VAL 2022: Tidigare valchef kräver omval

2022 09 21

Flera överklaganden av riksdagsvalet har lämnats in till valprövningsnämnden.

Bland de som överklagat valresultatet är Per-Ola Larsson, före detta chef på självaste Valmyndigheten, rapporterar Aftonbladet.

Anledningen är de enorma köbildningar som uppstod utanför vallokalerna på flera platser i landet under valdagen.

– Det är mycket allvarligt att man har hindrat människor att delta i det demokratiska valet, säger han till tidningen.

Sju ärenden hos valprövningsnämdnen

De långa köerna blev en stor snackis under valdagen och dess efterspel.

Medier rapporterade om hur människor tvingades stå i kö i över en timme på flera platser innan de kom fram för att lägga sin röst.

Totalt har sju ärenden lämnats in till valprövningsnämnden med krav på att valet ska göras om.

Anses ha påverkat valresultatet

Den röda tråden i anmälningarna är att det tagit för lång tid att nå röstbåsen, vilket gjort människor gett upp i köerna och avstått från att rösta.

Enligt argumenten från anmälare ska det ha påverkat valresultatet.

Förändringen att väljarna i år tog röstsedlar i ett avskilt bås innan själva röstningen pekas ut som faktorn som ledde till köbildningen.

Exchefen: "Bröt mot lagen"

Men Per-Ola Larsson anser att det bröt mot lagen om att vallokaler ska vara lämpliga och tillgängliga för alla.

– Alla människor måste ha möjlighet att rösta. Man får inte hindras av yttre omständigheter som exempelvis för små vallokaler, säger han till Aftonbladet.

Åtta dagar kvar att överklaga

Valprövningsnämnden behöver nu tid på sig att gå igenom de ärenden som kommit in i ämnet.

Det kan dock ta tid att ta ställning till samtliga överklaganden. Sista dagen för att lämna in en överklagan är nämligen först 28 september.

– Vi tror att vi kommer att ha vårt första sammanträde i mitten av oktober. Sedan kommer vi behöva ha sammanträden varje vecka – terminen ut, säger Annika Sandström, partiobunden ordförande i valprövningsnämnden, till tidningen.

Hade varnat regeringen

Köerna på valdagen skapade stor irritation bland flera väljare.

Flera lokaler fick hålla öppet längre än klockan 20 – som egentligen var utsatt tid för stängning.

Enligt SVT var dock regeringen förvarnad om riskerna för köbildning. 

Riksrevisionen hade redan 2019 noterat att fyra av tio kommuner befarade att det kunde bli problem med valet 2022, med köer som “medför risk för att väljare helt avstår från att rösta” och “en risk att avskärmningarna leder till minskat valdeltagande”, skriver kanalen.

Minskat valdeltagande

Valdeltagandet i årets riksdagsval låg på 84,21 procent, uppger Valmyndigheten.

Det var en minskning med nästan tre procentenheter från valdeltagandet i valet 2018 som uppnådde 87,18 procent.

Foto: Valmyndigheten

Text: Redaktionen


8 november 2025

JUST NU: Kraftig attack i Ryssland – 20 000 drabbade

2025 11 08

Ukraina har slagit ut omfattande elnät i en rysk region.

En kraftig attack mot Belgorod Oblast i Ryssland har lett till omfattande strömavbrott och skapat oro bland lokalbefolkningen, rapporterar Kyiv Independent.

Storskalig blackout

– Ukrainska styrkor har genomfört gränsöverskridande räder i Belgorod Oblast, säger regionens guvernör, Vyacheslav Gladkov.

Han uppger även att över 20 000 människor drabbats av strömavbrott under kvällen.

Han meddelar att attacken orsakat strömavbrott i Belgorod och byn Dubove, men att inga personskador rapporterats.

Det ryska Telegram‑kontot Shot rapporterar att staden Belgorod attackerats med flerkanonsrobotar (MLRS) och att rester från avskärmade vapen träffat ett lokalt kraftverk.

LÄS MER:  Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Region nära frontlinjen

Belgorod Oblast gränsar till Ukrainas Sumy, Kharkiv och Luhansk och används ofta som utgångspunkt för ryska attacker mot ukrainskt territorium.

Situationen har förvärrats de senaste veckorna då Ryssland intensifierat attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur för att slå mot civila inför vintern.

– Livet i Belgorod är helt enkelt hopplöst, ska en lokal invånare ha sagt i ett samtal som avlyssnats av Ukrainas militära underrättelsetjänst (HUR), med hänvisning till regelbundna drönarattacker och strömavbrott.

Upptrappning av energiattacker

Under gårdagen genomförde Ryssland en massiv drönar- och missilattack mot Kyiv och andra städer.

Ukrainas statsägda energibolag Centrenergo rapporterar att alla landets värmekraftverk (TPP) nu står stilla efter vad som beskrivs som den största ryska attacken mot landets energiinfrastruktur någonsin.

Attacken skadade kritiska anläggningar och ledde till omfattande strömavbrott, vilket förvärrade situationen för miljoner civila som redan drabbats av tidigare ryska angrepp på energisektorn.

Händelsen markerar en ny upptrappning i konflikten, där Ryssland riktar in sig på Ukrainas energisystem för att maximera påverkan på civilbefolkningen inför vintern.

President Volodymyr Zelensky har tidigare varnat att Ukraina kommer att slå tillbaka mot Rysslands energisektor om attackerna fortsätter, då dessa nya skador kan få allvarliga konsekvenser för både uppvärmning och elförsörjning i landet.

LÄS MER: Natochefen varnar Putin – ”Det får aldrig hända”

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


8 november 2025

Enormt fynd i Sverige – “värt många miljoner“

2025 11 08

Ett par utanför Stockholm har gjort ett oväntat fynd.

Vad som började som en vanlig fisketur och maskletning slutade i upptäckten av en storslagen medeltida silverskatt som legat nedgrävd i flera hundra år.

Fyndet uppskattas vara värd miljonbelopp, rapporterar SVT.

Sensationellt fynd

En sensommardag gick paret ut för att fiska och gräva efter metmask, men istället slog deras spade i något oväntat.

De hade upptäckt en nedgrävd medeltida skatt.

– Det såg nästan för otroligt ut för att vara sant, säger Arkeologen Richard Grönwall, som kallades till platsen efter fyndet, till SVT.

När skatten grävdes upp visade det sig bestå av 24 000 medeltida mynt och ett och ett halvt kilo andra artefakter, varav omkring 16 000 mynt kommer från Gotland.

LÄS MER: Joe Biden rasande – ”Jag hade ingen aning”

Unikt i Mälarområdet

– I hela Mälarområdet tidigare har det påträffats ungefär 80 stycken. Så det säger någonting om vad det här handlar om, det är väldigt speciellt, säger Grönwall.

Det rör sig om en välbevarad silverskatt från slutet av 1100-talet, baserat på mynt från kung Knut Erikssons tid.

Några av mynten är präglade med texten ”Kanutus”, vilket är Knuts namn på latin. Flera av mynten är ovanliga biskopsmynt, som präglades åt en biskop.

Skatten väger totalt sex kilo och består mestadels av silvermynt, men även av silverringar, hängen och pärlor som alla lagts ned i en kopparkittel.

Fyndet är en av de största samlingarna med medeltida mynt som hittats i området, och det ger ny inblick i handeln och livet under medeltiden i Mälarregionen.

Miljonvärde

Skatten kan vara värd flera miljoner kronor uppger Grönwall, men det exakta värdet kommer att fastställas när mynten analyseras.

– Upphittaren agerade helt korrekt som kontaktade oss på Länsstyrelsen. Enligt kulturmiljölagen är den som hittar ett fornfynd av silver eller ett depåfynd skyldig att erbjuda staten att lösa in det mot betalning, säger Sofia Andersson, antikvarie på Länsstyrelsen i Stockholm.

Forskare planerar nu att studera skatten närmare, och fyndplatsen har skyddats för att säkerställa att inga fler artefakter försvinner innan forskningen är klar.

LÄS MER: Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Foto: D L Almanzor

Text: Redaktionen