Tidöpartierna kallar upp SIDA – ”graverande uppgifter”

2024 09 05

Biståndsmyndigheten Sida anklagas för att ha ”saboterat” för Tidöregeringen i samband med maktövertagandet 2022.

Sidas dåvarande generaldirektör Carin Jämtin tecknade två långtgående avtal med två civila biståndsorganisationer den 16 och 20 december 2022, rapporterar SvD.

Avtalen undertecknades endast några dagar innan regeringen uppmanade organisationen att avstå från att teckna några nya avtal. Det framgår av ett regleringsbrev (ett regeringsbeslut som årligen utfärdas för att styra myndigheters verksamheter) som klubbades igenom den 22 december.

Peter Wennblad, ledarskribent på SvD, beskriver det som ett ”sabotage” mot Tidöregeringen, som gick till val på att lägga om biståndspolitiken. Wennblad uppmärksammar att Sidas nya avtal sträcker sig över hela mandatperioden.

– Formellt bröt Sida inte mot regleringsbrevet i och med Carin Jämtins beslut. Besluten var, enligt mina källor på Utrikesdepartementet, fortfarande uppenbart i strid med vad som förväntas av en myndighetschef, skriver han.

Kallar upp Sida

Nu reagerar regeringen och SD på uppgifterna.

Tidöpartierna kommer att kalla Sida till utrikesutskottet, uppger Sverigedemokraterna i ett pressutskick.

– De graverande uppgifterna måste redas ut och hanteras därefter. Vi kan aldrig acceptera att myndighetschefer driver egna politiska agendor och att det saknas rutiner för att så inte ska kunna ske, skriver partiet och tillägger:

– Därför är Tidöpartierna nu överens om att kalla Sida till utskottet för att svara på frågor om hur hanteringen under Carin Jämtin gick till.

”Uppenbara frågetecken”

Aron Emilsson (SD), ordförande i utrikesutskottet, kommenterar beskedet.

– Sverigedemokraterna och regeringspartierna har varit tydliga i sin kommunikation om hur biståndspolitiken ska läggas om. Att en myndighetschef då tar beslut om att aktivt försvåra för regeringen och Sverigedemokraterna i strid med nya regleringsbrev måste ses som anmärkningsvärt. Att det därtill sker till favör för organisationer som står arbetarrörelsen nära är ytterligare försvårande omständigheter, säger han.

– Här finns uppenbara frågetecken kring hur dessa beslut kunde fattas och genomföras. Vi måste reda ut i detalj om allvarliga felaktigheter eller politiska ställningstaganden har gjorts efter personliga premisser. 

Foto: H. Ellgaard

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen. 

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden. 

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.  

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd. 

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle. 

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen