Toppekonom tror på tungt besked för hushållen – under längre tid

2023 11 12

Riksbanken har på kort tid genomfört en rad räntehöjningar med anledning av den problematiska inflationen som slagit hårt mot många.

Efter en längre tid av nollräntor, och till och med negativa räntor, har styrräntan i Sverige nu nått så högt som fyra procent.

Nu förklarar en framstående nationalekonom att svenskarna kommer få vänja sig vid högre räntor.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

Det nya normala

Det är nationalekonomen Klas Eklund, som tidigare varit verksam som chefsekonom för SEB och idag är seniorekonom vid en advokatbyrå, som tror på högre räntor under längre tid.

Han menar att vi kommer röra oss kring det nya normala, istället för de låga räntor som har varit.

– 2–3 procent, och bolåneräntorna hamnar högre än så, säger han till DN.

Dags att vänja sig

Eklund menar att det är dags för det svenska folket att vänja sig vid ränteläget.

– Jag tror det, och det är inte så konstigt, för det verkligt historiska undantaget har varit de senaste 15 åren med extremt låga räntor.

Han menar vidare att räntorna har tillåtits vara för låga under de senaste åren.

Fortfarande för hög

Riksbanken medger att inflationen har dämpats men att den fortfarande är för hög för att man ska vara bekväm med nivån.

– Inflationen har dämpats men är fortfarande för hög och flera centralbanker har kommunicerat att det kan dröja länge innan styrräntorna sänks, menar myndigheten.

Geopolitiska läget

Man menar att även det problematiska världsläget bidrar till situationen.

– Även det geopolitiska läget och dess ekonomiska effekter skulle kunna skapa problem. Utöver Rysslands invasion av Ukraina handlar det om konflikten i Mellanöstern, meddelar Riksbanken.

– Om läget förvärras skulle det kunna leda till turbulens på de finansiella marknaderna, då även på de svenska, och i så fall går det inte heller att utesluta en påverkan på inflations- och konjunkturutsikterna.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 12

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen