18nov25

Tiotusentals flyr slagfältet – massivt larm från Ukraina

2024 11 29

Ukrainas armé upplever massiva problem med desertörer.

Tiotusentals ukrainska soldater har flytt slagfältet, och hela arméförband har lämnat sina poster.

Det rapporterar AP.

Nyhetsbyrån hänvisar till uppgifter från ukrainska desertörer, advokater och befälhavare i armén.

Alla ger samma bild av utvecklingen: Hela enheter har övergett sina poster, vilket gör defensiva linjer sårbara och accelererar territoriella förluster.

”Är kritiskt”

Enligt AP:s källor deserterar ukrainska soldater på olika vis.

Vissa tar sjukledigt och återvänder aldrig till fronten. Andra trotsar sina överbefälhavare och vägrar utföra order mitt under eldstrid.

– Det här problemet är kritiskt, säger den ukrainske militäranalytikern Oleksandr Kovalenko till AP.

– Det är tredje året av krig och det här problemet kommer bara att växa.

En ukrainsk officer gör samma bedömning.

Enligt honom var desertering en av huvudorsakerna till att Ukraina förlorade den strategiskt viktiga staden Vuhledar i oktober.

– Ärligt talat tror jag att vi redan har pressat ut det maximala ur vårt folk. 

100 000 har åtalats

Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina har över 100 000 ukrainska soldater åtalats för desertering.

Flera av desertörerna berättar att de inte förmår att återvända till fronten på grund av saker de upplevt på slagfältet.

En desertör berättar att han fortfarande har mardrömmar om kamraterna han såg bli dödade.

– Det bästa sättet att förklara det är att föreställa sig att du sitter under inkommande eld från deras (Rysslands) sida. De skjuter 50 granater mot oss. Vi svarar med en. Sedan ser du hur dina vänner slits sönder, och du inser att det kan hända dig vilken sekund som helst, säger han till nyhetsbyrån.

Infört ny lag

Den ukrainska regeringen har infört en ny lag för att tackla problemet med desertörer. Lagen innebär att soldater som deserterat en gång inte kommer straffas om de frivilligt återvänder till sina enheter.

Vidare har Ukrainas regering meddelat att man avser att mobilisera ytterligare 160 000 soldater till striderna.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen