Thorsten Flinck har fått hjärtinfarkt

2024 06 29

Skådespelaren och regissören Thorsten Flinck har förts till sjukhus.

Tidigt på lördagseftermiddagen kommer uppgifter om att Thorsten Flinck har fått en hjärtinfarkt.

Den välkände skådespelaren, regissören och musikern har förts till sjukhus.

Hans bror Rickard bekräftar saken.

Det rapporterar Aftonbladet.

Föll ihop

Thorsten ska ha fallit ihop i sin bostad i Stockholmsförorten Gröndal.

Han fördes till Karolinska sjukhuset med ambulans där han nu får vård.

– Han har fått en hjärtinfarkt och åkte in i natt. Men peppar, peppar, så verkar det ha gått rätt bra och han kanske blir utskriven senare under dagen, säger Thorstens bror Rickard till Aftonbladet.

Har problem

Rickard förklarar vidare att hjärtat är ett återkommande problem för hans bror.

– Av de senaste 100 dagarna så har han varit på sjukhus 30 av dem. Det har varit ständiga läkarbesök.

Det händer

Vid en hjärtinfarkt så kan olika symptom uppstå och det är mycket viktigt att personen som drabbas får vård direkt.

– En hjärtinfarkt beror oftast på att en blodpropp har bildats och helt eller delvis täpper till hjärtats kranskärl, förklarar Vårdguiden 1177.

– Hjärtat får då syrebrist eftersom blodet inte kan passera som det ska och det kan vara livshotande. Ring genast 112 om någon har symtom på hjärtinfarkt.

Olika symptom

Bland symptomen som kan uppstå finns bröstsmärta och obehag.

- Du har mycket ont i bröstet hela tiden och värken kan stråla ut i armarna eller ryggen.

- Du har en obehaglig känsla eller ett tryck i bröstet som även kan stråla upp mot halsen, käkarna och skuldrorna.

- Du har svårt att andas

- Du känner dig rädd och har ångest

– Symtomen vid hjärtinfarkt kan vara otydliga om du är äldre eller har diabetes. Alla får inte mycket ont i bröstet och det är därför viktigt att även ta lindrigare symptom på allvar. Det gäller särskilt för kvinnor, som vanligtvis har större variation av symtom, fortsätter 1177.

– Det kan finnas saker i din livsstil som ökar risken för att få hjärtinfarkt. De flesta kan du påverka med en mer hälsosam livsstil. Risken ökar också när du blir äldre.

Foto: E. Langvad Region Skåne

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen