VAL 2022: Tidigare valchef kräver omval

2022 09 21

Flera överklaganden av riksdagsvalet har lämnats in till valprövningsnämnden.

Bland de som överklagat valresultatet är Per-Ola Larsson, före detta chef på självaste Valmyndigheten, rapporterar Aftonbladet.

Anledningen är de enorma köbildningar som uppstod utanför vallokalerna på flera platser i landet under valdagen.

– Det är mycket allvarligt att man har hindrat människor att delta i det demokratiska valet, säger han till tidningen.

Sju ärenden hos valprövningsnämdnen

De långa köerna blev en stor snackis under valdagen och dess efterspel.

Medier rapporterade om hur människor tvingades stå i kö i över en timme på flera platser innan de kom fram för att lägga sin röst.

Totalt har sju ärenden lämnats in till valprövningsnämnden med krav på att valet ska göras om.

Anses ha påverkat valresultatet

Den röda tråden i anmälningarna är att det tagit för lång tid att nå röstbåsen, vilket gjort människor gett upp i köerna och avstått från att rösta.

Enligt argumenten från anmälare ska det ha påverkat valresultatet.

Förändringen att väljarna i år tog röstsedlar i ett avskilt bås innan själva röstningen pekas ut som faktorn som ledde till köbildningen.

Exchefen: "Bröt mot lagen"

Men Per-Ola Larsson anser att det bröt mot lagen om att vallokaler ska vara lämpliga och tillgängliga för alla.

– Alla människor måste ha möjlighet att rösta. Man får inte hindras av yttre omständigheter som exempelvis för små vallokaler, säger han till Aftonbladet.

Åtta dagar kvar att överklaga

Valprövningsnämnden behöver nu tid på sig att gå igenom de ärenden som kommit in i ämnet.

Det kan dock ta tid att ta ställning till samtliga överklaganden. Sista dagen för att lämna in en överklagan är nämligen först 28 september.

– Vi tror att vi kommer att ha vårt första sammanträde i mitten av oktober. Sedan kommer vi behöva ha sammanträden varje vecka – terminen ut, säger Annika Sandström, partiobunden ordförande i valprövningsnämnden, till tidningen.

Hade varnat regeringen

Köerna på valdagen skapade stor irritation bland flera väljare.

Flera lokaler fick hålla öppet längre än klockan 20 – som egentligen var utsatt tid för stängning.

Enligt SVT var dock regeringen förvarnad om riskerna för köbildning.

Riksrevisionen hade redan 2019 noterat att fyra av tio kommuner befarade att det kunde bli problem med valet 2022, med köer som “medför risk för att väljare helt avstår från att rösta” och “en risk att avskärmningarna leder till minskat valdeltagande”, skriver kanalen.

Minskat valdeltagande

Valdeltagandet i årets riksdagsval låg på 84,21 procent, uppger Valmyndigheten.

Det var en minskning med nästan tre procentenheter från valdeltagandet i valet 2018 som uppnådde 87,18 procent.

Foto: Valmyndigheten

Text: Redaktionen

Regeringsfrågan: Kristersson går emot Busch

2026 10 14

I går lanserades ett nytt regeringsalternativ.

Magdalena Andersson (S) kommer av allt att döma inte att få tillräckligt med stöd i morgondagens omröstning för att bli vald till statsminister i en S-regering.

Till nästa sonderingsuppdrag finns nu ett nytt regeringsalternativ, uppgav Ebba Busch (KD) på tisdagen. Enligt partiledaren har hon målet att bilda en mitten-högerregering och för samtal med både C och SD.

Nu låter det annorlunda.

Åtminstone från statsminister Ulf Kristersson (M). Han förnekar att några förhandlingar om en höger-mittenregering alls äger rum.

– Det finns inga sådana förhandlingar. Vi pratar förstås med alla hela tiden, säger Kristersson till SvD.

Kristersson: Inga förutsättningar

Efter valet har Ulf Kristersson flera gånger sagt att det finns en “icke-socialistisk majoritet” och då syftat på Tidöpartierna samt Centerpartiet. Men enligt M-ledaren saknas förutsättningar för att han ska kunna bilda regering och bli statsminister på nytt.

– Så länge det är 176 mandat som pekar på en socialdemokratiskt ledd regering så finns det inte parlamentariska förutsättningar för en icke-socialistisk regering. Om det skulle förändras så står jag beredd, säger Kristersson enligt DN.

"Slösar tålamodet"

Ulf Kristersson vill dock inte kommentera om han vill ha sonderingsuppdraget av talmannen om, eller när, Andersson röstas ned imorgon.

– Det här handlar om att seriöst pröva en regering som kan tolereras och väljas av Sveriges riksdag, och det måste alltid börja i mandatfördelningen. Att slänga bort omröstningar som man vet misslyckas är att slösa på svenska folkets tålamod, säger partiledaren.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Busch: Söker möjligheten

Ebba Busch höger-mitten-alternativ lanserades efter att hon förra veckan träffat C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist för ett bastubad. Mötet avhandlade bland annat valresultatet och möjligheterna att bilda en ny regering, enligt Busch.

– Det är en del av vårt sätt att försöka vara konstruktiva och ha bra samtal med de partier där vi har gemensamma frågor som vi skulle kunna samarbeta kring, där jag såklart också söker en möjlighet för en mitten-högerregering, sade hon till Di igår.

Läs också: En matkedja har fler kunder än någonsin

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skarpt krav från S – vill att priset ska höjas

2026 10 14

Socialdemokraterna vill att EU agerar för att pressa upp priserna.

Samtidigt som regeringsförhandlingarna pågår för fullt i Sverige, fortlöper det politiska arbetet för de svenska EU-parlamentarikerna.

Nu sätter Socialdemokraterna ner foten och vill att unionen agerar för att stärka den inhemska produktionen, och minska beroendet av Kina. Partiet kräver nu ett gemensamt prisgolv för att pressa upp priserna för kritiska råmaterial.

– Europa kan inte göra sig beroende av andra för material som är avgörande för vår industri och säkerhet, säger Europaparlamentarikern Sofie Eriksson (S), i ett uttalande.

– Våra bruksorter står redo för att ta emot investeringar, vi behöver få i gång mer egen produktion och se till att satsningar faktiskt blir av. Vi har inte råd att vara beroende.

LÄS OCKSÅ: Skarp uppmaning till alla med lån – gör det innan vintern

Säkra svenska jobb

Investeringar i europeiska gruvor går trögt, samtidigt som Kina dominerar marknaden när det gäller råmaterial till exempelvis batterier, vindkraft, elmotorer och försvarsmateriel, menar S. Europas beroende skapar också en skör situation, där handelskonflikter med tullar och hot om exportstopp kan användas som maktmedel.

Samtidigt skulle ett prisgolv göra att fler vågar göra satsningar i Europa, även i Sverige, menar Sofie Eriksson.

– Det är svårt att satsa miljarder när råvarupriserna svänger och används i utpressningssyfte i en orolig omvärld, säger hon.

– Ett prisgolv kan säkra jobb, garantera investeringar och hålla viktig gruvdrift i gång. Det minskar också risken för lokalsamhällen som vill satsa på skola, omsorg och infrastruktur.

Förslaget går nu vidare i EU och nästa steg är att EU-parlamentet avgör om frågan ska utredas.

Regeringen har satsat

Under den senaste mandatperioden har regeringen satsat på att förstärka arbetet med att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige. Syftet har varit att trygga försörjningen av mineral och metaller som är kritiska för samhällets funktion, men också att bidra till den tekniska utvecklingen och omställningen till grön energi.

– Genom detta uppdrag gör regeringen den största satsningen på flera decennier för att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i samband med att satsningen annonserades 2024.

LÄS MER: BEKRÄFTAT: Då tjänar hushållen på att binda elpriset

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen