Tidig julklapp – storbank sänker alla sina räntor

2023 12 01

Redan i början av november meddelade banken att listräntorna för bolån med bindningstider från ett år och uppåt sänks med 0,05–0,25 procentenheter.

Nu går SBAB ännu längre.

Samtliga listräntor för bolån sänks.

Det gäller alltså alla bindningstider från tre månader upp till tio år.

Sänkningarna ligger mellan 0,10–0,15 procentenheter.

"Kunderna får ta del av kakan"

Enligt SBAB sker ändringarna i första hand med anledning av sjunkande marknadsräntor, lägre upplåningskostnader och konkurrenssituationen på marknaden.

– När marknadsräntorna sjunker innebär det lägre upplåningskostnader för oss, då är det också rimligt att våra kunder får del av kakan genom lägre priser på sina bolån, säger Mikael Inglander, vd på SBAB, i ett pressmeddelande.

Från och med idag

De nya räntorna gäller från och med idag, fredag 1 december.

SBAB själva menar att banken har en ambition om att eftersträva följsamhet mellan bolåneräntor och upplåningskostnader och samtidigt ta hänsyn till just marknadskonkurrensen.

– Därför sänker banken idag listräntorna för bolån, framhåller SBAB.

"Kännbart för många"

Listräntorna utgör underlag för kundernas bolåneränta och bostadens belåningsgrad, tillsammans med storleken på lånet, avgör hur stort ränteavdrag som görs från listräntan.

– Vi förstår att den kraftiga ränteuppgång som skett är kännbar för många som har bolån, uttryckte Mikael Inglander vid den förra räntesänkningen i november.

Beskedet kommer efter att banker som exempelvis Danske Bank och uppstickaren Landshypotek Bank sänkt sina räntor – medan tystnad råder från Sveriges övriga storbanker som Swedbank, Nordea, SEB och Handelsbanken.

– Vi agerar följsamt med marknadsräntorna både i upp- och nedgång. Just nu har längre marknadsräntor gått ned, därför sänker vi bolåneräntorna för att våra kunder skall få del av den nedgången.

Vädjade till Riksbanken

Inför Riksbankens räntebesked i november, då styrräntan lämnades oförändrad, hade SBAB vädjat till myndigheten att inte höja räntan.

Den bör, till skillnad från Riksbankens egen prognos, också sänkas om ett halvår.

– Vår bedömning är att en fortsatt stabil nedgång i inflationen bör föranleda Riksbanken att inleda sänkningar av styrräntan framåt nästa sommar, förklarade chefsekonomen Robert Boije på SBAB:s hemsida.

Samtliga räntor

Källa: SBAB

Foto: Kraken Images

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen