Thorsten Flinck har fått hjärtinfarkt

2024 06 29

Skådespelaren och regissören Thorsten Flinck har förts till sjukhus.

Tidigt på lördagseftermiddagen kommer uppgifter om att Thorsten Flinck har fått en hjärtinfarkt.

Den välkände skådespelaren, regissören och musikern har förts till sjukhus.

Hans bror Rickard bekräftar saken.

Det rapporterar Aftonbladet.

Föll ihop

Thorsten ska ha fallit ihop i sin bostad i Stockholmsförorten Gröndal.

Han fördes till Karolinska sjukhuset med ambulans där han nu får vård.

– Han har fått en hjärtinfarkt och åkte in i natt. Men peppar, peppar, så verkar det ha gått rätt bra och han kanske blir utskriven senare under dagen, säger Thorstens bror Rickard till Aftonbladet.

Har problem

Rickard förklarar vidare att hjärtat är ett återkommande problem för hans bror.

– Av de senaste 100 dagarna så har han varit på sjukhus 30 av dem. Det har varit ständiga läkarbesök.

Det händer

Vid en hjärtinfarkt så kan olika symptom uppstå och det är mycket viktigt att personen som drabbas får vård direkt.

– En hjärtinfarkt beror oftast på att en blodpropp har bildats och helt eller delvis täpper till hjärtats kranskärl, förklarar Vårdguiden 1177.

– Hjärtat får då syrebrist eftersom blodet inte kan passera som det ska och det kan vara livshotande. Ring genast 112 om någon har symtom på hjärtinfarkt.

Olika symptom

Bland symptomen som kan uppstå finns bröstsmärta och obehag.

- Du har mycket ont i bröstet hela tiden och värken kan stråla ut i armarna eller ryggen.

- Du har en obehaglig känsla eller ett tryck i bröstet som även kan stråla upp mot halsen, käkarna och skuldrorna.

- Du har svårt att andas

- Du känner dig rädd och har ångest

– Symtomen vid hjärtinfarkt kan vara otydliga om du är äldre eller har diabetes. Alla får inte mycket ont i bröstet och det är därför viktigt att även ta lindrigare symptom på allvar. Det gäller särskilt för kvinnor, som vanligtvis har större variation av symtom, fortsätter 1177.

– Det kan finnas saker i din livsstil som ökar risken för att få hjärtinfarkt. De flesta kan du påverka med en mer hälsosam livsstil. Risken ökar också när du blir äldre.

Foto: E. Langvad Region Skåne

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen