VAL 2022: Tidigare valchef kräver omval

2022 09 21

Flera överklaganden av riksdagsvalet har lämnats in till valprövningsnämnden.

Bland de som överklagat valresultatet är Per-Ola Larsson, före detta chef på självaste Valmyndigheten, rapporterar Aftonbladet.

Anledningen är de enorma köbildningar som uppstod utanför vallokalerna på flera platser i landet under valdagen.

– Det är mycket allvarligt att man har hindrat människor att delta i det demokratiska valet, säger han till tidningen.

Sju ärenden hos valprövningsnämdnen

De långa köerna blev en stor snackis under valdagen och dess efterspel.

Medier rapporterade om hur människor tvingades stå i kö i över en timme på flera platser innan de kom fram för att lägga sin röst.

Totalt har sju ärenden lämnats in till valprövningsnämnden med krav på att valet ska göras om.

Anses ha påverkat valresultatet

Den röda tråden i anmälningarna är att det tagit för lång tid att nå röstbåsen, vilket gjort människor gett upp i köerna och avstått från att rösta.

Enligt argumenten från anmälare ska det ha påverkat valresultatet.

Förändringen att väljarna i år tog röstsedlar i ett avskilt bås innan själva röstningen pekas ut som faktorn som ledde till köbildningen.

Exchefen: "Bröt mot lagen"

Men Per-Ola Larsson anser att det bröt mot lagen om att vallokaler ska vara lämpliga och tillgängliga för alla.

– Alla människor måste ha möjlighet att rösta. Man får inte hindras av yttre omständigheter som exempelvis för små vallokaler, säger han till Aftonbladet.

Åtta dagar kvar att överklaga

Valprövningsnämnden behöver nu tid på sig att gå igenom de ärenden som kommit in i ämnet.

Det kan dock ta tid att ta ställning till samtliga överklaganden. Sista dagen för att lämna in en överklagan är nämligen först 28 september.

– Vi tror att vi kommer att ha vårt första sammanträde i mitten av oktober. Sedan kommer vi behöva ha sammanträden varje vecka – terminen ut, säger Annika Sandström, partiobunden ordförande i valprövningsnämnden, till tidningen.

Hade varnat regeringen

Köerna på valdagen skapade stor irritation bland flera väljare.

Flera lokaler fick hålla öppet längre än klockan 20 – som egentligen var utsatt tid för stängning.

Enligt SVT var dock regeringen förvarnad om riskerna för köbildning. 

Riksrevisionen hade redan 2019 noterat att fyra av tio kommuner befarade att det kunde bli problem med valet 2022, med köer som “medför risk för att väljare helt avstår från att rösta” och “en risk att avskärmningarna leder till minskat valdeltagande”, skriver kanalen.

Minskat valdeltagande

Valdeltagandet i årets riksdagsval låg på 84,21 procent, uppger Valmyndigheten.

Det var en minskning med nästan tre procentenheter från valdeltagandet i valet 2018 som uppnådde 87,18 procent.

Foto: Valmyndigheten

Text: Redaktionen

TYSKLAND HÄVDAR: Stort genombrott i Ukraina – inom två dagar

2025 05 11

Tysklands nya förbundskansler Friedrich Merz tror att en vapenvila i Ukraina kan träda i kraft inom två dagar.

Det rapporterar den tyska Bild.  

– Jag har stort hopp om att det kommer att nås en överenskommelse om eldupphör i Ukraina i helgen, säger Merz enligt tidningen.

– Med tanke på den tre dagar långa vapenvilan som Ryssland utlyst finns det stor chans att den kommer att förlängas till 30 dagar och att förhandlingar om ett fredsavtal sedan kan inledas, fortsätter förbundskanslern.

Vidare meddelar Merz att han skrivit under ett förslag om eldupphör tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron, Polens premiärminister Donald Tusk och den brittiske premiärministern Keir Starmer.

– Det är i stort sett identiskt med det amerikanska förslaget. Vi hoppas verkligen att detta också kommer att accepteras av den ryska sidan, säger förbundskanslern och tillägger:

– Bollen ligger helt och hållet hos Moskva.

Zelenskyj ger besked om toppmötet

Samtidigt meddelar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina ska anordna ett toppmöte med flera europeiska ledare på lördag.

– Vi förbereder oss för att träffa ledarna i ”Koalitionen av villiga länder”, säger Zelenskyj i ett uttalande.

Koalitionen består av ett 30-tal länder som arbetar för en hållbar fred i Ukraina. Sverige är ett av flera Natoländer i gruppen. USA tillhör inte koalitionen.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 10

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen