12 februari 2026

Tidigare Putinallierad vädjar om hjälp

2025 12 17

Ett land som haft starka band till Ryssland vill nu ha hjälp.

Vladimir Putin vill ha kontroll över så många länder som möjligt inom det forna östblocket.

Men nu väljer en långvarig allierad till Ryssland att vända sig till EU.

”Ryska tjänstemän har varnat”

Armenien ligger i Kaukasien och gränsar till Georgien, Azerbajdzjan, Turkiet och Iran.

Landet har länge varit en nära allierad till Ryssland, men på senare tid har relationerna försämrats kraftigt.

I mars 2025 antog Armeniens parlament en lag om att landet ska inleda en anslutningsprocess till EU, vilket dock inte uppskattas av Ryssland.

– Ryska tjänstemän har varnat Jerevan för att landet kommer att få allvarliga ekonomiska konsekvenser om landet ansluter sig till blocket, rapporterar tidningen.

Samtidigt finns det en stor oro över att Ryssland ska blanda sig i parlamentsvalet i Armenien nästa år.

Därför vädjar nu landet om EU:s hjälp för att bekämpa ett ”ondskefullt” valinflytande – liknande det som skedde vid valet i Moldavien, enligt tidningen. EU har gått med på att hjälpa landet.

– Vi ser samma nätverk som vi såg installeras i Moldavien som var aktiva, så spelplanen är identisk. Vår EU-finansiering kommer också att täcka upptäckt, analys och hantering av utländsk inblandning, säger Kaja Kallas, EU:s högsta representant inom utrikesfrågor.

LÄS OCKSÅ: Kanadas folk slår tillbaka - mardröm för amerikansk delstat

Nära handelspartner till Ryssland

Att vända sig bort från Ryssland är svårt för Armenien.

Ryssland står för cirka 35 procent av landets utrikeshandel. EU:s andel är betydligt mindre.

Trots det tycks landet alltså vilja närma sig EU.

Armeniens utrikesminister Ararat Mirzoyan medverkade på en konferens där Kaja Kallas uttalade sig om landet.

Utrikesministern själv undvek att nämna Ryssland, men bekräftade att man tillsammans med EU planerar ”nya insatser för att motverka hybrida hot” mot Armenien.

Valet i Moldavien i september präglades av anklagelser om rysk inblandning i form av röstköp, propaganda och desinformation, även om ett pro-europeiskt parti sedan utropade sig till segrare.

Nu vill alltså även Armenien ha EU:s hjälp att skydda sig mot ryskt inflytande.

LÄS OCKSÅ: "Kan köpa tusentals" - enormt stödpaket till Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text. Redaktionen


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 mars 2026

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen