Tonåring och 30-åring har förlorat livet

2024 07 26

Två personer har dött i olika olyckor.

Tidigt på fredagsmorgonen kommer uppgifter om två dödsfall i Sverige.

Det rör sig dels om en 30-åring som har omkommit i samband med en allvarlig trafikolycka vid Norrhult i Uppvidinge kommun.

Samtidigt har den brittiska Gothia Cup-spelare som drunknade vid ett parkbad i Alingsås dött.

Det rapporterar Aftonbladet och Göteborgs-Posten.

Allvarlig trafikolycka

Det är vid Norrhult i Uppvidinge kommun som en allvarlig trafikolycka har skett.

Två bilar har kolliderat.

I den enda bilen satt en 30-årig man och i den andra tre personer i 80-årsåldern.

De tre äldre männen klarade sig ur olyckan med lindriga skador, medan den 30-åriga mannen förlorade livet i samband med olyckan.

Mannens anhöriga är underrättade.

Kommer utredas

Olyckan kommer att utredas men polisen tror sig ha en ganska klar bild av vad det är som har skett.

– Vi misstänker att fordonet som framförts av den numera avlidna personen har kört ut från en stopplikt och där krockat med med andra fordonet, säger Viktor Grönqvist, jourhavande förundersökningsledare vid polisen, till Aftonbladet.

Gothia Cup-spelare död

Tidigare drunknade en Gothia Cup-spelare i ett parkbad i Alingsås.

Spelaren, en pojke i övre tonåren, har sedan dess intensivvårdats på sjukhus.

Nu är pojken död, rapporterar Göteborgs-Posten.

– Han är konstaterat avliden, säger Johan Josarp vid polisen i region väst till GP.

Hittades livlös

Det var den 19 juli som pojken hittades livlös i botten av bassängen och drogs upp av besökare för att föras till sjukhus med ambulanshelikopter.

Det är oklart exakt vad som skedde.

– Ingen medarbetare såg exakt hur det gick till, utan andra badande var uppmärksamma och såg att killen var medvetslös i vattnet, har enhetschef Andreas Lybacken, sagt till GP.

Händelsen har uppmärksammats i såväl Sverige som pojkens hemland Storbritannien.

För inte många år sedan dog en annan pojke i en liknande drunkningsolycka i samband med Gothia Cup.

Arkivfoto: Västra Götalandsregionen EngFoto

Text: Redaktionen

JUST NU: Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 03

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar.

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

Nu delar Aasland och Hernes med sig av sina resultat, i en debattartikel i DN.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga nordiska länder.

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent som valt att lämna Finland och Norge.

Samtidigt är det vanligare att ukrainarna i Sverige är självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flyktinggrupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats till någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen

Klassiskt ämne kan försvinna ur svenska skolor – “ett kulturarv”

2025 04 03

Intresseorganisationen RFSU riktar skarp kritik mot den nya läroplansutredningen.

En ny läroplansutredning togs emot av skolminister Lotta Edholm (L) i februari.

Utredningen gör bland annat gällande att ett större fokus i läroplanen ska läggas på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – men också på en stärkt lärarroll.

– Lärarrollen är för svag i förhållande till föräldrar och elever. Det ställs oerhört höga krav på lärare idag – med nya läroplaner blir det lättare för lärare att tala om vad som krävs att man lär sig tidigt, säger Lotta Edholm till SVT.

“Värsta attacken i modern tid”

Nu lyfts dock en del oro kring den nya läroplanen. Detta från Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.

– Utredningen föreslår att man ska stryka sexualundervisningen ur skolans mål och uppdrag. För oss är det här den värsta attacken på sexualundervisning som vi har sett i modern tid, säger Lina Fridén, ordförande för RFSU, till Expressen.

Bland annat föreslås att områdena sexualitet, samtycke och relationer – tidigare kända under namnet sex och samlevnad – ska omhändertas av kursplanen istället för läroplanen.

“Ett svenskt kulturarv”

Något som vore en “katastrof”, enligt RFSU.

Detta skulle nämligen innebära att rektorer inte längre behöver ansvara för att sexualundervisning genomförs, menar intresseorganisationen.

– Det är på många sätt ett svenskt kulturarv som man plockar bort där sexualundervisningen hela tiden förbättrats och stärkts de senaste decennierna. Det här skulle vara första gången vi börjar backa, säger Fridén enligt Expressen.

Kritik från Skolinspektionen

Så sent som i förra veckan kom Skolinspektionen med kritik om att sexualundervisningen i svenska skolor behöver förbättras.

– Granskningen visar att eleverna önskar mer samtal om verklighetsnära situationer. Den visar också att lärare tycker att det finns samtal som är svåra att genomföra på ett tryggt sätt i klassrummet på grund av att de kan vara känsliga eller utpekande, skriver Skolinspektionen i ett uttalande.

Foto: I. Aleksic

Text: Redaktionen