Tidöparti anklagas för att gå vänster

2023 10 03

Det säger en källa inom Kristdemokraterna.

Källan är en av många KD-politiker som är missnöjda med partiets vägval efter riksdagsvalet.  

Det rapporterar DN.

Enligt tidningens uppgifter har ett internt missnöje börjat bubbla efter att väljarstödet för KD rasat i flera opinionsmätningar. 

Framför allt är det en kritisk högerfalang inom partiet som är rejält missnöjda.

Falangen anser att partiledare Ebba Busch har gjort en ”vänstergir” och försöker tona ner den högerretorik som tidigare präglat partiet.

Petningarna av högerkonservativa Johan Ingerö som partisekreterare och Sara Skyttedal som kandidat till EU-parlamentsvalet pekas ut som två tydliga tecken på att KD drar åt vänster. 

”Tror att vi ska tillbaka till Bullerbyn”

– Det går en chockvåg genom partiet efter att man har petat Sara på det sätt som gjorts. Om man ser på responsen från medlemmarna och i medierna så var det inget engagemang alls, säger en KD-källa till DN.

Vidare framhåller källan att nomineringen av den betydligt mer klassiskt mjuka kristdemokraten David Lega som toppkandidat gör att KD överger sin ”positionering som borgerliga”.

En annan källa inom partiet anser att en ”vänsterfalang” inom KD har fått ett ökat inflytande.

Enligt källan drar det partiet bakåt.

–  De tror att vi ska tillbaka till Bullerbyn och det ska vi inte. Vi måste anpassa politiken till de problem som finns i dag. De tycker fortfarande att alla gränser ska vara öppna och vill sträcka fram en hand. Vi måste ställa krav för att värna om vårt samhälle, säger KD-politikern till DN.

Stefan Sarmes, ordförande för ungdomsförbundet KDU, gör samma analys.

I en kommentar till DN betonar han att ”partiet måste stå fast vid sin linje” och inte svänga vänster, eftersom det skulle ” uppfattas som väldigt förvirrande för väljarna”.

Katastrofsiffror efter valet

Kristdemokraternas väljarstöd har dalat efter maktövertagandet 2022.

Kristdemokraterna, som fick 5,3 procent av rösterna i riksdagsvalet, har nu halkat under spärren.

Enligt den senaste mätningen från Indikator Opinion och SR Ekot är KD det åttonde och minsta partiet i riksdagen med 2,6 procent av väljarnas röster.

–  När vi ser på KD då säger de att det har med brutna vallöften att göra, framhöll Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator Opinion, till Ekot i samband med att mätningen presenterades.

Foto: N. Fewings

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen