänt på två år

2025 11 27

Gapet mellan de politiska blocken har krympt markant.

Det visar en opinionsundersökning från Demoskop, som SvD och Aftonbladet har tagit del av.

Regeringen och Sverigedemokraterna närmar sig oppositionen.

Enligt mätningen är skillnaden mellan den rödgröna sidan och Tidöpartierna nu 4,1 procentenheter – den lägsta nivån på två år.

Jämfört med oktober har avståndet minskat med 1,6 procentenheter. Tillsammans får de fyra oppositionspartierna 50,8 procent, medan Tidöpartierna landar på 46,7 procent.

V och MP tappar

Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet går bakåt jämfört med förra mätningen i oktober.

V tappar från 7,0 till 6,3 procent och MP från 7,4 till 6,4 procent.

Demoskops opinionschef Johan Martinsson noterar att Vänsterpartiet har fallit tillbaka ordentligt från att ha noterat ett stöd på omkring 9 procent under förra hösten och sommaren.

– Det går definitivt sämre nu än vad det gjorde under förra sommaren och hösten. Då hade de en starkare period, då de låg mellan 8 och nästan 9,5 procent, säger han till SvD.

”Elefanten i rummet”

Trots det minskade gapet finns det skäl för Tidöpartierna att känna oro. Liberalerna hamnar återigen under riksdagsspärren med ett stöd på ynka 2,4 procent.

– Elefanten i rummet är ju att Liberalernas procent inte räknas om de inte har 4 procent. Om Liberalerna åker ut är det svårt att föreställa sig en moderatledd regering i nuläget, säger Martinsson till tidningen.

LÄS MER: Vattenfall höjer avgifterna rejält

SD-väljare besvikna

Liberalerna vidhåller att man inte kommer släppa in Sverigedemokraterna i en eventuell högerregering efter valet. SD uppger i sin tur att partiet kommer gå i opposition om man inte får en plats i en framtida regering.

Enligt en ny undersökning från DN/Ipsos påverkar maktkampen Sverigedemokraternas väljares syn på samarbetspartiet. Endast var sjunde SD-väljare vill ha med L i nästa regering, medan var fjärde bara kan tänka sig det om det är absolut nödvändigt.

– Det kan nog ses som en direkt konsekvens av Simona Mohamssons besked i regeringsfrågan, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

LÄS OCKSÅ: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen