VAL 2022: Tidigare valchef kräver omval

2022 09 21

Flera överklaganden av riksdagsvalet har lämnats in till valprövningsnämnden.

Bland de som överklagat valresultatet är Per-Ola Larsson, före detta chef på självaste Valmyndigheten, rapporterar Aftonbladet.

Anledningen är de enorma köbildningar som uppstod utanför vallokalerna på flera platser i landet under valdagen.

– Det är mycket allvarligt att man har hindrat människor att delta i det demokratiska valet, säger han till tidningen.

Sju ärenden hos valprövningsnämdnen

De långa köerna blev en stor snackis under valdagen och dess efterspel.

Medier rapporterade om hur människor tvingades stå i kö i över en timme på flera platser innan de kom fram för att lägga sin röst.

Totalt har sju ärenden lämnats in till valprövningsnämnden med krav på att valet ska göras om.

Anses ha påverkat valresultatet

Den röda tråden i anmälningarna är att det tagit för lång tid att nå röstbåsen, vilket gjort människor gett upp i köerna och avstått från att rösta.

Enligt argumenten från anmälare ska det ha påverkat valresultatet.

Förändringen att väljarna i år tog röstsedlar i ett avskilt bås innan själva röstningen pekas ut som faktorn som ledde till köbildningen.

Exchefen: "Bröt mot lagen"

Men Per-Ola Larsson anser att det bröt mot lagen om att vallokaler ska vara lämpliga och tillgängliga för alla.

– Alla människor måste ha möjlighet att rösta. Man får inte hindras av yttre omständigheter som exempelvis för små vallokaler, säger han till Aftonbladet.

Åtta dagar kvar att överklaga

Valprövningsnämnden behöver nu tid på sig att gå igenom de ärenden som kommit in i ämnet.

Det kan dock ta tid att ta ställning till samtliga överklaganden. Sista dagen för att lämna in en överklagan är nämligen först 28 september.

– Vi tror att vi kommer att ha vårt första sammanträde i mitten av oktober. Sedan kommer vi behöva ha sammanträden varje vecka – terminen ut, säger Annika Sandström, partiobunden ordförande i valprövningsnämnden, till tidningen.

Hade varnat regeringen

Köerna på valdagen skapade stor irritation bland flera väljare.

Flera lokaler fick hålla öppet längre än klockan 20 – som egentligen var utsatt tid för stängning.

Enligt SVT var dock regeringen förvarnad om riskerna för köbildning.

Riksrevisionen hade redan 2019 noterat att fyra av tio kommuner befarade att det kunde bli problem med valet 2022, med köer som “medför risk för att väljare helt avstår från att rösta” och “en risk att avskärmningarna leder till minskat valdeltagande”, skriver kanalen.

Minskat valdeltagande

Valdeltagandet i årets riksdagsval låg på 84,21 procent, uppger Valmyndigheten.

Det var en minskning med nästan tre procentenheter från valdeltagandet i valet 2018 som uppnådde 87,18 procent.

Foto: Valmyndigheten

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen