Tobias Billström (M) blixtinkallas till krismöte

2023 10 09

Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) är en av flera ministrar som har blixtinkallats till ett krismöte på tisdag.

Det meddelar EU:s utrikeschef Josep Borrell på sociala medie-plattformen X, tidigare Twitter.

EU-chefen har kallat unionens utrikesministrar till ett extrainsatt krismöte om situationen i Mellanöstern och stridigheterna mellan Israel och den palestinska terrorgruppen Hamas.

– Jag kommer i morgon att samla EU:s utrikesministrar för ett krismöte. Vi kommer att diskutera situationen i Israel och i regionen, framhåller Josep Borrell.

Kommer se över bistånd

Enligt nyhetsbyrån Reuters kommer ministrarna att diskutera EU:s utvecklingsbistånd till palestinska myndigheter.

– Vi utvärderar för närvarande hur de senaste tragiska händelserna kan påverka vårt nuvarande och vårt framtida utvecklingsbistånd, säger en talesperson för EU-kommissionen till Reuters.

Flera partiledare vill strypa svenskt bistånd

Flera partiledare i Sverige vill strypa det svenska biståndet till Palestina.

Den palestinske presidenten Mahmoud Abbas uttalande om Hamas raket- och markattacker mot Israel har väckt starka reaktioner.

– Det palestinska folket har rätt att försvara sig mot bosättares och ockupationstruppers terror, sa Abbas i lördags.

Liberalerna var först ut med att kräva att biståndet ska strypas.

– Vi kan inte stödja en myndighet som hyllar mördandet, som hyllar terroristhandlingar, sa L-ledaren Johan Pehrson inför söndagskvällens partiledardebatt i SVT.

Han fick medhåll av Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD).

Statsministerns besked

Statsminister Ulf Kristersson (M) uppger att regeringen ser över biståndet till Palestina.

– Finns det minsta krona som går till något som är ens i närheten av terrorverksamhet ska det självklart strypas omedelbart, säger statsministern enligt Aftonbladet.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill inte dra in biståndet.

– Den som skulle bli glad för det är ju Hamas.

– Det är inte palestinska skolbarn som skjuter raketer.

Det säger V-ledaren Nooshi Dadgostar och Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi, rapporterar Aftonbladet.

Centerpartiets Muharrem Demirok har öppnat för att se över biståndet om det finns belägg för att något av det går till Hamas.

Över 1 000 döda

Över 700 israeler har bekräftats döda efter Hamas attacker.

Palestinska myndigheter uppger att mer än 400 palestinier har dödats i israeliska vedergällningsattacker.

Israel har meddelat att man kommer att kalla in 300 000 reservister som ett svar på Hamas attacker.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Moskva attackerat – 600 000 ryssar saknar ström

2025 12 31

Det ryska försvarsdepartementet rapporterar om en storskalig luftattack mot Moskvaregionen.

Enligt departementet har 109 ukrainska drönare skjutits ned över regionen.

Flera av projektilerna tycks dock ha träffat sina mål.

Över 600 000 hushåll i Moskvaregionen saknar ström på tisdagskvällen, rapporterar nyhetsbyrån Ukraine National News (UNN) med hänvisning till ryska Telegramkanaler.

– Innan det storskaliga strömavbrottet hördes ljud från drönare. För närvarande är det bekräftat att cirka 600 000 abonnenter saknar el, framhåller UNN.

Dessutom ska delar av den ryskockuperade staden Melitopol ha slocknat. Ryska trupper erövrade Melitopol i sydöstra Ukraina i början av den fullskaliga invasionen.

Uppgifter: Kraftstation träffad

Enligt obekräftade uppgifter har Ukraina lyckats slå ut en kraftstation i Moskvaförorten Ramenskoje.

– Ukrainska drönare har precis träffat ett massivt kraftverk i Ramenskoje, Moskva, efter att det ryska luftförsvaret misslyckats med att skjuta ner dem, skriver X-kontot WarMonitor som dagligen följer utvecklingen i kriget.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Hotet: Moskva kan slockna helt

Andrij Hnatov – chef för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina – har tidigare hotat att mörklägga hela Moskva om inte Ryssland upphör med sina attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

– Alla fiendens handlingar som syftar till att skada vårt land kommer att få ett symmetriskt svar, sade Hnatov när han fick frågan av en reporter på den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

– Vi kommer att finna möjligheter och har vapen som krävs för att genomföra dessa operationer, tillade generalstabschefen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putins enorma lögn avslöjad

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen