Till hårt angrepp – ”ryssvänliga partier”

2024 06 01

Magdalena Andersson rasar mot uppgifter om samarbete med ”ryssvänliga partier”.

Just nu pågår Järvaveckan, och idag har Magdalena Andersson (S) hållit sitt tal.

I talet gick Andersson till hårt angrepp mot SD.

Partiets agerande innebär en säkerhetsrisk för Sverige, menar Andersson.

– Det där visar återigen vilket extremt parti Jimmie Åkesson leder. Det är ett Sverigefientligt agerande, säger Magdalena Andersson.

”Ryssvänliga partier”

S-ledaren menar att SD har visat sig redo att samarbeta med ryssvänliga partier.

Detta mot bakgrund av att SD:s toppkandidat Charlie Weimars öppnat dörren för just detta.

– Att vilja samarbeta med ryssvänliga partier, det är att riskera svenska folkets säkerhet, menar Magdalena Andersson.

– Nu måste alla vi andra samla oss. Vi måste vara klara och tydliga: Vi ska fortsätta att stötta Ukraina, vi ska stå starka och enade mot Vladimir Putin. Vi ska stå vid Ukrainas sida tills den siste ryske soldaten har lämnat, anser S-ledaren.

”Måste vara konstruktiv”

Det var under gårdagen som SD:s toppkandidat i Europaparlamentsvalet, Charlie Weimers, gick ut med att SD kan tänka sig att samarbeta med partier långt till höger för att få igenom sin politik.

– Jag har mina väljares uppdrag att genomföra sverigedemokratisk politik och då måste jag vara konstruktiv. Då måste jag titta på de partier som faktiskt är beredda att arbeta för stärkt gränsskydd exempelvis, sade Weimers, enligt Expressen.

Efter publiceringen var Weimars dock kritisk till tidningens rubrik, där det stod att SD är redo för samarbete med ryssvänliga partier.

”Inte sammanlänkade”

Det finns ingen koppling mellan frågorna, menar han.

– Jag har hela tiden varit tydlig med att vi är villiga att samarbeta med alla som vill säkra EU:s gräns och stoppa den illegala migrationen. Lika tydlig har jag varit med att vi inte kommer svika Ukraina. Dessa frågor är inte sammanlänkade, skriver Charlie Weimers på X.

– EU-parlamentet kommer även efter valet att fortsätta stödja Ukraina. Det är helt säkert. Huruvida EU-parlamentet kommer försöka stoppa massinvandringen till Europa är däremot mycket osäkert, menar Charlie Weimars.

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen