JUST NU: Tonåring misstänks för mord

2023 04 30

I februari höggs en man ihjäl i sin bostad i Malå, Västerbotten.

Sedan tidigare sitter fyra personer frihetsberövade, och nu har även en tonåring häktats misstänkt för mordet på mannen.

Samtliga personer som häktats uppges vara del av samma släkt.

– De ingår i samma familjekonstellation, säger åklagaren Andreas Nyberg till Expressen.

Levde när polis kom

Brottet skedde natten mot den 13 februari varpå mordoffret själv ringde till polisen och informerade om vad som hänt.

Enligt uppgifter ska flera maskerade personer ha varit i mannens bostad i samband med brottet.

Mannen var vid liv när polis och ambulans anlände till platsen, men avled kort därefter.

Flera häktade

På söndagen häktades en tonåring misstänkt för mordet, och sedan tidigare sitter fyra personer frihetsberövade.

Det handlar om en man i 50-årsåldern, en kvinna i 40-årsåldern och två män i 20-25 årsåldern.

– Vi tycker oss se en stark motivbild. Men vad det motivet består av vill jag inte gå in på eftersom det skulle riskera att förstöra eller försvåra utredningen, säger åklagaren.

Uppmärksammat mord

Ett annat uppmärksammat mord som involverar tonåringar är ärendet i Enköpings kommun där en taxichaufför tros ha hängts.

Fyra tonåringar mellan 15 och 16 år gamla är misstänkta, och även en man över 18 har sedermera gripits.

– Det är väldigt ovanligt att vi har fyra så pass unga och för polisen okända personer häktade för ett mord som inte begåtts i någon gängmiljö eller liknande, har åklagare Moa Blomqvist sagt till SVT.

Stark sekretess

Händelsen i Enköpings kommun omgärdas alltjämt av stark sekretess på grund av omständigheterna.

Relationen mellan ungdomarna är oklar, men de tycks inte ha haft någon direkt koppling till den mördade mannen sedan innan.

– De har ingen nära relation till målsägare, men om de känner varandra sedan tidigare är något vi utreder, säger åklagare Moa Blomqvist.

Foto: Polisen Linköping FB

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen